Information om MSB:s skogsbrandsdepåer

En presentation över ämnet: "Information om MSB:s skogsbrandsdepåer"— Presentationens avskrift:

1 Information om MSB:s skogsbrandsdepåer
Här följer information om MSB:s skogsbrandsdepåer. En hel del nytt på skogsbrandsområdet har hänt sedan 2018. Reviderad April 2019

2 Kommunerna ska så långt det är möjligt klara att hantera sina risker själva
Beredskap ska finnas för de risker som finns För händelser kommunen inte klarar själv, ska samverkan inom regionen ske Om även regionens resurser är uttömda, finns MSB:s resurser att tillgå MSB:s resurser finns som en förstärkningsresurs när inte övriga resurser räcker till. Grunden är att kommunerna själva, så långt det är möjligt, ska klara att hantera sina risker. Riskanalyser ska göras och sedan ska beredskapen planeras så att kommunen har utrustning och kompetens för att hantera riskerna. Drabbas en kommun exempelvis av översvämning varje år, behöver det finnas en egen beredskap för detta. För större eller mer komplexa händelser som kommunen inte klarar av att hantera själv, ska i första hand samverkan ske inom regionen. Om en händelse är alltför komplex, alltför stor eller långdragen för att inte heller regionens samlade resurser ska räcka till, finns MSB:s förstärkningsresurser som en extra back-up. Fråga som kan dyka upp på denna bild är vad som menas med ”region”: Det finns ingen exakt definition av vad ”regionen” är. Tanken är att kommunerna i möjligaste mån först och främst tar hjälp av varandra, om hjälp finns att få inom rimligt avstånd och rimlig tid. I lagen om skydd mot olyckor står också i 3 kap 7 § att Kommunerna ska ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst.

3 MSB nationella förstärkningsresurser:
Förutom för skogsbrand har MSB förstärkningsresurser för bland annat: Kemikalieolyckor Oljehändelser Översvämning Mottagande av internationellt stöd Stöd till ledning och samverkan På samma sätt som för skogsbrand har MSB förstärkningsresurser bland annat också för kemikalieolyckor, oljehändelser och översvämning. För de flesta andra resurserna följer det också med stödpersonal vid en insats. Det finns också resurser som inte består av utrustning utan mer av kompetensstöd. Detta är till exempel resurserna för mottagning av internationellt stöd, Värdlandsstöd, som kan stödja med att ta mot och koordinera internationell hjälp. MSB:s nyaste förstärkningsresurs heter Stöd till ledning och samverkan. Det är en resurs som kan stödja exempelvis länsstyrelser med just lednings- och samverkansfrågor vid en större händelse. Den kan även innebära stöd med olika typer av experter samt koordinering och mottagning av internationellt stöd. Utöver det här finns exempelvis också resurser för sök- och räddning och medicinsk flygevakuering.

4 Skogsbrandsdepåerna En resurs vid skogsbränder när regionens egna resurser inte räcker till Stödresursen består enbart av materiel, ingen personal Kostnadsfritt för kommunerna att använda depå vid insats Depåerna är tänkta som en extra resurs vid skogsbränder, när regionens egna resurser inte räcker till, exempelvis vid riktigt stora eller långvariga skogsbränder. Stödresursen utgörs enbart av materiel, det följer inte med någon stödpersonal när en kommun lånar depån. Det är kostnadsfritt för en kommun att använda depån. Transporten av utrustningen till skadeplats ordnas dock av kommunen själv.

5 Mer resurser från MSB för skogsbrand
Högkapacitetspumpar Helikoptrar i beredskap Utöver just skogsbrandsdepåerna finns två ytterligare förstärkningsresurser från MSB, specifika för skogsbränder. Dels finns det högkapacitetspumpar som kan bistå med vattentransport eller vattenbegjutning. En nyhet är också att det under sommaren 2019, finns helikoptrar i beredskap för att bistå med släckning från luften.

6 Högkapacitetspumpar 2 st, 15 m3/min + personal
Kan transportera vatten långt Passar både översvämning och skogsbrand Delvis automatiserad slangutläggning/upptagning En annan resurs som kan vara intressant i en skogsbrandssituation är MSB:s två högkapacitetspumpar, HS 550. Pumparna har en kapacitet på 15m3/ min och har dessutom förmåga att transportera vatten långa sträckor. Denna resurs passar därför väldigt väl både för översvämning och skogsbrand. Dessa pumpar finns i MSB:s lager i Kristinehamn och det medföljer alltid personal då denna resurs larmas ut. Pumpen har 4 km matarslang som kan fördelas på max fyra uttag. Slangutläggning och slangupptagning är delvis automatiserade och slang kan läggas ut mycket fort. Förutom dessa två pumpar har MSB även tre andra lågtryckspumpar, lämpliga vid översvämning. De kan pumpa upp till 20m3/min var, men har inte kapacitet att forsla vatten långa sträckor och passar därför inte för skogsbränder.

7 Helikoptrar i beredskap 2019
Avtal mellan MSB och helikopterentreprenörer Mellan 1 maj-15 sept 26 helikoptrar för släckning 5 för koordinering 3 beredskapsnivåer Placeras där brandrisken är störst Högsta nivån: HKP i luften inom 90 minuter Hela Sveriges yta kan sen nås inom en timme Inför sommaren 2019 har MSB skrivit på ett avtal som ger myndigheten tillgång till 31 helikoptrar under skogsbrandssäsongen, mellan 1 maj och 15 september, som kompletterar andra flygande aktörer. Under skogsbrandssäsongen placeras de där brandrisken är som högst. Placeras där brandrisken är störst Helikoptrarna kan i stort sett täcka hela Sveriges yta inom en timme när de är placerade på sina ordinarie baser. Under skogsbrandssäsongen kommer helikoptrarna att kunna placeras på de platser i landet där brandrisken är som högst. Vid högsta beredskapsläge i luften inom 90 minuter I grundberedskap ska helikoptrarna kunna avropas och ställas till MSB:s förfogande inom högst 12 timmar. Om brandrisken ökar kan helikoptrarna ställas i beredskap med 180 minuters inställelsetid. Vid högsta beredskapsläge kommer helikoptrarna att kunna vara i luften inom 90 minuter. MSB beslutar utifrån riskbilden hur många helikoptrar som ska vara i beredskap, vilken inställelsetid de ska ha och var de ska vara placerade. Inspiration till denna modell är hämtad från Norge och MSB:s systermyndighet, DSB, som har en liknande beredskapsmodell med helikoptrar.

8 Till sommaren 2019 utökas antalet depåer till 24
Depåer utplacerade i landet: 14 platser Totalt 20 depåer I MSB:s lager i Kristinehamn: 4 reservdepåer Plocklager ~ 4 depåer För att öka beredskapen för skogsbränder utökar MSB antalet depåer från tidigare 15 depåer till 24 inför sommaren 2019. Depåerna är utplacerade på 14 olika räddningstjänster för att få en god spridning över landet. Depåer finns i Boden, Skellefteå, Dorotea, Östersund, Sundsvall, Söderhamn, Enköping, Ludvika, Bengtsfors, Strängnäs, Vetlanda, Högsby, Ljungby och Visby. Några av dessa har två depåer och det totala antalet depåer över landet är 20 stycken. Utöver detta finns 4 reservdepåer i MSB:s centrallager i Kristinehamn. Tanken är att när en depå ute i landet aktiverats, så flyttas en av reservdepåerna från Kristinehamn dit så att alla depåer alltid ska stå i beredskap. Dessutom finns ett plocklager med lös utrustning motsvarande 4 depåer, för att kunna återställa använda depåer,

9 Skogsbrandsdepåerna Består av 3 containrar
2 identiska med släckutrustning 1 med sexhjuling och motorspruta klass 3 En depå består av tre containers med i huvudsak brandsläckningsutrustning. Två av dem, container 1, är identiskt utförda och innehåller diverse släckutrustning. Den tredje, container 2, innehåller en motorspruta klass 3 samt sexhjuling med släp och slangupprullare. Container 1, 2 st Container 2, 1 st

10 Containrarna Öppningsbar långsida Utrustning i trådbackar
Invändig belysning Mindre elverk Containrarna har öppningsbar långsida och lastväxlarram. All utrustning packas i trådbackar, vilket gör att det blir lättmanövrerat och överskådligt. Containrarna är också försedda med invändig belysning samt ett mindre elverk som exempelvis kan driva belysningen.

11 Slang Ø 25 mm, m Ø 42 mm, m Ø 76 mm, m En stor del av slangen har blågul markering för lättare identifiering. MSB är ensamma om den märkningen. Varje depå innehåller totalt ca 23 km slang. Mängderna slang är: Ø 25 mm, m Ø 42 mm, m Ø 76 mm, m För att de lättare ska gå att urskilja har de nya slangarna en invävd blågul rand och är MSB-märkta. Det är bara MSB som har den invävda blågula randen på sina slangar, detta för att det ska vara lätt att urskilja den vid återställning.

12 Motorsprutor, motorsågar mm
1 motorspruta klass 3 2 motorsprutor, klass 2 4 mindre pumpar Motorsågar Vattenspridare Grenrör, strålrör Elverk för belysning, mm I depåerna ingår 1 motorspruta, klass 3 (Ruberg WRE30D), 2 motorsprutor, klass 2 (Fox 2000) samt 4 mindre pumpar (Sanmit HT112). Det finns också ett självresande vattenkar, några motorsågar, vattenspridare, en rad olika grenrör, strålrör, elverk för belysning mm.

13 Sexhjuling Registrerad som terräng-fordon, dvs får enbart framföras i terräng, får korsa allmän väg Slangupprullare för dragkrok I varje depå finns också en sexhjuling. Sexhjulingen är registrerad som terrängfordon och får alltså bara framföras i terräng. I materielen finns också en slangupprullare som passar 50 mm-dragkula. Den monteras på släpets dragkula, se bilden, alternativt på annan dragkula.

14 Tänk på att det behövs ”körkort” för motorsåg och terränghjuling
Körkort krävs från 2012 Terränghjuling: Förarintyg krävs Dispens med B-körkort utfärdat före Kommunen som lånar skogsbrandsdepån är själv arbetsmiljöansvarig vid användandet. Tänk på att det kan behövas särskild utbildning för att köra motorsåg och terränghjuling. Från och med krävs det körkort för att använda motorsåg. För sexhjulingarna krävs förarintyg enligt Transportstyrelsens regler. Detta gäller dock inte om man har B-körkort som är utfärdat före år 2000. Oavsett formella krav på förarintyg eller inte, rekommenderar MSB att de som kör sexhjulingarna ska genomgå utbildning för detta.

15 Kommunen som ansvarar för skogsbrandsdepån
Lagerhållning, inventering, service Lämnar vid utlarmning information till kommunen som begärt resursen På finns Infoblad till: Kommunen som lämnar ut depån Kommunen som lånar depån Instruktionsfilm Klass III-motorsprutan Kommunen som ansvarar för att hålla skogsbrandsdepån, ska ha två kontaktpersoner gentemot MSB utsedda. Kommunen ansvarar för lagerhållning av depån, att göra en årlig inventering samt att utföra service på motorsprutor, pumpar, motorsågar och sexhjulingen. När resursen larmas ut ska också stöd lämnas vid utlämnandet av depån. Exempelvis ska kort information om vad som gäller vid användandet lämnas. På länken finns informationsblad både till kommunen som lämnar ut och som lånar depån vad man ska tänka på. Där ligger också en instruktionsfilm för Ruberg-sprutan, klass III.

16 Hur resurserna larmas ut
Räddningsledaren eller Länsstyrelsen begär resurserna via MSB:s TiB MSB larmar närmaste depåkommun Begärande kommun ansvarar för att depån transporteras till skadeplats När resurserna i regionen inte räcker till kan räddningsledaren eller länsstyrelsen begära ut resurser via MSB:s Tjänsteman i Beredskap, TiB. Anledningen att MSB gärna vill att utlarmningen sker via länsstyrelsen är att en regional koordinering av resurser säkerställs innan de statliga resurserna begärs ut. Detta är särskilt viktigt exempelvis för översvämningssituationer, eller vid större skogsbränder då det är troligt att flera kommuner i samma område är drabbade samtidigt och att stöder behövs på flera ställen. MSB behöver då hjälp från Länsstyrelsen med att koordinera resursbehovet och att prioritera var resurserna ska sättas in. MSB larmar ut depån som ligger närmast. Kontakt sker sedan direkt mellan kommunen som behöver hjälpen och den kommun som har depån. Räddningstjänsten som efterfrågar depån ansvarar för att denna transporteras till skadeplats. De kan antingen hämta den själva eller anordna med annan transport. Finns möjlighet kan ni som har depån bistå med transporten. Det sker i så fall mot ersättning från räddningstjänsten som begärt ut resursen.

17 Viktigt då depån används!
Utse depå-ansvarig för att hålla koll på materiel som fördelas ut och används Alkylatbensin får inte användas till motorsprutorna, packningarna förstörs Viktigt! Se länk nedan hur klass III Ruberg-motorsprutan ska startas Förvara depån så att stölder undviks Det är vissa saker som är särskilt viktiga att tänka på då depån larmats ut och ska användas: Någon bör utses som ansvarar för att hålla koll på materielen som fördelas ut och används så att även insamling av materiel efter insats underlättas! Det är viktigt att rätt bränsletyp används till de olika maskinerna. Alkylatbensin får inte användas till motorsprutorna. Det förstör packningarna. Ruberg-motorsprutan är lite knepig att starta. Innan användning av klass III Ruberg-motorsprutan, bör man därför först tittar på instruktionsfilmen på länk Det finns några viktiga saker att tänka på då den används. Containrarna ska förvaras så att stölder osv kan förebyggas, t ex genom bevakning eller att de står inom låst område.

18 När resurserna är färdiganvända
Kommunen som använt dem: Meddelar MSB:s TiB Enkelrullar slangen Inventerar materielen och packar containrarna Var noga med lastsäkring! MSB hämtar containrarna och genomför återställning När en depå använts vid en släckinsats och utrustningen är färdiganvänd, ska MSB:s TiB meddelas. Kommunen som använt utrustningen ansvarar för att enkelrulla slangen. MSB tvättar och provtrycker den efter insats. Materielen i containern inventeras och containrarna packas. Det är extremt noga att utrustningen i containrarna är väl lastsäkrad vid transport. Både vid transporter inom ett insatsområde under pågående brand, men också efter avslutad insats när depån ska hämtas. Surras det inte ordentligt far utrustningen runt och blir förstörd. Utgångspunkten är att MSB hämtar containrarna och genomför återställning efter insats i Kristinehamn. Beroende på nyttjandegrad kan dock annan hantering bli aktuell.

19 Mer information om MSB:s förstärkningsresurser
Där finns också en broschyr att beställa om resurserna. Information om MSB:s samtliga förstärkningsresurser hittar man på direktlänken msb.se/forstarkningsresurser. Det finns också en gratisbroschyr att beställa om resurserna. Information om hur man beställer broschyren, hittar man via samma länk.

20 Slutord Till sist: Det är alltså inte tänkt att MSB:s förstärkningsresurser ska ersätta kommunernas egen grundberedskap, utan är en resurs som finns att tillgå när inte regionens egna resurser räcker till. Men när de behövs ska de begäras ut, de är självklart till för att användas. När regionens egna resurser inte räcker till, kan MSB:s förstärkningsresurser begäras.