En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år

En presentation över ämnet: "En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år"— Presentationens avskrift:

1 En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
ca 2800 kg ca 2200 kg ca 2800 kg ca 1700 kg ca 1700 kg

2 Kortspelet Klimatkoll - spelidé
Kortspelet Klimatkoll går ut på att gissa hur stor klimatpåverkan olika vardagliga aktiviteter har. Det finns fyra olika aktivitetskategorier: livsmedel, resor och transport, boende och övrigt. Varje kort representerar utsläppen från en aktivitet, t ex äta ett visst livsmedel, eller göra en specifik resa. Det gäller att försöka placera de olika aktiviteterna i rätt ordning efter storleken på utsläppen.

3 Vi ska nu tillsammans lära känna korten och gå igenom spelreglerna (ca 9 min)
Baksidan (ljusblå,gul ,Mörkgrön Eller Rosa, ) Framsidan (mörkblå) Dra ett kort ur leken

4 Rubrik och text beskriver aktiviteten
Lära känna korten Rubrik och text beskriver aktiviteten Framsidan (mörkblå) Kolla på framsidan

5 Ikonen förklarar hur många gånger aktiviteten görs
Lära känna korten Ikonen förklarar hur många gånger aktiviteten görs Framsidan (mörkblå)

6 Vänd på kortet och kolla på baksidan
Lära känna korten Siffran beskriver aktivitetens klimatpåverkan uttryckt i kg CO2-utsläpp Baksidan Vänd på kortet och kolla på baksidan

7 Lära känna korten Baksidan
Färgen anger vilken kategori aktiviteten tillhör Ljusblå = Livsmedel Gul = Resor Rosa = Boende Mörkgrön = Övrigt Baksidan Texten ger en kort förklaring till aktivitetens utsläpp

8 Lära känna korten ? ? ? 1. Lägg två kort på bordet med baksidan upp
Stora utsläpp Små utsläpp 2. Dra ett nytt kort Ta ett nytt kort ? ? ? 3. Försök att placera det nya kortet rätt i utsläppsordningen 4. Vänd och kolla om ni placerade rätt

9 Så här spelas Klimatkoll

10 Så här spelas Klimatkoll
Klimatkoll spelas i första hand i lag, t ex två mot två (alltså fyra personer per bord och kortlek) LAG 2 1. Lägg upp tre kort per lag och ett startkort i mitten (med framsidan upp) 2. Vänd upp baksidan på startkortet LAG 1

11 Hög att dra nya kort ifrån
LAG 2 Extrakort för att uppmuntra till engagemang Exempel på startuppställning Hög att dra nya kort ifrån LAG 1

12 ? ? LAG 2 LAG 1 Vänta med att lägga tills instruktionen är klar
Stora utsläpp Små utsläpp ? ? Lag 1 väljer ett kort att placera ut. Diskutera och kom överens inom laget, om var ni tror att kortet ska placeras. Hög att dra nya kort ifrån LAG 1

13 Hög att dra nya kort ifrån
LAG 2 Stora utsläpp Små utsläpp Om kortet placeras fel tas det bort och läggs längst ner i högen. Lag 1 drar ett nytt kort från högen, och turen går därefter över till lag 2. Hög att dra nya kort ifrån LAG 1

14 LAG 2 LAG 1 Stora utsläpp Små utsläpp
svensk ett år 11 ton Om kortet placeras rätt får det ligga kvar. Turen går därefter över till lag 2. LAG 1

15 Spelet tar slut när ena laget har slut på kort
Utslagsavgörande: Om båda lagen går ut på samma runda, dvs lag 2 får slut på kort direkt efter lag 1, så spelar varje lag ett kort i taget tills ena laget misslyckas. Exempel på utsläpplinje efter färdig spelomgång Stora utsläpp Små utsläpp

16 Det lag med en spelare som åkte tåg senast får börja!
Sammanfattning av reglerna Välj ett kort och försök att placera det på rätt plats i utsläppslinjen. Om ni gissade fel: Lägg kortet längst bak i högen och dra ett nytt kort. Turen går över till det andra laget. Om ni gissade rätt: Låt kortet ligga kvar. Turen går över till det andra laget. Spelet tar slut när ena laget har slut på kort. Utslagsavgörande: Om båda lagen går ut på samma runda så spelar varje lag ett kort i taget tills ena laget misslyckas. Nu kan ni börja spela! Det lag med en spelare som åkte tåg senast får börja!

17 Reflektionsfrågor Vad var mest förvånande?
Hur vet man om en aktivitet har höga eller låga utsläpp? Vad har du lärt dig av att spela klimatkoll?

18 Avslutande fråga Din kompis påstår att närproducerade produkter alltid är bättre för miljön än produkter som transporterats lång väg. Är det rätt eller fel? Förklara varför. Kan du hitta något exempel bland korten som stärker din tes? Svar: Det är falskt. För att veta om en produkt eller aktivitet har höga eller låga utsläpp behöver man räkna med alla utsläpp. Det räcker alltså inte att bara räkna med utsläppen från transport, utan man behöver även räkna med utsläppen från produktion och användning. Därför går det inte att säga att närproducerat alltid är bättre. Exempel: Titta på kortet Rosor från Holland och jämför med kortet Rosor från Kenya. Att odla rosor kräver värme och att värma upp växthusen i Holland (produktion) orsakar större utsläpp än transporten från Kenya. I detta fall är det alltså bättre att odla rosorna i Kenya, även om transporten är längre.