Vår tids samhällsomdaning

En presentation över ämnet: "Vår tids samhällsomdaning"— Presentationens avskrift:

1 Vår tids samhällsomdaning
ÅTERERÖVRA DEMOKRATIN Lerum i en värld i förändring KUSEBACKASTIFTELSEN Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om inkludering – integration komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten Globaliseringens globala avtryck Stora penseldrag eller snarare uttryck Inspel vid Kusebackastiftelsens föreläsningsserie Floda den När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Institutionen för Globala Politiska Studier Hans Abrahamsson School of Global Studies Strukturellt våld

2 Den Stora Omdaningen i vår tid
Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS /Sidenvägen Fri tillgång till information - egenmakt Digitalisering Klimatförändringar Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Produktionssystemens utveckling Globala förädlingskedjor Platsens ökande betydelse Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Sambanden mellan stad och land naturligt flöde i en globaliserad och alltmer nomadiserad tillvaro medför utmaningar för en hållbar samhällsutveckling, globalt, nationellt och lokalt såväl ekonomiskt, ekologiskt, socialt som kulturellt sociopolitiska

3 Samhällsomdaningens globala utmaningar
Globalisering Ojämn utveckling Nya konfliktmönster Minskade klyftor Klimatförändringar Digitalisering Urbanisering Segregation Social polarisering Transnationell migration Främlingsfientlighet Nationell populism Inkluderande utveckling Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa

4 AGENDA 2030 Transformativt verktyg för en ”hållbar utveckling” ? Makt att förändra Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt Brundtland (1987): Our Common Future FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Insikt om allvar Mod att ompröva egna privilegier WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation Globala regelverk För ett jämlikt Trollhättan United Nations Sustainable Development Goals (SDGs)  2030 Agenda for Sustainable Development,. Lokalt samhällsengagemang Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Gör Göteborg Jämlikt – Hela staden för social hållbarhet Social hållbarhet i svensk lagstiftning: Regeringsformen 1974 §2 Portalparagrafer: Socialtjänstlagen 2001 kap1, Plan- & Bygglagen 2010 kap 1, Miljöbalken 1998:808, Hälso- och sjukvård 1982:763, Skollagen 2010:800, Socialförsäkringsbalken 2010:110, Diskrimineringslagen 2008:567 Regeringsförklaringen 2015 Källa: Göteborgs Stad – Jämlikhetsrapporten 2017 s 235 Nycklar att vrida med

5 Samhällsomdaningens nationella utmaningar
Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Påve 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Kyrka Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Kung Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner, Urbana regioner

6 Människors värdegrunder för ändras över tid
såväl de sekulära som de frihetliga

7 och dess dubbla rörelser
Den Stora Omdaningen och dess dubbla rörelser (Karl Polanyi,1944) Framväxten av marknadsekonomin och den moderna staten Jordbrukssamhällets övergång till industrisamhället Dialektiken mellan stat och marknad Mellan politik och ekonomi Marknadsekonomins expansion – nedbrytnnig av lokala sociala relationer Tron på den självreglerande marknaden Den första rörelsen Motrörelser – sociala krav på politik och Statlig intervention - återinbäddning Embedded liberlism The Great Compromise Efterkrigstidens gyllene år ”Laissez-faire var planerad utifrån politiska beslut - Kraven på planering var spontana” July 1 – July 22, 1944 Den andra rörelsen

8 Den nya ekonomiska geografin – ekonomisk förnyelse
och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige – ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten !! SNS Analys nr 33 – Januari 2016 Digitalisering – nodalisering investeringar i infrastruktur för datalagring Datacenter i urbana regioner nya militära skyddsobjekt Luleå Horndal (Dalarna) Katrineholm Den ojämna utvecklingens olika dimensioner stad – land mellan regioner mellan kommuner mellan kommunens olika delar Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural – Urban Nexus Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling – om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016 Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik

9 Samhällsomdaningens lokala utmaningar
Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Världs-ordning National stat Från wellfare (kräv din rätt) Till workfare (gör din plikt) Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets tudelning Vertikal tillit Rothstein Samverkan med Medborgarna !! Civilsamhälle Etablerat föreningsliv - Sociala rörelser Identitet och lojalitet bristande samverkan mellan och inom, välfärdens olika organisationer Horisontell tillit Putnam Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär-/gemenskapsgrupper) Informella trygghets-, försörjnings- och rättssystem – risken för dolda maktordningar De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt

10 Utestängningens lokala frustrationsgap
”Vem vill leva och dö som ett problem , Som ett oönskat liv – JAG VILL VARA MED OCH GÖRA SKILLNAD” Utestängningens lokala frustrationsgap Levnadsvillkor ”Behovet av att bli någon” Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada IS, Svenskarnas Parti Skolans roll: Makt och mening Att känna sig sedd och respekterad Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Vrede / våld På 30 år Inte bara unga män i resursvaga områden, alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel, och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Utifrån: Gurr, 1970, Nilsson, 1999, Gilligan, 2001, Fanon, 2016

11 Samhällsomdaningens nationella utmaningar
Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Påve 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Kyrka Från välfärdsstat till ”Competition State” Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Kung Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner, Urbana regioner Nya konfliktlinjer Höger – vänster Territoriell – Funktionell - Kosmopolitisk Brist på gemensam framtidsvision och tro på kollektiv förmåga RETROTOPIA (Zygmunt Bauman) Från klasskamp (klassidentitet) till identitetspolitik (kulturell gemenskap). Det kulturellt annorlunda blir till ett hot. Interregnum ”det gamla håller på att dö och det nya tillåtes ännu inte att födas” Bristen på visioner och politiskt ledarskap skapar en Organisk kris

12 Socioekonomisk konfliktlinje Funktionell - territoriell
Individ Livsvillkor Goda livsvillkor Inkluderad Grupp Platsens betydelse Funktionell tillväxt Territoriell resursmobilisering Utsatta livsvillkor Exkluderad

13 Sociokulturell konfliktlinje
Vertikal - horisontell Individ Samhällstillhörighet Identitet Liberala värdegrunder Anywhere Gesellschaft Gemeinschaft ”community” Ethnos identitetspolitik Grupp medsborgarskap ”Society” Demos Konservativa värdegrunder Somewhere

14 Vår tids andra rörelse Snitt riksdagsval för riket 2014 12.86 5.7
Snitt för kommunalval för riket 2014´ 9,3 4,91 Det finns ett klart samband i de olika valdistrikten mellan medianinkomst, utbildningsnivå och antal röster på Sverige Demokraterna men inget samband antal utrikesfödda och röstantal Lerum SD Valresultat Riksdagsval Kommunalval Olstorp (19%), Aggetorp/Björboholm (16%) Berghult/Ryggebol (16%) Sjövik (15%)

15 Mångfald och segregation i Lerums kommun jämfört med
Omkringliggande områden och med riket som helhet Mångfald – i vilken utsträckning olika grupper är lika representerade Segregation – i vilken utsträckning mångfalden är jämt fördelad Källa: Mångfald och segregation i Sverige (2017) Hyresgästföreningen,

16 Spänningsfält När det globala möter det lokala Statens förändrade roll
När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Den nya ekonomiska geografin Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Pågående glokalisering Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Det post-politiska tillståndet Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Att värna om den sociala hållbarheten Vikten av en vision med tro på den kollektiva förmågan att bryta med det post-politiska tillståndet

17 Den post-politiska kommunen
Dags att stanna upp och tänka till Den post-politiska kommunen En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 Produktionsnätverkens fyra ”mantra” i sin strävan efter global konkurrenskraft Tillväxt, kreativitet innovation attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner ”Competition State” på regional nivå VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda Ekonomisk tillväxt ”trickle down” En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !!

18 Dags att stanna upp och tänka till
En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 Den post-politiska kommunen Produktionsnätverkens fyra ”mantra” i sin strävan efter global konkurrenskraft Tillväxt, kreativitet innovation attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner ”Competition State” på regional och kommunal nivå Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Hela regionen VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda Ekonomisk tillväxt ”trickle down” En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !!

19 Synvändor Välfärd Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet
INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity Synvändor Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse En regional utveckling för alla Välfärd Ekonomisk tillväxt ”crowding out/ crowding in” Välfärdens politiska och sociala betydelse Tron på den kollektiva förmågan Ekonomisk hållbarhet Social Hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Offentlig sektor – gemensam sektor Behovet av ett nytt samhällskontrakt Work / labour – oavlönat arbete medborgarlön Förstärk samspelet mellan stad och land Offentlig upphandling som incitament till lokal resursmobilisering Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944) IMF (2014) Global Utmaning (2015)

20 Synvändor Det är innanförskapet som är problemet
Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Synvändor Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Social Tillit är det skyddsvärda Fokus på tillit och strukturer Fokus på sociala risker och på individen Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande EU-migranter i Hamburg Dialog med graffitimålare Underifrån Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Sociala och polisiära insatser ‘Community policing’ ‘relationship policing’ INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Aktivt medborgarskap dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda resurs och inte offer

21 Komplexa samhällsfrågor
Politikens och förvaltningars behov av att förenkla, förtränga eller utestänga (Prokrastinering) Makt, mod och insikt för att göra annorlunda Att göra som alltid, bara mer och bättre Komplicerade problem kan hanteras genom god ingenjörskonst och med hjälp av beprövade erfarenheter Known Knowns, known unknowns Synliga och mätbara - oföränderliga The problem of the problem is the problem ! Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknown knowns * Kan inte förutses, föreställas – inga beprövade erfarenheter * Många inblandade - ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet, varje situation är unik, i konstant förändring. Sättet på vilket den kan hanteras är ej manualiserbar.

22 Samverkan och medskapande
Samhällelig tillit skapas genom att göra tillsammans bristande samverkan mellan myndigheter och medborgarna ! Samhällsbygge med människor och inte för människor Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Synvända Komplexa samhällsfrågor skiljer sig från komplicerade problem genom att de är lokalt specifika och ofta i ständig förändring. Det ökar vikten av att berörda parter är delaktiga vid Problemformulering, identifiering och genomförande av åtgärdsprogram!! Formulering av problemet Uppföljning utvärdering Identifiering av åtgärder Implementering av beslut Utformande av handlingsplan Varför Vad Vem När Hur Delaktighet och inflytande

23 Vikten av en inkluderande dialog:
Demokratisera demokratin Krönika: Vi måste prata om demokratin Komplexa samhällsfrågor kräver en mer jämlik delaktighet: Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Att kunna delta ”på lika villkor” Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Medskapande dialog med konfronterande inslag Kommunikationens roll för att förhindra ryktesspridning Vikten av en inkluderande dialog: Problemet är inte att det är svårt att nå ut Problemet är att det är lätt att ignorera Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är ”rätt”? Vi synliggör menings- skiljaktigheter och maktstrukturer Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa

24 Synvändor Invandring – en kostnad eller en investering?
INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på invandring Synvändor En åldrande befolkning - en utmaning för välfärdens framtida finansiering Sysselsättningsgrad Utrikesfödda 67,8 %* Inrikesfödda 83,1 % Svenskt arbetskraftsbehov Totalt behov 2016 – 2030 (BCG) = Varav offentlig sektor 2016 – 2026 (SKL) Digitaliseringens Effekter ?? En misslyckad integrationspolitik ? Svensk sysselsättningsgrad i genomsnitt 74,9 % (snitt i Europa 64,9 %) Invandring – en kostnad eller en investering? Invandring innebär en föryngring av Sveriges befolkning. 12 procent av de som invandrat de senaste tre åren äldre än 45 år, 50 procent är mellan 15 och 34 år gamla (jfr 45% respektive 25% för inrikesfödda). kostn. Välfärdens kostnader utslagna på livscykeln Nettokostnad 2015 utrikesfödda 41 mrd (1,0% av BNP) (jfr ränteavdrag 36 mrd – privat konsumtion 1800 miljarder) Inkomster: Skatt på arbete/ konsumtion Svensk migrationspolitik 2018 Ett lackmuspapper på vår tids Interregnum ”brist på visioner och politiskt ledarskap” Utgifter: barnomsorg, skola, åldringsvård Nettokostnaden avgörs av sysselsättnings graden Högre för arbetskraftsinvandring än för flykting invandring tid 20 – 65 år

25 2. SVENSK SAMHÄLLSORO 2017 Politik i vår tid handlar om att återta
problemformuleringsinitiativet och om att tillsammans med medborgarna utforma en framtidsvision för en hållbar samhällsutveckling

26

27

28 ÅTERERÖVRA DEMOKRATIN
Vår tids samhällsomdaning och nödvändiga synvändor för att värna den sociala hållbarheten Säkerhet/social tillit: förebygga och främja social investeringspolitik Säkerhet Vision 2025 svag Vision 2040 målkonflikter målkonflikter stark målkonflikter Utveckling Rättvisa Inkluderande utveckling: tillväxt / välfärd stad / land Innanförskap/utanförskap : integration/samhörighet objekt / subjekt för eller med människor

29 Tack för uppmärksamheten!
ÅTERERÖVRA DEMOKRATIN !! Att bryta det ’post-politiska tillståndet’ Det viktiga samtalet om en politik för en socialt hållbar kommun Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies