Insulingivning – Kort version

En presentation över ämnet: "Insulingivning – Kort version"— Presentationens avskrift:

1 Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

2 Insulingivning – Kort version
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Insulingivning – Kort version Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

3 Vad är diabetes En folksjukdom, mellan 3-5 % av Sveriges befolkning har diabetes Ger förändringar i patientens blodsocker, de får för mycket socker i blodet. Orsakas av brist på insulin eller försämrad effekt av insulinet Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

4 Olika typer av diabetes
Kroppens insulinproducerande celler fungerar inte och kroppen har INGET eget insulin. Insulin behöver tillföras via injektioner. Typ 2 Kroppens insulinproducerande celler producerar för lite insulin Kroppens insulinreceptorer har för hög insulinresistens Sekundär Hormonella rubbningar, kortisonbehandling Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

5 Orsaker till högt p-glukos
Ätit för mycket kolhydrater i förhållande till tillgänglig insulinmängd Tagit för lite insulin i förhållande till vad kroppen behöver Infektion Stress Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

6 Symtom vid högt p-glukos
Ökad törst Ökade urinmängder Trötthet Aptitlöshet Dimsyn Illamående Muntorrhet Djupandning Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

7 Åtgärder vid högt p-glukos
Kontrollera alltid ett p-glukos Kontakta sjuksköterskan Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

8 Orsaker till lågt p-glukos
För lång tid mellan måltiderna Tagit för mycket insulin i förhållande till vad kroppen behöver Motionerat mer än vanligt Kräkningar och/eller diarré Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

9 Symtom vid lågt p-glukos
Förvirring Hunger Irritation /aggressivitet Hjärtklappning Darrningar Yrsel Trötthet Blek Kallsvettas Kramper Symtom som kan likna stroke Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

10 Åtgärder vid lågt p-glukos
Kontrollera alltid ett p-glukos Om patienten är vaken: Ge till exempel smörgås, mjölk, gröt, juice. Om patienten har svårt att svälja: Ge honung, glukosgel eller liknande Om patienten är medvetandesänkt: Ge INGET att äta eller dricka utan kontakta sjuksköterskan omedelbart Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

11 När kontrolleras p-glukos
På ordination av läkare eller sjuksköterska Om en person visar symtom på högt eller lågt p-glukos Om p-glukosvärdet avviker från målvärdet, kontakta sjuksköterskan Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

12 Olika typer av insulin Basinsulin (Långtidsverkande): Injiceras vanligen 1 gång om dagen, vid samma tidpunkt. Verkar över hela dygnet Direktverkande: Har snabb effekt och kort verkningstid Mixinsulin: Blandning av direktverkande och basinsulin Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

13 Förvaring av insulin Oöppnade förpackningar ska förvaras i kylskåpets dörr. Öppnade insulinpennor ska förvaras i rumstemperatur Märk med datum! Insulin i rumstemperatur håller endast i 4 veckor. Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

14 Kassering av insulinpenna
Om pennan är tom: Kassera hela pennan utan kanyl som brännbart avfall Om det finns insulin kvar i pennan: Kassera utan kanyl som läkemedel Kanyler kasseras i gul stickburk Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

15 Om en patient med diabetes blir sjuk
Infektioner /feber Akut inflammatorisk sjukdom kan ge ökat insulinbehov. Högt p-glukos kan vara första tecknet på en infektion. Kontrollera p-glukos och kontakta sjuksköterskan Magsjuka /kräkningar Beroende på om patienten får behålla mat eller ej kan insulindosen behöva justeras tillfälligt. Kontrollera temp och p-glukos. Kontakta sjuksköterskan Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

16 Senkomplikationer Socker i blodet kan ge skador på både nerver och blodkärl Ögon: Blindhet (retinopati) Hjärta: Kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke Njurar: Skador på njurarna (nefropati) Fötter /Huden: Nedsatt känsel (neuropati) och nedsatt cirkulation. Diabetessår Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

17 Förebygg diabetessår Kontrollera fötter dagligen
Tvätta fötterna dagligen och torka ordentligt. Glöm inte mellan tårna Har de inte sår så hjälp till att klippa tånaglar Smörj in fötterna med mjukgörande salva Se till att patienten har bekväma skor i rätt storlek Kontrollera att skorna är hela på insidan Ta bort ojämnheter i skorna. Grus och småsten kan skapa sår Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

18 Kosten Får en patient med diabetes äta sötsaker? Vanlig mat?
För att hålla ett stabilt blodsockervärde över hela dygnet behöver maten fördelas jämt över dagen Kvällsmat är viktigt och bör förstärkas med smörgås eller fil Nattfastan bör aldrig bli längre än 11 timmar Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna

19 Checklista vid insulingivning
Kontrollera signeringslistan innan. Se till så att det är rätt patient Rätt tid och datum Rätt sorts insulin Blanda mixinsulin Sätt på en ny nål Spruta ut 2E Skruva upp rätt mängd. Kontrollera att det är rätt mängd Förbered injektionsstället Injicera Signera givet insulin efter given dos Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i sammarbete med Högskolan Dalarna