Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag

En presentation över ämnet: "Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag"— Presentationens avskrift:

1 Försäkringskassan Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag
Vilken information behöver Försäkringskassan Presentera oss Regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 innan utgången av 2020. Sjukpenningtalet anger antalet dagar per person om alla sjuk-och rehabiliteringspenningdagar under ett år slås ut på alla försäkrade individer, år. Sjukpenning på deltid räknas som en hel dag. Ohälsotal- räknar även med dagar med sjuk-aktivitetsersättning. Uppgifter om statistik finns på Försäkringskassans hemsida ”Statistik och analys”.

2 Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som januari 2019 registrerats vid försäkringskassan som pågående sjukpenningärenden Riket Totalt antal ärenden: st Loksam Diagnosgruppernas fördelning av de sjukfall som september 2018 registrerats vid försäkringskassan som pågående sjukpenningärenden

3 Loksam Från att Östergötland legat över riket i början av 2000-talet har gapet de sista 17 åren ökat. Att få bibehålla personer på arbetsplatsen eller att snabbt få tillbaka personer i arbete är nyckelfaktorer för ett lågt sjukpenningtal. Här är läkare i allra högsta grad delaktiga. Men även arbetsgivare som tidigt behöver vara med och lösa personers situation. Historik kring försäkringsmedicinska beslutstödet. Statistik och Analys på Försäkringskassan.se Det finns stora variationer i sjukpenningtalet mellan olika län. I november 2017 hade till exempel Västernorrlands län 12,9 dagar, medan Östergötlands län hade 8,1 dagar. Man kan därför inte förvänta sig att alla läns sjukpenningtal ska bli 9,0 dagar i december Målsättningen är att alla län bidrar till att nå målet och att skillnaderna mellan länen minskar. Försäkringskassan följer upp detta mål genom att redovisa utvecklingen både på riks- och länsnivå. Västernorrland ska ner till 10,8 och Östergötland 7,8 dagar. Den uppgång av sjukpenningtalet som ägt rum sedan år 2010 har nu brutits och utvecklingen har vänt nedåt. Sjukpenningtalet ligger nu 0,9 dagar under den projektionsbana som gör det möjligt att nå målet om 9,0 dagar vid utgången av Detta är en tydlig vändning av utvecklingen, men om nedgången ska bestå måste inflödet i nya sjukskrivningar minska från dagens drygt per år. Det innebär att de centrala aktörerna i sjukskrivningsprocessen, arbetsgivarna, hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan, måste stärka sina insatser ytterligare. Statistik och analys Skillnaderna mellan olika delar av landet har bland annat setts som tecken på bristande likformighet i tillämpningen av försäkringen från Försäkringskassans sida och därmed en risk för minskad rättssäkerhet för de individer som omfattas av försäkringen. De regionala variationerna i försäkringens tillämpning var ett av skälen till att dåvarande Riksförsäkringsverket och de 21 fristående försäkringskassorna 2005 slogs samman till en gemensam myndighet. Förklaringen till de regionala skillnaderna finns dock inte enbart i Försäkringskassans tillämpning av försäkringen. Hälso- och sjukvårdens arbetssätt, faktorer på arbetsmarknaden, befolkningens sammansättning och attityder är faktorer som har betydelse för sjukförsäkringens utfall. Varför har Socialstyrelsen beslutsstöd för sjukskrivningar? År 2005 fick Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att ta fram riktlinjer för sjukskrivningar. Syftet med beslutsstödet är att skapa en bättre och mer kvalitetssäkrad praxis, ökad förutsägbarhet för patienter och vårdpersonal och färre skadliga sjukskrivningar. Det är ett problem att praxisen för sjukskrivningar varierar stort över landet och sjukskrivning används i vissa fall istället för utredning och rehabilitering. Socialstyrelsen och Försäkringskassan har kontinuerligt kommunicerat beslutsstödet med övriga nationella aktörer (Svenska Läkarsällskapet, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Kommuner och Landsting samt SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering). Infördes våren 2008.

4 Nya sjukpenningtalet - Östergötlands län, okt 2018
Siffror inom parentes = Sjukpenningtalet för kvinnor resp. män Östergötlands län: 8,4 (11,1 / 5,8) < 9,0 Nya sjukpenningtalet - Östergötlands län, okt 2018 Riket: 9,8 (12,9 / 6,7) Färgschema 8,4 (11,2 / 5,9) Finspång 9,0 – 10,0 8,0 (10,3 /5,8) Norrköping > 10,0 10,1 (13,3 / 7,1) Motala 10,5 (12,8 / 8,4) Vadstena 9,0 (11,6 / 6,4) Söderköping 9,6 (12,8 / 6,7) Mjölby 7,7 (10,7 / 4,9) Linköping 8,7 (9,0/8,3) Ödeshög 9,3 (11,7 / 7,1) Åtvidaberg 7,7 (9,5/6,2) Valdemarsvik 9,9 (13,4 / 6,8) Boxholm 10,4 (13,3 / 7,7) Kinda 13,3 (19,7 / 7,4) Ydre Loksam Vad beror skillnaderna på inom länet? Det vet inte vi. Vad tänker läkarna om bilden. Det som skiljer oss mot övriga län kan vara: Samarbete inom FK, samverkansvariga från FK, hälso- och sjukvård och arbetsgivarna är informerade och med på tåget. Region Östergötland pratar om jämställd vård. Är detta jämställd vård?

5 Bakgrund till Försäkringskassan
kassan.se/omfk/vart_up pdrag/socialforsakringe ns_historia Loksam Bakgrunden till Försäkringskassan Det saknades skydd för individer i samhället som skadades. På bilden syns ett sågverk från slutet av 1800-talet. Hur var arbetsmiljön? Vad hände om en person blev skadad i arbetet eller blev sjuk under en period? Vem försörjde familjen? Man organiserade sig på olika sätt. För att kunna stötta varandra ekonomiskt om man blev drabbad av tex sjukdom. Följ länken till sidan. På höger sida finns filmen: Socialförsäkringens historia ca 2 min

6 Effektivitet och service
Tjänstemannarollen Legalitet Demokrati Effektivitet och service Loksam Som statstjänsteman styrs du av olika principer, vilka ingår i den statliga värdegrunden. Vi vill belysa några principer för att öka förståelsen för den roll som handläggaren har i sitt arbete kring en sjukskriven person. Det visar också varför FK kan upplevas som byråkratiska och stelbenta. Den statliga värdegrunden sammanfattas i sex principer som i sig bygger på ett antal lagar. 3 st lyfts fram i detta sammanhang. Legalitet Allt vi gör i vår tjänsteutövning ska ha stöd i lag eller annan författning. (Därför kan vi upplevas som krångliga) Demokrati Demokrati handlar om allas lika rättigheter och värde och om möjligheten att vara med och bestämma. För oss i Försäkringskassan kommer det till uttryck genom att medborgarna är våra uppdragsgivare, eftersom verksamheten finansieras genom skatter och avgifter som de betalar in. Medarbetarna i staten representerar demokratin och alla fri- och rättigheter den för med sig. För att få en demokrati att fungera krävs förtroende för statsmakterna och vårt uppdrag är att ha medborgarnas förtroende. Detta uppnår vi genom en rättssäker handläggning och en god service enligt förvaltningslagen (4 och 7 §§ FL). Effektivitet och service Vi ska utföra vårt uppdrag så snabbt och billigt som möjligt, men utan att rättssäkerheten åsidosätts. Vi ska alltid hålla oss inom lagens gränser. Lyft fram vid frågor eller om det finns tid De tre som inte finns med på bilden är: Objektivitet innebär att vi alltid ska behandla enskilda och deras ärenden likvärdigt. Den som företräder en myndighet måste vara saklig och opartisk, och människor ska kunna lita på att inte handläggningen eller utfallet av ett beslut påverkas av en enskild medarbetares godtycke, egen uppfattning eller personliga föreställningar. Medborgarnas rätt till fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tillgång till information är avgörande för att det demokratiska samhällssystemet ska fungera. Varje medborgare har rätt att fritt uttrycka sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt. Det gäller både oss och de personer vi möter och vars ärenden vi hanterar. Respekt för lika värde Denna princip innebär att vi ska ta hänsyn till att alla människor är olika, respektera deras personliga integritet och inte diskrimera någon. Respekt för allas lika värde handlar i grunden om att respektera de mänskliga rättigheterna, som i sig utgör grunden för det demokratiska samhället. Handläggare har till uppgift att bedöma rätten till sjukpenning och bedöma samt samordna en persons rehabilitering

7 Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Klarlägga samordningsbehovet för att stödja den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet. Loksam Poängtera första meningen. FK lägger stor vikt att betala ut ersättning till rätt person utifrån de lagar och regler som regeringen fastställt. Det kräver att FK har tillräcklig medicinsk information för att ta ett rättssäkert beslut. Grunden i utredningen är informationen i läkarintyget. Samordning är aktuell i vissa ersättningar tex sjukpenning. FK kan då ses som en aktör som har helikopter perspektiv över sjukskrivningsprocessen. Det är centralt att varje aktör tar sitt ansvar kring den sjukskrivne personen för att hela processen ska fungera. FK har inget rehabiliteringsansvar och inget medicinskt ansvar. FK har inga sanktioneringsmöjligheter på de aktörer som inte fullgör sitt ansvar i processen. FK ska utreda ock klargöra behov av insatser för att den sjukskrivne personen ska återfå arbetsförmåga. Övrig info Först lite om Försäkringskassan Uppdrag av regeringen, regleringsbrev från regeringen varje år, består ofta av två delar: en verksamhetsdel som bland annat kan ange regeringens uppdrag och mål för verksamheten samt krav på återrapportering, en finansieringsdel som anger de finansiella förutsättningarna för myndigheten Försäkringskassan leds av en styrelse med fullt ansvar för hela organisationen.

8 Rätten till sjukpenning
Sjukdom föreligger Styrkt med läkarintyg (1:a veckan intygsfri) Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) PHL Innan ställning till rätten till sjukpenning är tre delar centrala: Sjukdom: Rätt till sjukpenning kan finnas om personen har nedsatt arbetsförmåga pga av sjukdom. Här är informationen på läkarintyg central. Läkarintyg krävs för att FK ska kunna bedöma rätt till ersättning. Läkarintyget ska skrivas under av läkare (ej annan vårdpersonal). I läkarintyget ska det framgå Diagnos, fynd som styrker diagnosen och hur arbetsförmågan sätts ned. Den sjukpenninggrundande inkomsten används till exempel för att räkna ut storleken på sjukpenning, och fastställs av Försäkringskassan utifrån en beräknad årlig arbetsinkomst.

9 Rehabiliteringskedjan
Möjliggöra en väg tillbaka till ett hållbart arbetsliv Sjukpenning leder till Sjukersättning Möjlighet till annat arbete hos arbetsgivaren Vilka möjligheter till fortsatt arbete finns hos arbetsgivaren? PHL – Syftet med bilden är att förklara Rehabkedjan – samt vikten av dag 180. 1 – Innan sjukskrivning bör läkaren tänka på vilka möjligheter personer har att vara kvar i arbete på hel eller deltid. Kan anpassningar göras för att underlätta arbete? 2 – förklara Rehabkedjan. Dag 1-14 sjuklöneperioden. Arbetsgivaren bedömer om rätt till sjuklön finns. Dag 15 Individen kan ansöka om sjukpenning. Läkarintyg behöver finnas. Beslut tas inom 30 dagar från det att komplett ansökan inkommit. Dag 90 – innan dag 90 har en arbetsgivarutredning genomförts. Dag 180 – Bedömning av arbetsförmågan görs mot alla arbete (normalt förekommande arbete). För personer som har rätt till sjukpenning ändras försäkringen till en omställningsförsäkring. Vilken typ av arbete skulle personen kunna ta längre fram. Viktigt här är läkarens prognos och vad som kan göras trots medicinsk behandling. Sjukersättning – Det finns ingen koppling mellan att ett antal år med sjukpenning skulle ge rätt till sjukersättning. Sjukersättning har sin egen lagstiftning. Därför har vi idag ett läge där personer har långa sjukskrivningar men det saknas förutsättningar att byta ut till sjukersättning. Viktigt att vi tillsammans fortsätter jobba ihop kring de långa sjukskrivningarna. Beviljade SE september 24 st, augusti 17 st. Kompletteringar. FK kompletterar främst vid dag 180. Varför då? Jo då förändras bedömningsgrunden i försäkringen. Statistiken är hämtad från : Här vill vi få till ett samtal kring kompletteringar. Får läkarna kompletteringar? Förstår de vad vi frågar efter? Bakgrund till rehabiliteringskedjan (om det finns tid) Rapporter och utredningar visar återkommande att sjukskrivningsprocessen ofta är långsam och passiviserande. Människor får inte det stöd de behöver för att komma tillbaka till arbete. Det tar oftast mycket lång tid – om det överhuvudtaget sker – innan det prövas om en sjukskriven kan klara andra arbetsuppgifter än de han eller hon haft tidigare. Detta leder till att den rehabiliteringspotential som inledningsvis funnits ofta gått förlorad. För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen beslutade regeringen att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter skulle införas den 1 juli 2008 Socialförsäkringsutredningen: ett reformerat sjukförsäkringssystem måste sikta på att ge nya vägar för morgondagens sjukskrivna. Fler människor måste söka byta arbete då det aktuella arbetet inte längre går att förena med en sjukdom. Det är viktigt att sjukskrivningen blir början på en omställningsprocess.

10 PHL Nytt läkarintyg är i drift från november Det nya intyget visas här. Det nya intyget är framtaget för att bättre överensstämma med nuvarande lagstiftning. Intyget är framtaget i samråd med läkarorganisationer. Region Östergötland går in i ny elektronisk överföring Q Det är alltså först i slutet av 2018 som läkare i Region Östergötland kommer kunna använda det nya läkarintyget via Cosmic.

11 PHL Tryck på DFA utifrån FK perspektiv. Tex beskriv hur en bedömning går till.

12 PHL Försäkringskassan digitaliserar handläggningen. Viktigt att läkaren kryssar i tex om arbetsresor är aktuella. Detta kommer datorn kunna känna igen (på nya intyget).

13 PHL Notera sista meningen. Läkarintyget är att betrakta som en juridisk handling. Läkaren behöver inte skriva i vilken ersättning eller bedömning FK ska göra. Detta är FK:s uppgift.

14 Försäkringskassans och partners olika roller – en grundbild för förståelse av samverkan
Samordningsansvar Insatsansvar Hälso- och sjukvården Arbetsgivaren FHV REKO Arbetslivsinriktad rehabilitering Medicinsk rehabilitering Individen Medverka Kommunen Arbets-förmedlingen Loksam inleder – PHL berättar mer praktiskt. Bakgrund till FK Försäkringskassans roll är att administrera sjukförsäkringen och samordna en persons rehabilitering. Viktigt att arbetsgivare/AF/vård tar sina respektive ansvar. Vård och arbetsgivare behöver hitta vägar att kommunicera med varandra. Vem gör vad vid en sjukskrivning Den anställda ansvarar för att • aktivt delta i utredningen av sin arbetsförmåga och sina behov av rehabiliteringsaktiviteter • delta i rehabiliteringen Arbetsgivaren ansvarar för att • de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering genomförs. Försäkringskassan ansvarar för att • besluta om rätten till sjukpenning • klarlägga den anställdas behov av rehabilitering • planera, samordna åtgärderna och se till att de genomförs • kalla till avstämningsmöte. Sjukvården ansvarar för att • se till att den anställda får ett komplett läkarintyg • se till att den anställda får medicinsk behandling och rehabilitering Företagshälsovården oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering för såväl arbetsgivare som arbetstagare Arbetslivsinriktad rehabilitering Social rehabilitering

15 Skillnad mellan ersättningsformer
Sjukdom Läkarintyg SGI – ersättning utifrån inkomst och arbetstid Ordinarie arbete och normalt förekommande arbete Sjukpenning – Tillfällig Sjukersättning - Varaktig Aktivitetsersättning – 1-3 år Lika för AE och SE Sjukdom / funktionsnedsättning Ersättning utifrån bosättning i Sverige och 40 tim/arbetsvecka Hela arbetsmarknaden Unga år Rehab leder inte till förbättring inom 1 år. 2 olika Läkarutlåtande All rehab uttömd Läkarutlåtande PHL Med denna bild vill vi tydliggöra skillnaden mellan framförallt sjukpenning och sjukersättning. Sjukpenning Sjukdom = medicinsk diagnos som sätter ned arbetsförmågan och därmed öppnar försäkringen. Läkarintyg 7263, Nytt läkarintyg från nov AE läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga (7801) läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (7802) SE läkarutlåtande för sjukersättning (7800) All rehab, både medicinsk och arbetslivsinriktad rehab ska vara uttömt Begreppet sjukdom: I SFB 33 kap. 5 § står följande. En försäkrad var arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel och på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan och som var försäkrad vid försäkringsfallet har enligt närmare bestämmelser i denna underavdelning rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning. Begreppet sjukdom används inom alla tre ersättningsformer. Alla tre förmåner är dessutom sjukförsäkringar i olika former.

16 Förebyggande sjukpenning
Den som genomgår medicinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstid Villkor Bedöms ha en förhöjd sjukdomsrisk som kan antas leda till en nedsättning av arbetsförmågan Läkarutlåtande med behandlingsplan Behandlingsplanen ska godkännas av försäkringskassan PHL En försäkrad som genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering kan ha rätt till sjukpenning i förebyggande syfte. Grundläggande för att det ska finnas rätt till förebyggande sjukpenning är att den försäkrade ska genomgå en behandling eller en rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom, att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Behandlande läkare ska utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet ha konstaterat att den försäkrade har en förhöjd sjukdomsrisk, som kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. Den som deltar i behandling eller rehabilitering under överseende av vårdpersonal kan ha rätt till ersättning i förebyggande syfte även om de delar i ett behandlingsprogram som består av till exempel hemuppgifter eller program för egen träning. Som villkor gäller också att den medicinska behandlingen eller medicinska rehabiliteringen är ordinerad av läkare. Läkarutlåtande – förebyggande behandling, medicinsk behandling, medicinsk rehabilitering är utformad för detta ändamål. Den ska också ingå i en plan som Försäkringskassan har godkänt.

17 Högriskskydd Allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd
Högst 10 karensdagar under en 12 månadersperiod Särskilt högriskskydd Fler än 10 sjukperioder per år eller risk för en eller flera längre sjukperioder PHL Det allmänna högriskskyddet innebär att du bara kan ha 10 karensdagar under en tolvmånadersperiod. Är du sjuk mer än 10 gånger kan du alltså få ersättning redan från första dagen. Om den försäkrade har en anställning är det arbetsgivaren som hanterar det allmänna högriskskyddet. Om en försäkrad däremot är arbetslös sköter Försäkringskassan hanteringen av det allmänna högriskskyddet. Egna företagare omfattas inte av det allmänna högriskskyddet. Särskilt högriskskydd: Medicinskt väl dokumenterad sjukdom Mer än 10 sjukperioder per år – ingen karens En eller flera längre sjukperioder (28 dagar) Arbetsgivaren: Ersättning för sjuklön Du kan ansöka om särskilt högriskskydd om du har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör att du troligen måste vara borta från arbetet minst tio gånger om året. Med särskilt högriskskydd kan du få sjuklön redan från första dagen. Dessutom får din arbetsgivare ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan. Du kan också få särskilt högriskskydd om det finns en risk för att du måste vara borta från arbetet vid en eller flera längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år. Men i det fallet har du fortfarande en karensdag. Syftet med högriskskydden är att skydda personer som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning från ett alltför omfattande inkomstbortfall till följdav karensdagsregeln. Högriskskyddet ska dessutom förbättra deras situation på arbetsmarknaden. Exempel på sjukdomar kan vara allergier, cancer med pågående behandling, återkommande psykisk sjukdom. Det gäller även inför donationer av organ eller vävnader.

18 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd
Bidrag till arbetsgivare förebygga sjukfrånvaro och underlätta återgång i arbete. Bidraget omfatta fler åtgärder: Utreda, planera, Initiera, genomföra, följa upp Bidrag lämnas för halva kostnaden av den slutförda utredningen (per individ) Dock maximalt kr per slutförd utredning Mer information: PHL Denna förmån är bra för läkare att veta om men de kommer inte i kontakt med den. Bidraget utvidgas till att även omfatta initiera, utreda, planera, genomföra och följa upp. I nuvarande förordning har man fått bidrag för utredningen, dvs för att ta reda på vilket stöd en anställd behöver för att komma åter i arbete. Men i kommande förordningsändring kan arbetsgivare även få bidrag för att planera, genomföra och följa upp insatser. Arbetsgivaren behöver inte göra alla delar som ingår i stödet, utan kan ansöka om en eller flera delar av det arbetsplatsinriktade rehab.stödet (t ex planera och genomföra etc).

19 Så här får du kontakt med Försäkringskassan
Kundcenter för partner Telefon: Internet: Fråga patienten om hen har kontaktuppgifter till personlig handläggare på Försäkringskassan Sjukvårdsfliken är uppdaterad juni 2017