Hur stärker vi det lokala brottsförebyggande arbetet?

En presentation över ämnet: "Hur stärker vi det lokala brottsförebyggande arbetet?"— Presentationens avskrift:

1 Hur stärker vi det lokala brottsförebyggande arbetet?
Vilket stöd kan BRÅ vara i det lokala brottsförebyggande arbete? Linda Lindblom Brottsförebyggande rådet Handlar om råd där man hanterar bf men alla förebyggande… Jag har ju jobbat ed många olika beredningar, råd inom den kommunala organisationen. Vad har egentligen ett råd för beslutsmandat? Budget? Ser helt olika ut

2 Målsättningar för att skapa ett strukturerat långsiktigt brottsförebyggande arbete
Ökad kunskap Det brottsförebyggande arbetet bedrivs kunskapsbaserat och följs upp Förstärkt koppling mellan praktik och forskning Fler aktörer har kunskap och bidrar i arbetet Ökad medvetenhet om brottslighetens effekten av politiska beslut Utvecklad samverkan Samverkan utgår från identifierade lokala behov Samverkan innefattar både socialt och situationellt brottsförebyggande arbete Fler aktörer involveras i samverkan Utvecklad samverkan på nationell, regional och lokal nivå Minska motivationen att begå brott Skyndsamma och samordnade insatser för unga som riskerar att hamna i kriminalitet Att individer som vill lämna kriminalitet ges nödvändigt stöd Minska risken för återfall i brottslighet Effektiva förebyggande metoder för behandling av våldsutövare Öka formell och informell kontroll Utveckla arbete för att öka upptäcktrisken Försvåra genomförande av brott genom kontroll, tillsyn och övervakning Öka upptäcktrisken och kontrollen i näringslivet Enskilda får större möjlighet att bidra Begränsa tillgängligheten till lämpliga brottsobjekt Öka medvetenheten hos de som tillverkar/säljer stöldbegärliga objekt hur de minskar risken för brott Åtgärder vidtas för att motverka efterfrågan på stulna varor Brottsförebyggande aspekter beaktas i fysisk planering, ny- eller ombyggnation och i den offentliga miljön Öka medvetenheten hos ansvariga för verksamheter/platser om vikten av förebyggande åtgärder Välfärdspolitiken är grundläggande för att motverka brottslighetens indirekta orsaker men kan inte förebygga alla typer av brott. – konkreta åtgårder med direkt syfte att förebygga brott. Parallellt med att utveckla välfärden måste brottsligheten mötas med riktade insatser mot individer som riskerar eller har begått brott och mot platser där det finns risk för att brott begås

3 Brå som kunskapsbank för samverkan för lokala aktörer
En statlig myndighet under Justitiedepartementet och ett kunskapscentrum för rättsväsendet. Bidrar till kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området och främjar brottsförebyggande arbete. Tar fram fakta och sprider kunskap om brott, brottslighet och om samhällets insatser och reaktioner på brott. Ger underlag för åtgärder och prioriteringar åt regering och myndigheter. … utveckla och producera kriminalstatistiken och annan löpande statistik på beställning från regeringen. … bedriva tillämpad forskning på uppdrag av regeringen, i samverkan med rättsväsendets myndigheter och på eget initiativ. … initiera och stödja lokalt brottsförebyggande arbete. Vi tar fram kunskap genom forskning och utredningsverksamhet Webbinarier Utvecklingen av utsatthet för sexualbrott - 29 maj. Antisemitiska hatbrott - 1 juni. Kränkande fotografering - 3 juni. Grov kvinnofridskränkning - 14 juni

4 Årsrapport - Det brottsförebyggande arbetet i Sverige
Prioritet och kunskap om de brottsförebyggande frågorna behöver höjas inom polis och kommun. Mer riktat arbete utifrån samverkansprocessen behövs Fler aktörer behöver involveras och innovationsförmågan öka Syfte Ge en bild av det brottsförebyggande arbetet i Sverige under 2018, på lokal, regional och nationell nivå. Fokus Beskriva hur den lokala kunskapsbaserade samverkansprocessen för brottsförebyggande arbete fungerar och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Den generella upplevelsen som ges i våra enkäter är fortfarande att det brottsförebyggande arbetet inte prioriteras lokalt före andra sakfrågor. Dessutom uppger de svarande i båda enkäterna att det inte finns tillräckligt med resurser att utföra arbetsuppgifterna. Områdespoliser är en väsentlig funktion för att få det Bf arbetet. I polisens styrmodell ska de ansvara för och utföra det polisiära brottsförebyggande arbetet, t ex de åtgärder som tas fram i medborgarlöftena. Det är mycket stora skillnader mellan olika kommuner hur många områdespoliser som finns och en femtedel av de svarande kommunpoliserna uppger att det inte finns någon områdespolis alls. Konsekvensen blir att kommunpolisen inte kan ägna sig åt det strategiska arbetet i samma utsträckning. Detta är en resurs som saknas för att få skruv på arbetet. Både vår undersökning och statskontorets genomlysning visar dock att reformen med kommunpoliser börjar sätta sig och att det finns stor potential i att fortsätta se till så det får fäste. Det finns positiva tecken också på att arbetet går framåt Stärkt struktur lokalt: Några kommuner, främst sådana med ett mindre antal invånare, har infört eller utökat rollen som lokal brottsförebyggande samordnare, ett exempel på detta är Bjuvs kommun. 8 av 10 kommuner har en utsedd person med uppdraget att samordna det brottsförebyggande arbetet. Men det är fortfarande få som jobbar heltid med uppdraget. (Ca en femtedel jobbar heltid, övriga bedömer att de lägger ca en femtedel av sin arbetstid på uppdraget) Förra året: Det verkar också som att något fler kommuner har ett övergripande strategiskt samverkansarbete (lokalt brottsförebyggande råd eller motsvarande). Ökat intresse för situationell prevention: Stadsplanering och hållbar stadsutveckling. Lokala handböcker och vägledningar har tagits fram.

5 Samverkansprocessen Samverkansprocessen har varit i fokus för årets mätning. Processen liknar andra kunskapsbaserade processer som t ex miljöledning. Tidigare har vi analyserat att orsaksanalys är ett problem och vi valde därför att studera detta noggrannare i år genom insamling av material från kommun och polis samt intervjuer med lokala aktörer. Det framkom att orsaksanalyser ses som svåra att genomföra men också att detta ofta beror på att kartläggningarna är för generella och svårbearbetade. Betydligt färre har genomfört kartläggning 2018, 71 respektive 89. Enkätresultaten ger en bild och antyder att kartläggningarna inte är så lokalt anpassade som de borde vara. Samverkansmodellen ska kunna anpassas lokalt utifrån resurser och det görs. Huvudsaken är att man inte frångår det kunskapsbaserade arbetssättet och att vi vet så mycket som möjligt om de lokala problemen. Det som tillkommit på senare tid är medborgarlöftesmomenten i arbetet och där sker nu ett arbete för att tydligare få ihop de olika momenten. Lokala anpassningar sker: Arbetet med en konkretiserad modell för samverkansprocessen, EST (effektiv samordning för trygghet), och även annan liknande operativ och strategiskt samverkan har spridits till flera kommuner. Arbetet med medborgarlöften har också genererat utveckling av det gemensamma arbetet i kommuner med små resurser, t ex i Dorotea, Lycksele, Sorsele, Storuman Vilhelmina och Åsele.

6 Problem Kartläggningarna är ofta generella och svåra att arbeta vidare med Indirekta orsaker dominerar i orsaksanalyserna Otydlig koppling mellan problem och åtgärd Otydlig ansvarsfördelning För generella målformuleringar Arbetet följs upp i låg utsträckning Det nya som framkommit i årets analys är att de brottsproblem som kartläggs ofta beskrivs för översiktligt och generellt för att de ska gå att operationalisera och bli föremål för en orsaksanalys och konkreta insatser, såväl från kommun och polis som från andra aktörer. Därför behöver alla aktörer arbeta med att skapa mer konkreta problembilder och fokuserade analyser av specifika och lokala brottsproblem. Sammantaget framgår att det är relativt få kommuner och lokalpolisområden som genomfört en orsaksanalys av god kvalitet. Allt för många saknar förmåga eller resurser att genomföra alla analyssteg, vilket leder till att viktiga delar hoppas över. Många uppger att det är särskilt komplicerat att genomföra orsaksanalyser. Åtgärderna bör också i större utsträckning utgå ifrån direkta orsaker till brottsproblemen, och vara riktade mot platser, gärningspersoner och brottsoffer, snarare än generella insatser. Då skulle de ha större förutsättningar att ge effekt

7 Stärk arbetet med lokal problembild (lägesbild)
Sammantaget framgår att det är relativt få kommuner och lokalpolisområden som genomfört en orsaksanalys av god kvalitet. Alltför många saknar intresse/tid/förståelse/kompetens att genomföra särskilda analyssteg, vilket leder till att sådana steg ofta hoppas över. Kommun och polis uppger att det är svårt att genomföra orsaksanalyser fullt ut och att man har gjort det bästa man har kunnat utifrån sin kompetens. Flera intervjupersoner efterfrågar just stöd från andra inom polisen och kommunen för att kunna genomföra orsaksanalyser, ett resultat som även framgår i Brås rapport Polisens arbete med medborgarlöften (Brå, 2018c). Kopplat till programmet, generella välfärdslösningar eller lokala brottsspecifika lösningar. Men några goda exempel Kungälv, Falkenberg, Norrköping, Vårgårda, Helsingborg, Örebro

8 Det regionala brottsförebyggande arbetet
Regionalt stöd starkare men ett steg närmare praktiken behöver tas! Länsstyrelserna kan vara en viktig länk mellan nationella initiativ och lokalt arbete, praktisk implementering Det regionala arbetet är viktigt och i förra årets rapport beskrevs länsstyrelsernas arbete som en lovande utveckling framåt. Förra året ca meter på hundrametersloppet. Nätverk, utbildning och konsultativt stöd har etablerats Lokala aktörer uppger till stor del att de kan få regionalt och nationellt stöd. Länsstyrelserna uppges vara ett viktigt stöd. Förhoppningen som vi presenterade i förra årets rapport var att Länsstyrelserna ska kunna bidra till såväl ökad prioritet på olika nivåer som till att kunskapen och kompetensen hos lokala aktörer kan ökas ytterligare. Utifrån det samlade materialet som varit underlag för denna rapport bedömer Brå att detta också till viss del realiserats och att det finns potential för att funktionens agendasättande och kunskapsstärkande funktion kan komma att stärkas ytterligare med tiden. Länsstyrelsernas samordnare kan vara en viktig länk mellan nationella initiativ och lokalt arbete och praktisk implementering. Därför bör detta utvecklas Lokala aktörer uppger till stor del att de kan få regionalt och nationellt stöd. Länsstyrelserna uppges vara ett viktigt stöd Brå och länsstyrelserna kommer fortsätta utveckla samverkan för att förutsättningarna ska bli så goda som möjligt för stödet till de lokala aktörerna ….finns potential för att funktionens agendasättande och kunskapsstärkande funktion kan komma att stärkas ytterligare med tiden. Nya BF inom polisen i de sju regionerna, första träff med länsstyrelserna maj

9 Flera nationella initiativ tagna, men fler tydliga styrsignaler behövs!
Tydligare uppdrag för kommunerna i det brottsförebyggande arbetet med exempelvis lagstiftning. Tydliga uppdrag och skrivningar i regleringsbrev är nödvändiga. Det är också viktigt att se till att enskilda uppdrag fortlever efter att de avrapporterats. Flera av förra årets slutsatser återspeglas i initiativ under året. Det har hänt saker som blir viktiga. Exempelvis diskuterades då ett tydligare uppdrag för kommunerna i det brottsförebyggande arbetet med exempelvis lagstiftning. Vi pratade också en hel del om samhällsplaneringen och behovet av att koppla detta område närmare till det brottsförebyggande arbetet och tryggheten i samhället. Där innebär Boverkets nya uppdrag inom området definitivt en förstärkning. Även andra aktörer tar initiativ när det gäller situationell prevention, inom och utanför statsapparaten. Ofta kopplat till hållbar utveckling. Andra initiativ som vi ser kommer att påverka det brottsförebyggande arbetet framöver är den nya kamerabevakningslagen och de satsningar inom den sociala preventionen : mot våld i nära relationer och unga som begår brott. Frågorna har under året varit väldigt mycket i fokus på alla nivåer där debatten om rättsväsendet och repression funnits har det också funnits inslag av den preventiva sidan. Även lokalpolitiskt fanns ett stort engagemang under valrörelsen. Kan mycket väl betyda en skjuts framåt men det syns inte så tydlig i det lokala arbetet ännu (tidigt 2018). Återrapporteringskravet, bra för att bara skrivningarna i programmet bedömer vi inte räcker. Utan tydliga uppdrag och skrivningar i regleringsbrev är nödvändiga. Det är också viktigt att tillse att enskilda uppdrag fortlever efter att de avrapporterats.

10 Nationella initiativ Inom ramen för en nationell nätverksstruktur för brottsförebyggande arbete genomfördes ett nationellt rådslag 2018. Situationell prevention (flera olika initiativ) Förhindra att unga inleder en kriminell livsstil Näringslivet med fokus på dagligvaruhandeln Våld GVI Med anledning av Brås regeringsuppdrag att skapa en nationell nätverksstruktur för brottsförebyggande arbete genomförde Brå ett nationellt rådslag 2018. De tjugofyra nationella aktörer som omnämns i det brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott var inbjudna att delta. Rådslaget gjorde det tydligt att nationella nätverk behövs för att stärka det brottsförebyggande arbetet avseende samstämmighet, exempelvis kring myndigheternas processtöd till lokalt förebyggande arbete samordning av de insatser som redan görs nya nätverk, exempelvis för att GVI-projektet beviljades 2017 finansiering genom Fonden för inre säkerhet (ISF) och startade formellt under 2018 genom pilotprojektet Sluta skjut i Malmö. Under våren genomförde polisen i Malmö med stöd av NNSC grundliga analyser utifrån GVI-strategin. Det operativa arbetet inleddes i oktober, med genomförande av en så kallad call-in Forskning och utvärdering Ekonomiskt stöd till utvärderingar – 12 beviljade och 9 återrapporterade Medborgarlöften, metastudie cctv, brott mot äldre, relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden brottstypsblad Utbildning 175 pers Spridning god praktik Webben Utvärderingar, ex på återrapporterade, Urban utveckling förortscentrum och Räddningstjänsten Syd

11 Brås bedömning En förstärkning av stödstrukturerna för det brottsförebyggande arbetet har skett - frågorna har kommit mer i fokus men att flera utmaningar kvarstår sedan tidigare. Enskilda exempel tyder på att förstärkningen börjat ge resultat i intensifierat operativt arbete och om förstärkningen vidmakthålls finns det förutsättningar för en tydligare utveckling framöver.

12 Vad är till nytta för lokalt brottsförebyggande arbete?
Politikerfilm

13 1. Beslut fattas om att samverka och skapa struktur och förutsättningar för samarbete.
Mål - besluta om samverkan och säkerställa organisatorisk kapacitet. 5. Dokumentera och sammanställ arbetet systematiskt. Mål - Granska om och hur arbetet genomförts samt om aktiviteterna haft effekt på de problem som skulle förebyggas. 2. Inhämta kunskap om den lokala situationen, skriftlig dokumentation i en problem/lägesbild. Mål - Egna lägesbilder innehållande problem, förutsättningar och behov. Ha koll på era lokala problem och jobba riktat mot dessa. En stor förändring i samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete är polisens arbete med medborgarlöften. Att komma närmare medborgaren genom att arbeta med medborgarlöften är, liksom samverkan mellan polis och kommun, en grundläggande del i polisens styrmodell. Polisen vill koppla arbetet med medborgarlöften till samverkan mellan polis och kommun och har förhopningar att göra detta arbete tillsammans med kommunen. Genom att involvera medarbetare och medborgare i framtagandet av den lokala lägesbilden är förhoppningen att på ett bättre sätt involvera medarbetare och medborgare i det brottsförebyggande arbetet och fördjupa problembilden. De åtgärder polis och kommun åtar sig att göra utifrån den gemensamma lägesbilden konkretiseras i genomförandeplaner. De åtgärder som lämpar sig att kommunicera med medborgaren utformas som medborgarlöften. Medborgarlöften är den publika delen av samverkansöverenskommelsen. Samverkan i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete innebär att polis och kommun tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att tillsammans minska sannolikheten för brott och reducera brottslighetens skadeverkningar (inklusive rädsla för brott). Målgrupp - lokala brottsförebyggare och ledning. Boken är ett stöd för kunskapsbaserat arbetssätt vad gäller brottsförebyggande arbete. Vad gäller detta behöver vi som tidigare sas Miljö och individ samspelar, som vi tidigare hörde påverka individerna handlingar (förändra individers moral och förmåga att utöva självkontroll) och se till att färre utsätts för frestelser (förändra miljöer – se till att dessa stärker respekt för regler och regelföljande beteende, kollektiv styrka, formell och informell socialkontroll, och minska exponering för vissa miljöer). Förändring exponering för riskmiljöer och platser. Påverka personer så de inte väljer situationer och miljöer som är kriminogena, öka vuxentillsyn. Stöds till familjer med problem och till skolna med elever med problembeteende. Tydligt visa att reglekbrtt onte är accepteras och att det medöfr konsekvenser/snbb reaktion. 4. Fatta beslut om konkret åtgärds-/insats-/aktivitetsplan och medborgarlöfte. Mål - påbörja konkret operativt/praktiskt/arbete. 3. Sammanfoga lägesbilderna och prioritera områden för det brotts-förebyggande arbetet/ samverkan. Se till att en orsaksanalys tas fram. Mål - samverkansöverenskommelse beslutas baserad på en gemensam lägesbild och orsaksanalys.

14 Brottstriangeln (rutinaktivitetsteorin)
Minska brottsbenägenheten (färre motiverade gärningsmän) Försvåra genomförandet av brott (färre lämpliga objekt/offer) Ökad informell och formell social kontroll (fler kapabla väktare)

15 Att förstärka arbetet i lokala förebyggande råd
Förankring och styrning - Politisk ledning Strategiskt styrgrupp Operativ samordnings- och samarbetsgrupp (Operativ grupp och utförare) Tillfälliga grupper tillsätts av styrgrupp utifrån aktuella och prioriterade problemområden under en avgränsad tid. Samordnare – Brottsförebyggare / kommunpolis Hur får vi med politiken? Fördelar med KSO som ordförande, Fördelar och nackdelar med att blanda tjänstepersoner och förtroendevalda Vilka ska vara med, fördelar och nackdelar med civilsamhälle och näringsliv. Representanterna ska för sin organisation ha mandat att fatta beslut om operativa insatser, implementera de strategiska beslut styrgruppen beslutar och vara en kommunikationskanal mellan den organisation/förvaltning de företräder och gruppen. Samverkansöverenskommelsens möjligheter kring detta. Vilka ska vara med i ett lokalt Brå.

16 Framgångsfaktorer för ett lokalt brottsförebyggande råd
Det behövs en ledning som beställer arbetet och en organisation med mandat för att driva förebyggande arbete – effektiv styrning Avgörande med klara roller, mandat och befogenheter Bestämda målgrupper Arbeta utifrån faktabaserade underlag, problembild och skapa en gemensam referensram om brottslighetens orsaker Ha tydliga mål - Vad ska vi åstadkomma med samverkan? Samverkan är inte ett mål utan ett medel! Ha en väl känd struktur och samordning - tydlig ansvarsfördelning mellan samverkansaktörerna Här har samverkansöverenskommelsen en viktig roll. Samverkan ger vinst först när var och en uträttar sin del av ett samlat arbete Arbeta utifrån faktabaserade underlag, problembild och skapa en gemensam referensram om brottslighetens orsaker – vilket föregående talare pratat om – centrala utgångspunkter är därför att fokusera på brottslighetens orsaker- varför begår vi brott, och hur kan vi påverka människor att inte begå brott.

17 Hinder för ett lokalt förebyggande arbete
Brist på ledarskap och samordning mellan verksamheter samt brist på samförstånd om hur det förebyggande ska läggas upp, planeras eller struktureras. Bristande politiskt stöd för det förebyggande arbetet - förebyggande arbete anses inte vara ett problem som måste prioriteras Avsaknad av styrdokument som ger möjlighet att arbeta med brottsförebyggande arbete Begränsade ekonomiska resurser eller tid för att arbeta med brottsförebyggande arbete frågor Otillräckliga kunskaper om effektiva metoder och arbetssätt för brottsförebyggande arbete Ansvaret vilar på en person och inte en varaktig funktion, förebyggande arbetet står och faller med personligt engagemang hos enskilda medarbetare Viktigt att minimera hinder

18 Polisens arbete med medborgarlöften Fallstudier från fyra områden i Sverige
Slutsatser - Implementering tar tid men man har kommit en bra bit på vägen Huvuddragen i modellen har följts Samverkan har förbättrats Medarbetarna har blivit mer positiva Medborgarna uppskattar medborgardialogerna Implementeringsproblem - Brister i genomförandet Bristfällig information och åter-koppling Vissa delar i modellen hoppades över Arbetet var inte alltid problemorienterat Dessutom - Lite operativt arbete med löftena Svårigheter med prioritering och förankring Små förändringar i medborgarnas upplevelser, Förändringar gällde främst bland kvinnor och svårt att härleda förändringar till arbetet med medborgarlöftena Vissa förändringar där problemen var som störst Resultaten ligger i linje med forskningen Kommunpoliser saknade stöd Medborgarlöftena upplevdes inte vara prioriterade Skepticism bland ingripandepoliser Svårigheter att hantera medborgarnas problembilder Brås förslag

19 Rapport om polisens arbete med medborgarlöfte
Brås rekommendationer Tydliggör prioriteringen av medborgarlöftena Stärk kunskapen om och förståelsen för löftena Gör vissa förtydliganden i metodstödet Överväg en mer anpassad ambitionsnivå Fortsätt uppföljningen och utvärderingen av arbetet I samband med att polisen ombildades till en Polismyndighet beslutades att polisen skulle börja arbeta med medborgarlöften. Brå har följt arbetet med medborgarlöften i fyra utvalda områden, och utvärderat hur det har fungerat. Medborgarlöftena är en utveckling av och en integrerad del i den samverkansprocess som polis och kommun arbetat utifrån sedan flera år tillbaka. Modellen innebär att polisen i högre utsträckning än tidigare engagerar och involverar medborgares, medarbetares och andra samhällsaktörers erfarenheter och kunskaper i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Arbetssättet ska utmynna i ett dokument – medborgarlöftet – som beskriver vilka åtgärder polisen och dess samverkansparter lovar att vidta för att komma åt identifierade lokala problem. I samband med att den nya modellen implementerades inledde Brå en utvärdering av arbetet och dess effekter. Utvärderingen beskriver hur arbetet med medborgarlöften har fungerat i fyra utvalda områden och identifierar vad som har fungerat bra liksom mindre bra. Brås bedömning Medborgarlöftena är en ny och omfattande arbetsmodell, vilket innebär att det tar tid att implementera den, liksom att få effekter av arbetet. Brå kan konstatera att polisen i de fyra studerade områdena har kommit en bra bit på vägen i implementeringen av medborgarlöftena samtidigt som det finns ett stort utrymme at förstärka och förbättra arbetet. Polisen har lagt ner mindre tid än planerat på arbetet med löftena. Likaså har information och återkoppling till medborgare och medarbetare varit bristfällig. Till detta kan läggas att arbetet än så länge har medfört ytterst små förändringar i medborgarnas känsla av delaktighet, förtroende för polisen och trygghet. Några noterbara förändringar av brottsligheten i de fyra studerade områdena har inte heller registrerats. Rekommendationer För att medborgarlöftesmodellen ska kunna implementeras fullt ut och i förlängningen leda till de eftersträvade effekterna finns flera saker som polisen och kommunerna behöver jobba med att förbättra: Tydliggör prioriteringen av medborgarlöftena Ska arbetet med medborgarlöften fortsätta att prioriteras och permanentas bör prioriteringen av medborgarlöftena vara tydlig och långsiktig på alla nivåer inom polisen. Stärk kunskapen om och förståelsen för löftena Flera av bristerna i genomförandet, liksom de negativa attity­derna inom poliskåren, skulle troligtvis kunna avhjälpas genom stärkt kunskap om och ökad förståelse för syftet med medborgar­löftena, liksom för hur medborgarnas och polisernas problembil­der kan kombineras. Gör vissa förtydliganden i metodstödet Polisens metodstöd skulle kunna förtydligas på vissa punkter, för att bättre fungera som ett stöd i implementeringen av medborgar­löftena. Överväg en mer anpassad ambitionsnivå Polisen kan överväga om ambitionsnivån och periodiciteten i medborgarlöftesarbetet skulle kunna varieras beroende på de lokala förutsättningarna och på vad man huvud­sakligen vill uppnå. Fortsätt uppföljningen och utvärderingen av arbetet Brå rekommenderar polisen att möjliggöra fortsatta uppföljningar och utvärderingar av arbetet, för att säkerställa att arbetet på lång sikt får de önskade effek­terna.

20 Ekonomiskt stöd Bedriver ni brottsförebyggande arbete, baserat på en tydlig problembild? Planerar ni att följa upp och utvärdera detta arbete? Då kan ni söka ekonomiskt stöd från Brå. Sista ansökan är den 15 september! Upp till i år!