Våga fråga om könsstympning!

En presentation över ämnet: "Våga fråga om könsstympning!"— Presentationens avskrift:

1 Våga fråga om könsstympning!
Amina Ali Mohamad Skolsköterska Sandeklevsskolan

2 Upplägg Definition Klassifikationer Förekomst globalt Hur/när/varför
Komplikationer Lagar internationellt/nationellt Förekomst Sverige Bemötande/vård Tips

3 WHO Omfattar alla kirurgiska ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl. WHOs definierar kvinnlig könsstympning så här: omfattar alla kirurgiska ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl. Inter african committe som rekommenderade att man skulle gå från omskärelse till könsstympning sen 1991 har FN använt termen Könsstympning. för att skilja det från manlig omskärelse.

4 WHO klassifikationer

5 Typ I Typ II TYP III Typ I. Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris. Typ II. Delvis eller helt borttagande av klitoris samt delvis eller totalt borttagande av de inre och yttre blygdläpparna.(exercison) Typ III. Delvis eller fullständigt borttagande Klitoris ,inre blygdläppar samt yttreblygdläppar man syr ihop lämnar liten öppning vaginalöppningen (infibulation), med eller utan borttagande klitoris.  (Infibulaton) IV. exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål och skrapning. Samma ingrepp hos män skulle innebära att man tar bort hela penis, och endast lämnar kvar penis som motsvarar äggstockarna hos kvinnor.

6 Klitoris Ett nervrikt organ Ytter delar: Skaft, ollon och förhud
Inre delar: Skänklar med svällkroppar 8-10 cm

7 Svårt att identifiera de olika formerna beroende på….
Ålder vid ingreppet? • Vilka instrument/verktyg användes? • Var gjordes det, sjukhus, landsbygd? • Kunskap hos utföraren?

8

9 Incidens >200 miljoner 3 miljoner flickor /år 30 miljoner i riskzon
30 länder 80% typ II 15% Typ III 80% är Typ II 15% Typ III 10 Tusen /dag 400/timme (40 av de kommer inte överleva morgondagen)

10 Indonesien flickor från 0-11 år 49% könsstympade.

11 Country Prevalence Somalia 98% Ethiopia 74% Yemen 23% Guinea 96% Mauritania 69% Tanzania 15% Djibouti 93% Liberia 66% Benin 13% Egypt 91% Guinea-Bissau 50% Iraq 8% Eritrea 89% Chad 44% Ghana 4% Mali Ivory Coast 36% Togo Sierra Leone 88% Kenya 27% Niger 2% Sudan* Nigeria Cameroon 1% Burkina Faso 76% Senegal 26% Uganda Gambia Central African Republic 24% Note: Data from the Republic of the Sudan only. Data not collected from South Sudan. Source: Unicef

12 Humanitarian News and Analysis a service of UN office for the coordination of humanitarian News.
Yemen] FGM is believed to be performed on approximately one quarter of all girls. SANA'A, 14 November 2005. WHO (2008) prevalence 30% Unicef (2013) 97% av flickorna genomgår kks inom första levnadsmånaden. Organisation som tillhör FN i Yemen, gjort en undersökning där 25% av flickorna är könsstympade.

13 Kurdistan Irakiska delen.
In the study, there is evidence for a trend of general decline of FGM. It seems that nowadays less than 50% of the young girls are being mutilated. Något färre än 50%är könsstympade.

14 När? Majoriteten av flickorna stympas vid 4-14års åldern.
Eritrea: 4-5 v Efter 3 års ålder kvarstår minnet. Gambia åå. Masajer gör det vid giftemål. Majoritteten av flickrona i yemen stumpas som sädbarn

15 Hur? Avsaknad av: Medicinsk utbildning Bedövning Sterila instrument
Enkla instrument Enskilt eller i grupp WHO

16 Varför? Kontrollera kvinnans sexualitet Ej religöst påbjudet
Kulturellt Hygien/smutsigt Kvinnlighet Vackert underliv SOCIAL ACCEPTANS Människor som är angelägna om att bevara traditionen med kvinnlig könsstympning betraktar den ofta som ett religiöst påbud. Sedvänjan förekommer bland katoliker, protestanter, kopter, falasher, muslimer och animister. Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande eftersom det är rotat i den traditionella tron om kvinnors status och roll. Det anses också vara en del av den rit som ska initiera den unga flickan i vuxenvärlden.

17 — I was circumcised when I was nine years old
— I was circumcised when I was nine years old. And although I knew in advance from my older sisters that it would happen to me, how and when it would happen, was kept a secret. The ceremony was held in our house, there were a few more girls as well as me. From the outside it all looked like a festival, there were dances, drum rhythms and very tasty food. Then, one by one, they began to take us away. I will never forget the pain. Sainabou Bah,19 years journalist och fotograf Asha Miles- Intervjuat Gambiska kvinnor som blivit könsstympade. -- Jag blev omskuren när jag var 9år … Trots att jag visste i förväg då min syster berättade att det ske. Men jag visste inte hur och när det skulle ske, det hölls hemligt. Cermonin hölls i vårt hus, det var några fler flickor och jag. Från utsidan såg det ut som det var festival, det dansades, spelades trummor och doftade god mat. Sen började man föra oss bort en och en. Jag glömmer aldrig smärtan.

18 Amie Sowe, 19. I do not remember anything about the ceremony of circumcision, I was not even a year old. About what it did to me, I only found out when I was older. I remember that I was so upset and offended by my mother that I did not talk to her for a very long time. I already knew by then that it was bad. We were told about this in school, and on television I heard more than once. I’m glad that today the operation is banned.

19

20

21 Kortsiktiga komplikationer
Smärta Blödning Infektion Sepsis Dödsfall Blodförgiftning Frakturer pga att man blir hållen .

22 Långsiktiga komplikationer
Blödningsbesvär Urinbesvär - UVI, “inkontinens” Samlagssmärtor - Vaginism, Komplikationer vid läkning Abscessbildning, keloid, cystbildning

23 Psykiska effekter PTSD Ångest/depression Psykosexuella besvär
*Vloeberghs E et al, Behrendt A et al

24 Förlossningskomplikationer
Förlängd förlossning Ökad risk för postpartum blödning Ökad risk för förlossningskador/instrumentell förlossning 30% risk att barnet dör (who 2006) *Rigmor C.Berg and Vigdis Underland. The Obstetric Consequences of Female Mutilation/Cutting: A systemic Review and Meta-Analysis. 2013

25 Sexuell dysfunktion Stora delar av den erektila vävnaden finns kvar.
Sexuella dysfunktionen pga vävnadsskador men också andra faktorer.

26 Tänk på att .... Trygghet Huden är vår största (njutnings)organ. Klitoris har yttre och inre delar. Berörings- och njutningshormoner

27 Internationella lagar
Human Rights, Right to Health (1948) Convention of Women's Rights (1994) The Right to Life and Physical Integrity (1989) International convention on Children's Rights (1989) Antidiscrimination convention (1999) Mänkligrättigheter Kvinnorätten Barnkonventionen Antidiskriminerings konventionen

28 Organiserat motstånd i Afrika
Afrikanska Unionen, AU, har uppmärksammat problemet med kvinnlig könsstympning genom olika avtal och deklarationer. Bland annat finns inom ramen för AU ett regionalt avtal för att stoppa könsstympning. IAC (Inter-African Committee on traditional Practices Affecting the Health of Women and Children) bildades 1984 av en rad afrikanska kvinnor och är rådgivande organ till FN. IAC består idag av 28 nationella kommittéer i Afrika, samt 15 sektioner i Europa, USA, Kanada, Japan och Nya Zeeland, och arbetar för att avskaffa könsstympning.

29 Afrikanska länder som förbjuder FGM
Guinea (1965, 2000) Guinea Bissau (2011) Kenya (2001, 2011) Mauritania (2005) Niger (2003) Nigeria ( ) Senegal (1999) Somalia (2012) South Africa (2000) Benin (2003) Burkina Faso (1996) Central African Republic (1996, 2006) Chad (2003); Cote d'Ivoire (1998) Djibouti (1994, 2009) Egypt (2008) Eritrea (2007) Ethiopia (2004) Ghana (1994, 2007) Sudan Tanzania (1998) Togo (1998) Uganda (2010) Zambia (2005, 2011) Gambia (2015)

30 Majoriteten vill att traditionen upphör
29 länder kvinnor 19 länder män I Egypten är 90% är stympade. 1/3 vet inte vad det andra könet tycker. United Nations Children’s Fund, Female Genital Mutilation/Cutting: A global concern, UNICEF, New York, 2016.

31 Sverige 38 000 Kvinnor 7 000 under 18 år 19 000 riskpopulation
Socialstyrelsens rapport kvinnor som kan ha varit utsatta för könsstympning. Rapporten kom innan stora flyktingvågen Sifforna kan vara större idag..Samt att det finns mörketal. *Socialstyrelsen (2015) Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning – en uppskattning av antalet;

32 År 2015 Socialstyrelsen rapport där de på uppdrag av regeringen har gjort en uppskattning av förekomsten av kvinnlig könsstympning och storleken på riskgruppen. Enligt rapporten uppskattas att närmare flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för könsstympning, varav cirka 7000 är flickor under 18 år.  Riskpopulationen flickor har uppskattats genom en beräkning av antalet flickor med en moder som är född i ett land där könsstympning är vanligt förekommande. Alla flickor i riskpopulationen befinner sig inte i riskzonen för att bli utsatta för könsstympning.

33 Prevalens/capita Land Population Total FGM / 100 000 Sverige 390 Norge
38.000 390 Norge 5.1 m 17.500 343 England 60.8 m 197 Frankrike 66.6 m 65.000 97 Tyskland 80.7 m 60.000 74 USA 320.2 m 37 Sverige specielt med hög prevalence av könsstympade kvinnor,,, liten befolkning Källor 1: Socialstyrelsen, 2: Rigmor Berg WHO, 3: NHS, EU: kvinnor 2012 har genomgått

34 Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor
"Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte."

35 Lagen i Sverige 1982: Förbud mot könsstympande ingrepp
1999: Skärpning av lagen En person kan dömas i Sverige för brott mot lagen, även om brottet begåtts utomlands. För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt kap 23. brottsbalken

36 Anmälningar/fällande domar
89 anmälningar i Sverige 3 fällande domar (2006,2018) 50 fällande domar inom EU. 2-15 år fängelse Jan 18. Pappa som dömdes för stämpling då han hade planerat efter att familjen fått avslag på asylansökan att könsstympa flickorna när de kom till hemlandet. Mamman slog larm.

37 Domar År 2006 dömdes en 41-årig man till två års fängelse för att ha könsstympat sin dotter i sitt hemland. Föräldrarna låg i vårdnadstvist. Samma år dömdes en 42-årig kvinna till tre års fängelse för könsstympning och grov kvinnofridskränkning av sin dotter. I båda fallen var det flickorna som slog larm

38 Intimkirurgi På en privat klinik i Stockholm
 Förminskning inre blygdläppar (lokalbedövning) Förminskning inre blygdläppar + förminskning av klitoriskappa (lokalbedövning) Förminskning inre blygdläppar + förminskning av klitoriskappa (lokalbedövning + sedering) Förminskning av yttre blygdläppar (lokalbedövning) Intimkirurgi, ingrepp utan medicinsk skäl, med personligt medgivande/egen önskan rubriceras ej som stympning.

39 Anmälningsskyldigheten/plikten
Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Socialtjänstlagen (SoL) ansten/anmalanarbarnfarilla

40

41 Sex- och samlevnadsundervisning
Relationer Anatomi (slidkrans, KKS) Kroppskännedom Vara tillgänglig vid ytterligare frågor/funderingar

42 Att tänka på Ej automatisk tillit till vården
Befarar vår okunskap/reaktion Skapa trygghet Man behöver avdramatisera frågan om könsstympning i mötet utan att för den skull bagatellisera den.

43 Våga fråga Diskriminerande? När ska jag fråga? Vem ska jag fråga?
Vad ska jag fråga? Hur ska jag fråga? “Jag vet att omskärelse av kvinnor är vanligt i ditt hemland, och eftersom jag vet att sådana här problem kan uppstå efter omskärelse funderar jag på...” Vad gör jag med svaret?

44 BB/MVC Samma information som till alla kvinnor
Om akut defibulerad/öppningsoperation vid förlossning, informera om annorlunda miktionsstråle Informera om svensk lagstiftning. Öppna upp till dialog kring traditionen. Dokumentera att information är given. Mödravården i Norra Botkyrka frågar alla som skrivs in erbjuder undersökning erbjuder öppningsoperation /defibulering v.20 fungerat bra.

45 Amel-mottagningen/Amelprojektet
Dr Meri Liljegren 2003 Förfråga från HSN Ca 150 patienter/år Ej remisskrav Medicinsk/kirurgisk behandling Samtalsbehandling Intyg Förfrågan från hälsosjukvårdnämnden. Likande ska startas upp i Göteborg Rosmottagningen.

46 BVC Använd tolk Lämplig tidpunkt i samband med 6 månaders kontrollen
Men tidigare om planerad resa UVI, miktions besvär, förstoppning Använd ordet omskärelse Informera om lagen och anmälningsplikten. Vårdnadshavare är alltid ansvarig.

47 Checklista för samtal om kvinnlig könsstympning!
Tänk att på att använda ordet omskärelse vid samtal med flickan/kvinnan ”Jag vet att omskärelse av kvinnor är en tradition i ditt hemland och jag vet att problem kan uppstå efter omskärelse ” ”visa eventuellt” klipptecknet med handen” Vet du om du är omskuren? Tar det lång tid för dig att kissa? Har någon tittat i ditt underliv? Har du besvär som du själv tror kan vara orsakade av omskärelsen?

48 Observant på Flicka som sitter länge på toaletten Täta toalettbesök
Luktar urin Undviker att dricka Undviker idrottsundervisning Förändring i beteende efter resa till hemlandet Huvudvärk/mag-/menssmärta

49 Vad kan jag göra Föreslå kontakt hos;
ungdomsmottagningen/gynekologmottagningen - (hjälp till med att skriva egen remiss) Följa med som stöd Samtalskontakt Erbjuda gynekologisk undersökning, dokumentera det du ser Erbjuda öppningsoperation Smärtlindring

50 Lästips Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso-och sjukvårdens arbete (2016) Internetmedicin.se Bok: Kvinnlig könsstympning (Gothia) Elisabeth Ubbe mail:

51 Lästips Socialstyrelsen – Webbutbildning
Hedersfortryck.se Origostockholm.se

52 Tips http://idil.se/ Hela blomman (Facebook) (http://www.f-risk.org/)

53 TACK 

54 Amina Ali Mohamad Skolsköterska Sandeklevsskolan amina. ali
Amina Ali Mohamad Skolsköterska Sandeklevsskolan