Motettens förskola - en kommunal specialverksamhet för barn med hörselnedsättningar. En berättelse om vår verksamhetsförändring - att vara både en förskola.

En presentation över ämnet: "Motettens förskola - en kommunal specialverksamhet för barn med hörselnedsättningar. En berättelse om vår verksamhetsförändring - att vara både en förskola."— Presentationens avskrift:

1 Motettens förskola - en kommunal specialverksamhet för barn med hörselnedsättningar. En berättelse om vår verksamhetsförändring - att vara både en förskola i tiden och en hörselverksamhet

2 Vem är vi: Vad ska vi prata om:
Kristina Axelsson, förskollärare. Arbetat som förskolläraren i 40 år, varav 38 år med barn med hörselnedsättning. Petra Sjöberg, Speciallärare döv/hörsel. Förskollärare i grunden. Arbetat som förskollärare 19 år och speciallärare 1 år, alla åren med barn med hörselnedsättning. Vad ska vi prata om: En berättelse om något som nog alla varit med om eller upplevt någon gång - vad gör förändringar med oss och hur möter vi dem? Hur tänker och reagerar vi när vi blir ifrågasatta i vår verksamhet. Och hur väljer vi att organisera en kommunal förskoleverksamhet för barn med hörselnedsättning.

3 Motettens förskola Kommunal förskola i södra Malmö. Placerad i en bostadsområde med mestadels flerfamiljshus och hög andel flerspråkiga familjer. Har funnits sedan 1972. 8 avdelningar, totalt ca 120 barn och ca 35 anställda. 3 av avdelningarna är s.k. specialverksamheter, övriga 5 avdelningar tar emot barn från närområdet. De tre specialverksamheterna tar i första hand emot barn från Malmö. I mån av plats säljer vi platser till andra kommuner.

4 Vad är ”specialverksamhet”?
I Malmö Stad används begreppet Specialverksamhet för verksamheter som ges förutsättningar utöver de ordinarie utifrån särskilda behov. På Motetten innebär det att vi har neddraget barnantal med samma eller högre personaltäthet för att bedriva verksamhet anpassad för barn med hörselnedsättningar på talad svenska och på svenskt teckenspråk. Alla barn som får plats på Motettens specialverksamheter ska ha en nära koppling till dövhet eller hörselnedsättningar. Antingen i form av egen hörselnedsättning eller ha nära anhörig som har hörselnedsättning (CODA eller syskon i första hand). Det finns 3 specialverksamheter på Motetten; Tuppen, Pantern och Sälen. Specialverksamheterna arbetar efter samma läroplan och styrdokument som all verksamhet i Malmö Stad och har samma pedagogiska mål.

5 Vägen till verksamhetsförändring på Specialavdelningarna
Historia: Tuppen; specialverksamhet sedan 1990, verksamhet på teckenspråk, för barn 1-7 år. Pantern; specialverksamhet sedan 1998, riktade sig till barn med hörselnedsättning 1-7 år, särskilt barn med hörapparater. Mycket arbete med hörselmedvetenhet, teknik, användning av TSS och identitet. Sälen; specialverksamhet sedan 2001, riktade sig till hörande barn 1-6 år med anknytning (CODA eller syskon till barn med hörselnedsättning) samt barn med CI (cochlea implantat) som behövde stöd i utvecklandet av talspråk. Majoriteten av barnen var hörande. Talspråksfokuserad verksamhet. Barn med CI kunde ha dubbel placering, dels på Tuppen och dels på Sälen. Under senare år minskade placeringen av barn med CI som behövde ren talspråklig stimulans (vi tror att de går på sin hemmaförskola i högre utsträckning), vilket resulterade i att Sälen fick färre barn med hörselnedsättningar. Samtidigt ökade antalet barn med hörselnedsättningar (med hörapparater och/eller CI eller annat hjälpmedel) som efterfrågade verksamhet på tal, men med stöttning av TSS och kommunikationsstrategier, vilket ledde till ökat antal barn på Pantern. På Motettens övriga avdelningar skedde verksamhetsförändring att gå från åldersblandade grupper till att skapa åldershomogena grupper och att pedagogerna följde barnen och därmed bytte avdelning och arbetslag regelbundet. På Motetten och i hela Malmö Stad lades stort fokus på förskolans miljöer och hur de kan användas för att stimulera och utveckla verksamheten ”Miljön som den tredje pedagogen”. Särskilt fokus lades på hur miljöerna kunde anpassas och förändras utifrån barngruppens samansättningar. Specialverksamheternas traditionella sätt att arbeta med hörsel ifrågasattes och ansågs vara för habiliterande, där ett allt för stort fokus lades på hörsel. Krav ställdes på verksamheten att fokusera främst på förskolans uppdrag, läroplan och bedriva verksamhet likvärdig annan förskoleverksamhet i Malmö.

6 Traditionell hörselverksamhet och habiliterande verksamhet – vad menar vi
Hörsel, konsekvenser av hörselnedsättning och hörselidentitet var i fokus. Nära samarbete med vårdnadshavare och andra instanser runt barnet, vi blev en del av barnets hörsel- och talutveckling. Vi tog emot och genomförde uppdrag som kanske bättre skulle utförts av: Vårdnadshavare Logopeder Specialpedagoger Kuratorer Socialsekreterare Skolplacerare MEN vi gjorde det som förskollärare, med anpassningar, i grupp och på ett lekfullt vis. Vad är vårt uppdrag! Att bedriva förskoleverksamhet! Specialverksamhet betyder anpassa så att konsekvenserna av hörselnedsättningen minskar, så att barnen kan delta på ett så gott sätt som möjligt i sin förskoleverksamhet. Se hela barnet. Inte utföra uppdrag som inte är förskolans! Vi har fortfarande ett gott samarbete med vårdnadshavare och andra instanser kring barnet, vi lyssnar & delger information, vi bakar ibland in andras tankar i vår verksamhet, men numera med förskolans verksamhet i fokus och en tydlighet i vad som ingår i vårt uppdrag.

7 Ifrågasatta Vi gjorde ju ett så bra arbete! Det sa ALLA.
Skulle inte vår kompetens tas tillvara? Vem säger detta? Vad har de för kunskap? ”De kan inte hörsel” Gör vi inte ett bra arbete? Ny ledning = ska sätta sitt avtryck…

8 Verksamhetsförändring på Specialavdelningarna
Steg 1: 2016 beslöts att göra Sälen och Pantern till mer likvärdiga, båda skulle bedriva verksamhet på talad svenska och ta emot barn med hörselnedsättningar samt hörande barn med anknytning. Båda skulle vara åldersblandade verksamheter med barn 1-6 år. Vi tog del av forskning och föreläsningar som handlade om framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättningar, vi tog fasta på och bekräftades i våra erfarenheter att barn som tidigt får tillgång till fungerande kommunikation får bättre språkliga förutsättningar framöver. Vi lyssnad in hur andra verksamheter (både ”vanliga” förskolor och förskolor med hörselinriktning) organiserade sig, vilka fördelar och hinder upplevde de, hur kunde vi lära av deras erfarenheter. Steg 2: 2017 kom frågan om att dela grupperna Sälen och Pantern utifrån ålder upp igen. Det fanns fortfarande delade åsikter bland pedagogerna kring fördelar resp. nackdelar med detta. Ledningen beslutade därför att alla skulle få säga sin mening och utifrån det som då framkom togs beslut om att dela i en yngre barns grupp (1-3 år) och en äldre barns grupp (3-6 år). Vilket skedde från augusti 2017.

9 Verksamhetsförändring på Specialavdelningarna - förhoppningar och farhågor
Förhoppningar som vi hade kring att dela grupperna: Bättre lärmiljöer, anpassade utifrån barnen. Lugnare tempo i gruppen för de yngre barnen, vilket skulle kunna leda till bättre förutsättningar för tidig språk- och kommunikations utveckling. Skapa språkmiljöer där både tal, tecken som stöd och även teckenspråk skulle kunna ges utrymme. Lägga grunden för kommunikation på olika sätt och nivåer, med tal som huvudspråk. Möjliggöra möten. Adekvata krav och nivåer i äldre barns gruppen, inte anpassas och sänkas utifrån yngre barn. Lättare att dela gruppen, inte bara utifrån ålder, utan utifrån intresse och behov. Farhågor vi hade vid verksamhetsförändringen: Att språknivån och språktempot skulle bli på de hörande barnens villkor, särskilt hade vi denna farhåga för de äldre barnen. Att de hörande barnen skulle bromsas i sin utveckling för att anpassas till barnen med hörselnedsättningar. De yngre barnen skulle sakna förebilder då äldre barn var i en annan grupp (barn lär av barn). Att det skulle bildas två grupper i gruppen, hörande och barn med hörselnedsättning. 2 av 3 berördes - Tuppen då??? Så länge vi har ett underlag att bibehålla en grupp med teckenspråk av god kvalitet är det vår ambition och kommunens mål att göra det. Dock uppkommer regelbundet frågan vad som kan anses vara en grupp och tillräckligt underlag. Men tills vidare kvarstår den rent teckenspråkiga verksamheten.

10 Hur ser det ut idag Pantern För barn 1- ca 3 eller 4 år (yngre barn)
Tar emot barn med olika former av hörselnedsättning samt hörande barn med anknytning. Har en hörselmedvetenhet i t.ex. utformning av miljö, material och bemötande. Använder talad svenska. Arbetar med tidig kommunikationsutveckling och hörselmedvetenhet, barnen ska få möta både tal och tecken som stöd i verksamheten. Ibland används teckenspråk. Använder AKK (i varierande mängd, styrs av barnens behov), ofta i form av tecken som stöd och bilder. Sälen För barn ca 3 eller 4 år- 6 år (äldre barn) Använder talad svenska Arbetar med språk- och kommunikationsutveckling samt hörselmedvetenhet. Använder hörseltekniska hjälpmedel såsom slinga. Tuppen För barn 1-6 år Tar emot barn med olika former av hörselnedsättning (grav – döv) Har en hörsel- och visuellmedvetenhet i t.ex. utformning av miljö, material och bemötande. Verksamheten bedrivs på svenskt teckenspråk Använder AKK (i varierande mängd, styrs av barnens behov), ofta i form av bilder, sociala berättelser, tal som förstärkning av tecken

11 Nuläge Vi kopplade redan 2017 in SPSM för att få stöd kring hur vi bibehåller en god verksamhet för alla våra barn, hur kombinerar vi en bra förskoleverksamhet med hög uppfyllelse av läroplanen med en hörselverksamhet. Rådet avslutades våren 2019. Under 2018 har vi haft få barn med hörselnedsättning i gruppen för äldre barn. Det är få barn med hörselnedsättning som flyttat från Pantern till Sälen. Därför är det svårt att i dagsläget säkert utvärdera. Vi har sett många fördelar med möjligheten att anpassa miljön. Vissa farhågor finns när det blir få barn med hörselnedsättningar att deras behov inte blir tillräckligt synliga och tillgodosedda. Yngre barns verksamheten har däremot haft en barngrupp med ca halva gruppen med hörselnedsättning och ca halva hörande med anknytning – där utvärderar man mycket positivt, stora fördelar med att kunna anpassa miljöer, lugnare tempo och många barn som använder både tal, tal med tecken som stöd och teckenspråk (oavsett egen hörselnivå).

12 Vad jobbar vi vidare med
Vi skapar en hörselplan och arbetsbeskrivning, vi vill skapa likvärdighet och en röd tråd genom vår verksamhet. Vi gör om ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning” (SPSM:s material). Vi arbetar med att höja kompetensen kring hörselmedvetet arbetssätt. Hur möter vi de barn som behöver både talat språk med mycket tecken som stöd och teckenspråk – blir det tecknad svenska eller teckenspråk med tal som stöd? Vilka språk och i vilken utsträckning ska de användas i vår verksamhet. Hur arbetar vi för att ha en god pedagogisk verksamhet som erbjuder utbildning och undervisning på en likvärdig nivå jämfört med andra förskolor, samtidigt som vi arbetar med hörsel och skapar en tillgänglig lärmiljö för barn med hörselnedsättningar. Fortsätta utvärdera nu när vi får en barngrupp som går från Pantern till Sälen.

13 Blev det bättre? Det blev förskoleverksamhet som tillgängliggörs för barn med hörselnedsättning istället för hörselverksamhet. Men bättre? Det är inte möjligt att svara på - det är verksamhet i utveckling, vi gör alltid vårt bästa utifrån den kunskap och de förutsättningar vi har.