FREDA FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.

En presentation över ämnet: "FREDA FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer."— Presentationens avskrift:

1 FREDA FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

2 FREDA utbildningens upplägg
FREDA kortfrågor Datum: Datum: Metodstöd FREDA beskrivning Datum: Datum: Metodstöd FREDA farlighet Datum: Datum: Ordningen bestämmer ni själva såklart. Kan behöva veta något om beskrivning och farlighet när kortfrågor används eller tänka på att det finns någon som har erfarenhet att hänvisa till för att hålla säkerhetstänket högst!!

3 Att utreda våldsutsatthet med stöd av FREDA-bedömningsmetoder
Mål Du ska känna dig trygg i att använda FREDA bedömningsmetoder Målgrupp Du som arbetar med att utreda våldsutsatthet och bedöma risken för fortsatt/eskalerande och/eller dödligt våld

4 Brottsoffer enligt 5 kap. 11 § SoL
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. SoL 5 kap 11§ (2007) Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 (2014) Handboken VÅLD (april 2015)

5 Socialstyrelsen rekommenderar…
Att det rutinmässigt ställs frågor: Kvinnor som uppsöker mödrahälsovård  Kvinnor som uppsöker psykiatrisk vård  Alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin Vad säger SOSFS 2014:4?

6 Stöd och hjälp enligt 5 kap. 11 § SoL
Allmänna råd Socialnämnden bör avgöra när och hur personalen i nämndens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp. Nämnden bör se till att de metoder som används för att ge stöd och hjälp har utformats med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Det är alltså nämnden som avgöra när, och hur – och vilka metoder. Metoderna bör utgå från bästa tillgängliga kunskap! SOSFS 2014:4

7 Information om socialtjänsten enligt 3 kap. 4 § SoL
Allmänna råd Socialnämnden bör planera för hur grupper och enskilda, såväl vuxna som barn, ska nås med information om nämndens verksamhet för våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Att fråga alla innebär att nämnden tillgodoser dess uppgift att informera om det stöd som finns. Detta gör om FREDA kortfrågor används SOSFS 2014:4

8 5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer
Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL Allmänna råd …bör socialnämnden, med anledning av våldet, utreda bl.a. behovet av stöd och hjälp akut, våldets karaktär och omfattning, våldets konsekvenser för den våldsutsatta, hur den våldsutsatta hanterar sin situation, hur den våldsutsattas nätverk ser ut, om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap, och behovet av stöd och hjälp på både kort och lång sikt. Dessutom strå det SOSFSen vad nämnden ska utreda om våldsutsatthet upptäcks. SOSFS 2014:4

9 5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer
Riskbedömning … ska socialnämnden bedöma risken för ytterligare våld. Allmänna råd När socialnämnden gör riskbedömningen bör den använda en standardiserad bedömningsmetod. Dessutom har nämnden i uppdrag att bedöma risken för ytterligare våld, våld som även kan vara dödligt. Hur ser statistiken ut? SOSFS 2014:4

10 Våld och Hälsa (2014) Fjorton procent av kvinnorna Fem procent av männen hade någon gång efter 18 års ålder blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. Nästan tjugo procent av alla de som söker stöd har erfarenheter av fysiskt våld efter 18 års ålder. Det är så vanligt att alla borde få frågan, eftersom det inte syns utanpå, inte alltid finns tecken på våldsutsatthet. Dessutom – ytterligare anledningar till att fråga om våld kan vara I studien har kvinnor och män i åldern 18–74 år tillfrågats om sin utsatthet för våld – i barndomen, ungdomen och vuxen ålder. Studien ger en aktuell och allsidig bild av kvinnors och mäns utsatthet för våld samt kopplingen till hälsa, både på kort och lång sikt. Svarsfrekvensen uppgick totalt sett till 52 procent: 57 procent bland kvinnorna (5 681 kvinnor) 47 procent bland männen (4 654 män). Knappt hälften av de svarande (46 procent) valde att besvara enkäten på webben och drygt hälften (54 procent) att besvara den postala enkäten.

11 Varför fråga om våld? Att utsättas för våld i nära relationer är starkt kopplat till psykisk och fysisk ohälsa. Utöver det lidande och förlust i livskvalité kostar våld i nära relationer samhället stora summor. Upptäcka våldsutsatthet för att i ett tidigt skede och kunna erbjuda rätt vård och stöd undvika lidande för den utsatta och samhället sparar resurser

12 Bättre anpassade insatser
Varför fråga på rutin? Fler upptäcks Bredd Bättre utredning Spets Bättre anpassade insatser FREDA kortfrågor som bredd, fler upptäcks och då kan få en bra utredning, vilket ger underlag för bättre anpassade insatser. Dessutom får alla information…

13 Information enligt 3 kap. 4 § SoL Stöd enligt 5 kap. 11 § SoL
Bredd - använda FREDA kortfrågor Ett systematiskt arbete Utvärderad metod Alla ges möjlighet – lika behandling Upptäcker grupper som inte annars blir synliga Spets - använda FREDA bedömning och farlighet stödja val av insatser stödja utredningen av risk för fortsatt utsatthet Exempelvis män.

14 Standardiserade bedömningsmetoder
Ett stöd när enskilda personers situation, funktion eller behov ska bedömas av professionella inom socialtjänst och hälso- sjukvård. Bidrar till insamling av relevant och tillförlitlig information om enskilda personer som underlag för bedömningar. Vetenskapligt prövat Formulär med fastställda frågor Manual , Socialstyrelsen Vad menas med standardiserade bedömningsmetoder? Att använda en standardiserad bedömningsmetod innebär att bedöma en situation, funktion eller behov med hjälp av ett vetenskapligt prövat bedömningsinstrument (t.ex. en checklista eller ett index) och en manual som beskriver hur instrumentet ska användas. Ett bedömningsinstrument är baserat på forskning och har ett formulär med fastställda frågor. Dessa bygger på forskning och beprövad erfarenhet som visat vilka områden som är viktiga för det som ska bedömas, t.ex. risk- och skyddsfaktorer för barns utveckling. Det ska också finnas anvisningar om hur frågor och svarsalternativ bör användas samt hur resultat kan tolkas. Vidare ska där finnas information om hur bedömningsinstrumentet har utvecklats och prövats vetenskapligt och ska ha en manual med uppgifter om huruvida bedömningsinstrumentet är anpassat och prövat för svenska förhållanden. Syftet med standardisering är att uppnå ett enhetligt tillvägagångssätt som är oberoende av vem som använder bedömningsinstrumentet. Vetenskapliga prövningar handlar primärt om att undersöka bedömningsinstrumentets reliabilitet, validitet och acceptans i relevanta grupper. Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning ett bedömningsinstruments resultat är fritt från mätfel. Validitet handlar om i vilken utsträckning användningen och tolkningen av bedömningsinstrumentets resultat överensstämmer med syftet med bedömningen.

15 Varför standardiserat bedömningsinstrument?
Grundat på bästa möjliga kunskap och som är vetenskapligt prövat ifråga om validitet och reliabilitet Har en manual som stödjer att användningen sker i enlighet med bedömningsmetodens avsikter Samla in relevant och tillräcklig information på ett etiskt och rättssäkert sätt Ge klienten möjlighet till insyn och delaktighet i utredningsprocessen Standardiserade bedömningsmetoder ger stöd för att systematiskt ställa frågor som kan vara avgörande för att få fram relevant information. Det skapar förutsättningar för likvärdiga bedömningar oavsett var i landet de görs och vem som gör dem. När man använder standardiserade bedömningsmetoder presenteras bedömningsunderlaget på ett överskådligt och lättbegripligt sätt. Det ger goda möjligheter att återkoppla resultatet till den berörda personen, vilket är en viktig del i arbetet. Denne ges möjlighet att korrigera, lägga till och kommentera informationen, och blir på så vis mer delaktig. Resultatet kan även ge indikationer om vilka områden som är viktiga att utreda vidare. I en bedömningsprocess inhämtar de professionella information från flera olika källor. Den information som tas fram med hjälp av standardiserade bedömningsmetoder utgör ett komplement till annan information. Inför beslutsfattande ska information från standardiserade bedömningsmetoder vägas samman med annan relevant information om personens specifika situation.

16 Vid starten… Det är motiverat att skaffa kunskap om den specifika bedömningsmetoden innan man börjar använda den. Standardiserade bedömningsmetoder ska ses som komplement till det övriga bedömningsarbetet, och bidrar till att en del av utredningen blir strukturerad och enhetlig. De ska användas tillsammans med andra beslutsunderlag i utredningen för att identifiera problem, kartlägga risker och välja relevanta insatser. Nyttan med standardiserade bedömningsmetoder Standardiserade bedömningsmetoder kan, om de används professionellt, minska risken att bedömningarna blir godtyckliga eller stereotypa. Återkopplingen till klienten är en viktig och nödvändig del. När den insamlade informationen i instrumentet presenteras kan klienten komma till tals, korrigera, tillägga och kommentera information, vilket kan öka den professionellas möjligheter att få insikt om och kunna väga in hänsyn till andra betydelsefulla förhållanden än dem som instrumentet efterfrågar. Det viktigaste användningsområdet för standardiserade bedömningsmetoder är i det direkta klientarbetet, i bedömningen av behov av insats eller behandling.

17 FREDA – ett komplement till det övriga bedömningsarbetet
FREDA kortfrågor Upptäcka/Identifiera våldsutsatthet FREDA beskrivning Utreda, våldets uttryck och dess omfattning och bedöma behovet av stöd FREDA Farlighet Riskbedömning och säkerhetsplanering, bedöma behovet av skydd i samband med våldsutsatthet Utgår från vad den våldsutsatta själv svarar på frågorna FREDA ger även möjlighet att ge den utsatta en bild så hen kan förstå/inse din livssituation och risk. Kan alltid lägga till frågor men aldrig ta bort Det behöver inte vara samma professionella som använder samtliga instrument. FREDA-kortfrågor kan användas inom olika delar av individ- och familjeomsorgen, inom äldreomsorgen och inom omsorgen av funktionsnedsatta för att identifiera om våld förekommer, företrädesvis när våld eller tecken på våld förekommer. FREDA-beskrivning och FREDA farlighetsbedömning är främst tänkta för användning inom utredningsenheter och verksamheter som planerar eller genomför insatser till personer som blivit utsatta för våld. Bedömningsmetoderna utgörs av FREDA-kortfrågor som är ett formulär som ger professionella inom exempelvis socialtjänsten eller hälso- och sjukvården stöd för att fråga om våld. Vidare finns FREDA-beskrivning som ger en närmare beskrivning av karaktären och omfattningen av det våld som en person varit utsatt för, såväl psykiskt som fysiskt och sexuellt. Slutligen ingår FREDA-farlighetsbedömning som avser att ge en bild av risken för fortsatt våld och dödligt våld.

18 Målgrupp Vuxna över 18 år Även de under 18 år, om de blivit utsatta i en parrelation Fångar inte upp hedersrelaterat våld Beskriver inte barns våldsutsatthet och risk för fortsatt våld Har inte prövats på våldsutsatta män Inget normkritiskt perspektiv Målgrupper och avgränsningar för FREDA Målgruppen för FREDA är vuxna våldsutsatta personer. Det går rimligtvis ändå att använda instrumenten för personer under 18 år som utsätts, eller misstänks utsättas, för våld inom ramen för en parrelation (jfr 5 kap.1 § SOSFS 2014:4). DOCK inte prövat på unga utsatta och saknar ett normkritiskt perspektiv inget hen/den i manualen Under framtagningen och prövningen av instrumenten i FREDA var målgruppen våldsutsatta kvinnor. När instrumenten i FREDA skulle göras tillgängliga för verksamheter hade Socialstyrelsen beslutat att föreskriften (SOSFS 2014:4) och den reviderade handboken om våld i nära relation skulle utformas könsneutralt. Orsaken var föreskriftens koppling till 5 kap 11 § SoL som tydliggör socialnämndens ansvar för och skyldigheter gentemot alla brottsoffer oavsett kön. Manualen och instrumenten utformades könsneutralt för att anpassas till Socialstyrelsens övriga produkter. Som användare bör man vara klar över att instrumenten inte har prövats för personer under 18 år och inte för våldsutsatta män. Instrumenten är inte utformade för att fånga in aspekter som är specifika för en hedersrelaterad kontext kring våldet. Instrumenten är heller inte utformade för att beskriva våldet eller bedöma risk för fortsatt våld när det gäller barns egen utsatthet.

19 När fungerar FREDA sämre?
När klienten; har en kognitiv funktionsnedsättning behöver tolk (särskilt vid telefontolkning) mår psykiskt dåligt känner sig starkt stressad över besöket när personalen är under stor tidspress Under prövningen har det har visat sig att instrumenten generellt sett har varit svårare att använda i vissa situationer än i andra. Det har exempelvis gällt när kvinnan haft kognitiv nedsättning, behövt tolk (särskilt vid telefontolkning), mått psykiskt dåligt, varit starkt stressad över besöket vid socialtjänsten eller när personalen varit under stor tidspress. De beskrivna situationerna behöver inte innebära att man avstår från att använda FREDA. När instrumenten används under dessa förhållanden är det däremot viktigt att vara uppmärksam på exempelvis att den våldutsatte förstår frågorna eller att situationen inte är för stressande för den som tillfrågas.

20 Vad innebär det att använda FREDA?
Synliggöra våldet och möjliggör för en utsatt person att berätta Gör våldet onormalt och fungerar som en ögonöppnare Ger en mer heltäckande bild Tydlighet kring ansvar och skuld Ger en trygghet för handläggaren

21 Förkunskaper om våld krävs för FREDA
Våld och våldets konsekvenser Våldets normaliseringsprocess Uppbrottsprocessen Nu kommer en kort repetition…

22 Förslag på repetition Starta upp webbkurs om våld på webbläsaren och gå till avsnitt: 3.1 på gruppspåret Gör övningen... Olika alternativ…

23 Våldets karaktär och omfattning
Psykiskt/Latent Sexuellt Ekonomiskt Materiellt Latent Försummelse/ Funktionshinderrelaterat Fysiskt Psykiskt inkl. hot/digitalt Fysiskt Sexuellt Ekonomiskt Materiellt Latent Försummelse Funktionshinder-relaterat Psykiskt Latent Hota, kränka, kontrollera, isolera, bespotta, förnedra Genom kroppsspråk hindra, få den andra att göra något den inte vill eller hindras göra något den vill, signalera aggressivitet, visa med kroppsspråket eller en fras en signal som enbart den två vet vad den betyder Fysiskt Knuffa, slag, spark, bränna, bita, dra i håret, släpa, ta strypgrepp, rispa med kniv Sexuellt Försummelse Tafsa, tvinga till sex, sex för att få lugn och ro, tjatsex, tvingas utföra sexuella handlingar, filmas Inte ge mat eller medicin som den utsatta behöver, ingen hjälp med hygien, lämnas utan hjälp när det behövs eller tillsyn Ekonomiskt Tvingas skriva på lån/värdepapper, stjäla, inte ha kolla på den gemensamma ekonomin, be om pengar Funktionshinderrelaterat Våld riktat mot funktionsnedsättning eller dess hjälpmedel Materiellt Separations-våld Förstör saker, slår sönder dörrar, görs sönder saker som har stor affektionsvärde, foton på andra Hindra någon från att lämna, med hot tvinga tillbaka såsom hota med självmord eller att ska anhöriga/barnen

24 Post-it-lappar – en handling per lapp
Ge några exempel – att det handlar om konkreta handlingar. Var och en, skriv ner så många konkreta exempel på hur våldet kan ta sig uttryck. Ett exempel per post-it-lapp.

25 Våldets konsekvenser Individens hälsa Barnens hälsa Livssituation
Fysiskt Psykiskt Barnens hälsa Livssituation Praktisk natur Arbetslöshet Bostadsproblem Ekonomi Sjukskrivning Försämrad föräldraförmåga Skuldsatt Dyrare levnadskostnader Bostadsproblem, akut och på lång sikt Fysiska skador Psykiska ohälsa Isolering Konsekvenserna kan vara många såväl fysiska som psykiska, den som är utsatta för våld kan utveckla olika tecken såsom PTSD, stress, kris .

26 Våldets normaliseringsprocess
Läs/Lyssna på Våldets normaliseringsprocess i , Gruppspåret 3.1 Eller Visa Johan och Eva eller

27 Vad tänker ni kommer att hända härnäst?
Vilka samhällsaktörer kan Anna, barnen och Adam tänkas komma i kontakt med? Vilket slags stöd behöver de? Kapitel 4:1 i gruppspåret Titta på filmen och sedan diskutera punkterna

28 Strategier och motstånd
Finns under gruppspåret 3:1 Läs/Lyssna på texten Prata med varandra om varför det kan vara relevant att uppmärksamma den utsattas strategi och motstånd.

29 Uppbrottsprocessen www.webbkursomvald.se Finns under gruppspåret 3:1
Läs/Lyssna på texten Förutom de inre känslomässiga banden som vi just nu hörde om finns det yttre faktorer som påverkar möjligheterna att bryta upp. Vi ska nu få ta del av några andra hinder… Eller lyssna på Carin Holmberg:

30 Hinder för uppbrott… www.webbkursomvald.se Finns under gruppspåret 3:1
Det var några av de hinder som påverkar en utsatta att inte lämna en relation där hen blir utsatt… Nästa text handlar om uppbrotts-processens tre faser. Tre faser som den våldsutsatta ska igenom för att ”bli fri”…

31 Uppbrottsprocessens tre faser
Finns under gruppspåret 3:1 Man behöver praktisk hjälp men det är också viktigt att veta att uppbrottet är en farlig period i den utsatta kvinnans liv. Läs även upp nästa avsnitt: Riskfylld separation som motivation/underlag till att använda FREDA!