Strålmiljön i Sverige idag 30 år efter olyckan i Tjernobyl

En presentation över ämnet: "Strålmiljön i Sverige idag 30 år efter olyckan i Tjernobyl"— Presentationens avskrift:

1 Strålmiljön i Sverige idag 30 år efter olyckan i Tjernobyl
Pål Andersson

2 Några grunder Becquerel (Bq) Effektiv dos (mSv) Halveringstid
Slumpmässiga skador LNT Aktivitet mäts i Bq, jämför tungmetaller vars mängd mäts i µg. (Skulle i princip gå med gram för radioaktiva ämnen också) Speciellt med strålningspåverkan är att den beror av energiöverföring till kroppen; dos J/kg. Viktas för strålslag och kroppsdel = Sievert Annat speciellt är att ämnet försvinner i en viss hastighet. Halveringstid. Jämför med tungmetalle (stabila), organiska ämnen. (varierande). De nivåer av doser som är aktuella ger slumpmässiga sena skador. I huvudsak är det riskökning avseende cancer. Strålskyddshypotesen vid allt arbete är att det är linjärt förhållande utan tröskelvärde (hur lite som helst ger då ändå en liten riskökning)

3 Average dose to the Swedish population
Radon in indoor air Cosmic radiation Radon is very important in Sweden when it comes to health effects of ionizing radiation. From epidemiological studies we assess the number of lunc cancers to about 400 per year. In this illustration that is converted to 0,8 mSv/year. Total dose here is approx 3 mSv/year. Radon 0,8 Cosmic 0,35 K 0,17 Ground-buildings 0,6 Natural in diet 0,17 Medical diagnosis 0,9 Emissions (tjernobyl) 0,02 Potassium in the body Medical diagnosis Ground and building materials Cs-137, primarily from the Chernobyl accident Naturally occuring radionuclides in the diet

4 European stations (28 in Sweden)
Gamma stations that have reported values the last month

5 Mätningar av strålning i Sverige idag
Tidig varning och beredskap Lokal övervakning kring kärntekniska anläggningar Regional/lokal övervakning avseende 137Cs Nationell miljöövervakning strålning Livsmedelskontroll Beredskapen innefattar gammastationer (online strålnivå), luftfilter (mycket känsligt, men glesare, långsammare) Lokalt kring KTA, förutom dirkekta mätningar av utsläppen så kontrollerar man i miljön runt också (konfirmera, diffusa, okända) Lokalt/regionalt förekommer mätningar av främst Cs-137 kopplat till Tjernobyl. Nationellt för att få den generella bilden av strålmiljön i Sverige. Livsmedelkontroll omfattar radioaktiva ämnen (främst ren, men nu även radioaktiva ämnen i dricksvatten)

6 Total strålning från mark
Cs-137 nedfall kBq/m2 Total strålning från mark nGy/h Vänstra bilden cesiumbeläggning och högra totalt strålning från både cesium och berggrund

7 Cs-137 på partiklar i luft µBq/m3
Tydliga signaler från olika källor om globalt Atmosfäriska bombtest tal, Tjernobyl, Fukushima Väldigt mycket info; bombstopp, lägre peak i umeå, men ändå merkvardröjande - deposition

8 Cs-137 respektive Sr-90 i Mjölk Bq/l
Jordbruksekosystem, snabb minskning. Fastbindning i lermineral – ej växttillgängligt. Plöjning, kaliumgödsling. Sr-90 från bomber ej Tjernobyl

9 Soil

10 Sediment

11 Fisk

12 Bär Lingon Blåbär Hjorton Hallon
Halterna i bär generellt relativt låga, och i de mätvärden jag sett på senare år så är värden i blåbär/lingon generellt <100 Bq/kg även i de mest drabbade områdena i Gävle kommun.

13 Svamp

14 Medelvärde (Min-Max) Antal prover Violettfotad slemspindelskivling 207 ( ) 24 Rödskivig kanelspindelskivling 191 (27-902) 33 Kanelspindelskivling 184 (53-281) 3 Rödbandad spindelskivling 160 (93-248) 8 Rynkad tofsskivling 115 (37-332) 13 Spindelskivling 98 (21-203) 9 Sandsopp 85 (29-463) 101 Pluggskivling 78 (18-185) 16 Honungsspindelskivling 53 (8-104) 5 Pepparriska 50 (2-321) Gråriska 47 (9-153) Aprikosspindelskivling 46 (25-82) 4 Storkremla (2-238) 39 Skogsriska 44 (23-101) Fjällig taggsvamp (37-51) 2 Trattkantarell 31 (10-82) 19 Tegelkremla (12-115) 27 Vinkremla 25 (1-48) Kantarell 20 (0-165) Föränderlig tofsskivling 12 (1-40) Fårticka 7 (2-27) 29 Björksopp (0-14) 10 Brödticka (2-12) 15 Karl Johan (1-13) 11 Citrongul slemskivling (3-5) Stinkkremla (1-4) Röd flugsvamp 1 (1-1) De största matsvamparna har generellt relativt låga halter. Tabell Cs i svamp från Heby kommun (kBq kg-1 torrvikt)

15 Varje x är ett prov. Halten i fisk har sjunkit snabbt

16 Nedbrytning/utsöndring av cesium i kroppen hos renar gör att halten cesium i renkött varierar över året beroende på vad de äter. Liknande resultat ser vi på ex älg Renkött

17 Cs-137 i människa: helkroppsinnehåll Bq/kg
Jämföra nivåer bomb och Tjernobyl, Tydliga skillnader mellan grupper Exponering i dessa utsatta grupper är nu kanske 30 µSv/år resp 0,1 mSv per år.

18 Ur boken Livsmedelsproduktionen
vid nedfall av radioaktiva ämnen

19 Cesiummätningar i Hudiksvall
Regelbundna mätningar sedan 1986. Enstaka resultat även från åren före Tjernobyl De första åren efter olyckan mättes väldigt många prover !!! Vi behövde från början 1 kg prov för att mäta Idag mäter vi ca 150 prover per år. Mest älgprover ( st) Det är bara på Hornslandet och på Agön som värden över 1000 Bq/kg uppmätts senaste åren

20 Högsta värdena i Hudiksvall
Älg: Nästan 9500 Bq/kg från Agön och Hornslandet Bär: Hjortron 2000 Bq/kg från Hornslandet Fisk : Abborre i Delsbo/Bjuråker och Rogsta på ca Bq/kg Svamp: Kantareller runt efter kusten. Tamboskap: Lamm uppemot 4000Bq/kg Trädgårdsbär. Inga prover över 500Bq/kg

21

22

23