Hälsa och levnadsvanor i norrlänen år 2018

En presentation över ämnet: "Hälsa och levnadsvanor i norrlänen år 2018"— Presentationens avskrift:

1 Hälsa och levnadsvanor i norrlänen år 2018
Vad säger befolkningen i de fyra norrlänen om sin hälsa och sina levnadsvanor? Hur matchar det “hårda fakta”? Hur skiljer det sig mot år 2014 och vad är likheter och olikheter?

2 Ur Folkhälsosamrådets uppdrag
Utvecklar  inom ramen för det nationella målområdet ”En mera hälsofrämjande hälso- och sjukvård”,  en för regionen gemensam strategisk plan för hur folkhälsan skall förbättras. Följa upp folkhälsoarbetet och rapportera till Förbundsdirektionen om utvecklingen. Samordna och samarbeta i uppföljning och redovisning av hälsoutvecklingen i befolkningen. Rapporteras till Förbundsdirektionen. NÄR? HUR? IDAG

3 Upplägg Förutsättningar till hälsa Fysisk hälsa Psykisk hälsa
Vad påverkar? Att ta med sig

4 Förutsättningar till hälsa i befolkningen
Norrland har totalt sett en positiv och ökande andel eftergymnasialt utbildade personer ( ) men överlag lägre nivåer än riket. Alla länen i Norrland har haft en ökande folkmängd ( ) – framförallt äldre ökar – med en gemensam framtidsbild där färre ska ta hand om fler

5

6 Källa: SCB, Sammanräknad förvärvsinkomst, medianinkomst för boende i Sverige den 31/12, tkr, efter region, kön, ålder, inkomstklass och år. (här visas sammanräknade siffror, ej uppdelat på ålder och kön). Kommentar: Medianinkomsten har ökat för samtliga län under den tidsperiod som visas här (åren ). (Dock visar SCB att skillnaderna i inkomst ökar och fortsätter öka) Siffror för riket: År 2010: 229 År 2014: 253 År 2017: 280 För Stockholm län år 2017: 302

7 Källa: SCB, Befolkning efter region, ålder, utbildningsnivå, kön och år, åldrar 25-64 år.
(SCB brukar redovisa siffror för utbildningsnivå i denna åldersgrupp, dvs i princip de som arbetar). I eftergymnasial utbildning räknas här in de personer som har: * eftergymnasial utb mindre än tre år, eftergymnasial utb mer än tre år eller forskarutbildning. Kommentar: andelen med eftergymnasial utbildning fortsätter att öka stadigt i alla län.

8 Antalet personer yngre än 20 år och äldre än 64 år, dividerat med antalet personer i åldern 20–64 år. Därefter multiplicerat med 100. Tolkning: En nivå på försörjningskvot på exempelvis 75, innebär att på 100 personer i åldrar där flest förvärvsarbetar, 20–64 år, finns det 75 personer som är yngre eller äldre. Måttet är rent demografiskt och tar inte hänsyn till hur många som verkligen förvärvsarbetar i olika åldrar.

9 Källa: SCB, Befolkningens medelålder efter region, kön och år, åren (här visas sammanräknade siffror, ej uppdelat på ålder och kön). Kommentar: Medelåldern ligger kvar på ungefär samma nivå för samtliga norrlän. Lägst medelålder i norrland har Västerbotten med 42 år för år Detta är nästan samma siffra som för riket där medelåldern för år 2017 låg på 41 år. Ej uppdaterad på SCB Föreslår att denna döljs

10 Västerbotten mest jämställt, liten eller ingen skillnad jmf 2014
Västerbotten mest jämställt, liten eller ingen skillnad jmf men frågan är förändrad så det är svårt att veta om det stämmer.

11 Ung med kort utbildning mest utsatt, alla med lång utbildning (även yngsta gruppen) ligger i nivå eller över alla med kort /mellanlång utbildning. Könsskillnader minst i gruppen med lång utbildning UTB3

12 Yngsta gruppen har svårast att klara i alla län
Yngsta gruppen har svårast att klara i alla län. Jämtland lägst i alla grupper, i hälften av alla stapelpar finns skillnad till kvinnors nackdel, ingenstans finns skillnad till männens nackdel. Ny frågeformulering i år, om frågorna är jämförbara har det skett störst negativ förändring för män i Z o Y län. Lika många negativa förändringar för kvinnor, mer utspritt, några positiva förändringar också.

13 Fysisk hälsa Medellivslängden fortsätter öka stadigt bland män. Överlag ökande bland kvinnor. Den positiva hälsoutvecklingen, vad gäller ökande självskattad allmänhälsa i befolkningen, verkar ha avstannat. Fetma har ökat successivt i befolkningen sedan 2006

14 Risk att få 1:a hjärtinfarkt i länen
Risk att få 1:a hjärtinfarkt i länen. Mått: Antal infarkter per invånare åldersstand.

15 Gott allmänt hälsotillstånd 2006-2018
Andel med gott allmänt hälsotillstånd fördelat på utbildningsnivå (SUN2000Niva) för personer mellan år i hela norra regionen: Kort: 51,1 % Mellan: 63,1% Lång: 76,7 % Andel med gott allmänt hälsotillstånd fördelat på ålder i hela norra regionen: 16-29 år: 75,3 procent 30-44 år: 75,5 procent 45-64 år: 66,2 procent 65-84 år: 57,2 procent Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): En tydlig gradient utifrån utbildningsnivå, ju längre utbildning desto större som uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott. Andel som uppskattar ett gott allmänt hälsotillstånd är störst för år men minskar sedan per åldersgrupp. Gott allmäntillstånd är de som svarat bra och mycket bra på frågan Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Källa: Hälsa på lika villkor 2006, 2010, 2014 och 2018.

16 Fetma (BMI över 30) Respondenternas självrapporterade uppgifter om längd och vikt. Källa: Hälsa på lika villkor 2006, 2010, 2014 och 2018.

17 Högt blodtryck år (%) De personer som svarat att de har högt blodtryck; ja, men inga besvär eller ja, lätta besvär eller ja, svåra besvär. Källa: Hälsa på lika villkor 2018.

18 Övervikt och fetma bland fyraåringar (2017)

19 God tandhälsa kön och utbildningsnivå
God tandhälsa är de som svarat bra och mycket bra på frågan Hur tycker du att din tandhälsa är? Utbildningsnivå (SUN2000Niva) är utifrån personer mellan år. Källa: Hälsa på lika villkor 2018.

20 Diabetes 2018 De personer som svarat att de har diabetes; ja, men inga besvär eller ja, lätta besvär eller ja, svåra besvär. Källa: Hälsa på lika villkor 2018.

21 Högt blodtryck, diabetes och fetma utifrån utbildningsnivå 2018
Sjukdomar utifrån utbildningsnivå (SUN2000Niva) personer mellan år. Källa: Hälsa på lika villkor 2018.

22 Psykisk hälsa Psykisk ohälsa i form av stress, ängslan, oro, ångest samt nedsatt pyskiskt välbefinnande har ökat under senaste fyra åren och unga sticker ut.

23

24 Nedsatt psykiskt välbefinnande GHQ5
Sämre på att ta itu med problem än vanligt Sämre beslutsförmåga än vanligt Förlorat tron på mig själv mer än vanligt Mer spänd än vanligt Känt mig värdelös mer än vanligt Om 2 eller fler stämmer in på senaste veckorna  nedsatt psykiskt välbefinnande Frågorna avser en persons beslutsförmåga, om förlorat tron på sig själv, känt sig spänd, känt sig värdelös och klarat sina problem Intervjupersonen får besvara hur det har varit senaste veckorna jämfört med hur det vanligtvis är. Om två eller fler av frågorna besvaras negativt med avseende på välbefinnande visar indexet på ett nedsatt psykiskt välbefinnande.

25 Nedsatt psykiskt välbefinnande i befolkningen 16-84 år, år 2018 (inom parentes år 2014)
(16) (16) (14) (12) (9) (8) (10) (5) (10) (11)

26 Nedsatt psykiskt välbefinnande bland unga, 16-29 år (%) (år 2014 inom parentes)
(25) (17) (33) (11) (21) (16) (9) (14) (11) (11)

27 Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest bland unga 16-29 år (%)
(18) (10) (11) (8) (3) I hela åldersgruppen Man Kvinna Västernorrland 4,1 7,5 Jämtland 6 8 Västerbotten 4 8 Norrbotten 4 7 Riket 5 9 Ökat betydligt i Norrbotten - fler? (5) (3) (7)

28 GHQ5 uppdelat på utbildningsnivå i Norrlandslänen

29 Andel stress i befolkningen (ganska eller väldigt mycket stressad) år, år 2018 (%) (inom parentes år 2014) (14) (16) (16) (13) (11) (9) (7) (10) (8) (9)

30 Ganska eller väldigt mycket stressad i olika åldrar (%)

31 Stress bland unga 16-29 år (föregående mätning 2014)
(28) (28) (24) (34) (20) (13) (12) (10) (10) (8)

32 Suicidtankar senaste 12 mån bland unga 16-29 år (föregående mätning 2014)
(9) (9)

33 Vad påverkar? ”Sociala hälsan” och levnadsvanor

34 Social hälsa Tillit till andra människor fortsatt överlag högre i Norrlänen men har minskat, yngre sticker ut. Otrygghet utomhus är lägre i norrlänen överlag men har ökat, yngre åldersgrupper sticker ut Utsatthet för kränkningar har ökat, yngre åldersgrupper sticker ut. Emotionella stödet ungefär samma som tidigare år

35 Utsatt för kränkningar senaste tre månaderna i befolkningen 16-84 år, 2018 (inom parentes år 2014)
(23) (23) (20) (19) (19) (11) (13) (14) (13) (15) Bland unga gått från män 19,3 år 2014 till 24% år bland kvinnor i Norrlän från 34% till 42%

36 Rädsla att gå ut själv bland unga 16-29 år (%) 2018 (inom parentes år 2014)
(44) (41) (33) (32) (35) Hela gruppen 16-84år :Västernorrland 8% män, 35% kvinnor; Jämtland 7% resp 33%; Västerbotten 5% resp 26%; Norrbotten 6% rest 32%, Riket 6% resp 34% Män relativt stabila siffror över åldrarna, medan kvinnor ökande ju yngre ålder. Totalt sett en ökande andel otrygga år. (5) (3) (7) (7) (5) Hela gruppen 16-84år: Västernorrland 8% män, 35% kvinnor; Jämtland 7% resp 33%; Västerbotten 5% resp 26%; Norrbotten 6% rest 32%, Riket 6% resp 34%. Män relativt stabila siffror över åldrarna, medan kvinnor ökande ju yngre ålder. Totalt sett en ökande andel otrygga år.

37 Jämfört med 2014 finns inga egentliga skillnader, även om nivån är lite högra i de flesta grupper.

38 Jämfört med 2014 finns inga egentliga skillnader

39

40 Har tillit till människor i allmänhet år 2018 (%) Befolkning 16-84 år
Minskat i alla staplar 2-3 procentenheter sedan 2014

41 Levnadsvanor Personer med en eftergymnasial utbildning rapporterar i högre grad hälsosamma levnadsvanor i jämförelse med personer med förgymnasial och gymnasialutbildning. Att röka dagligen har minskat i samtliga norra län. Inga tydliga skillnader senaste åren vad gäller kostvanor eller snusning. Alkoholriskbruk har fortsatt minska bland yngre, som har högre riskkonsumtion men ökande bland äldre.

42 Konsumtion av frukt och grönsaker minst fem gånger per dag fördelat på län och kön- 2018
Andel med konsumtion av frukt och grönsaker minst fem gånger per dag fördelat på ålder i hela norra regionen: 16-29: 6,9 30-44: 7,2 45-64: 6,7 65-84: 5,0 Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): Inget tydligt mönster för ålder, möjligtvis något lägre för äldsta åldersgruppen Källa: Hälsa på lika villkor 2018

43 Fysisk aktivitet- Minst 150 min/vecka fördelat på län och kön- 2018
Andel med fysiskt aktiva mins 150min/vecka fördelat på ålder i hela norra regionen: 16-29: 71,7 30-44: 66,8 45-64: 62,1 65-84: 52,6 Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): Yngre ålder- mer fysisk aktivitet Källa: Hälsa på lika villkor 2018

44 Stillasittande 10h eller mer per dag- fördelat på län och kön- 2018
Andel stillasittande fördelat på ålder i hela norra regionen: 16-29: 28.3 30-44: 20,0 45-64: 16,3 65-84: 11,3 Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): Äldre ålder- mindre stillasittande Källa: Hälsa på lika villkor 2018

45 Stillasittande 10h eller mer/dag fördelat på utbildningslängd i Norrlandslänen (ålder 25-84)
Källa: Hälsa på lika villkor 2018, utbildningsvariabel utbscb,

46 Andel med riskbruk av alkohol- 2018
Andel med riskbruk efter åldersgrupp i hela norra regionen: 16-29: 22,8 30-44: 13,1 45-64: 15,2 65-84: 8,1 Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): Yngsta åldrar konsumerar mest, äldsta minst Källa: Hälsa på lika villkor 2018

47 Andel med riskbruk fördelat på utbildningslängd i Norrlandslänen (ålder 25-84)
Källa: Hälsa på lika villkor 2018, utbildningsvariabel utbscb,

48 Trend riskbruk av alkohol
Källa: Hälsa på lika villkor 2006, 2010, 2014 samt 2018

49 Dagligrökning- 2018 Andel med dagligrökning efter ålder i hela norra regionen: 16-29: 3,9 30-44: 3,9 45-64: 7,8 65-84: 7,0 Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): Medelålders och äldre (45-64 samt år) röker mer än övriga grupper Källa: Hälsa på lika villkor 2018

50 Dagligsnusning- 2018 Andel med dagligsnusning efter utbildningslängd i hela norra regionen: Kort: 11,8 Medel: 18,8 Lång: 11,5 Andel med dagligsnusning efter ålder i hela norra regionen: 16-29: 14,4 30-44: 19,4 45-64: 17,1 65-84: 9,4 Mönster för hela norra regionen (alla fyra norra län sammanslagna): Medellång utbildning snusar mer (än kort och lång) Åldersgrupperna samt snusar mest. Äldsta åldersgrupp snusar minst Källa: Hälsa på lika villkor 2018

51 Dagligsnusning fördelat på utbildningslängd i Norrlandslänen (ålder 25-84)
Källa: Hälsa på lika villkor 2018, utbildningsvariabel utbscb,

52 Fysisk aktivitet minst 150 min/dag fördelat på utbildningslängd i Norrlandslänen (ålder 25-84)
Källa: Hälsa på lika villkor 2018, utbildningsvariabel utbscb,

53 Frukt och grönsakskonsumtion fördelat på utbildningslängd i Norrlandslänen (ålder 25-84). Mått: andel i befolkningen som äter enligt rekommendation (5 ggrom dagen) Källa: Hälsa på lika villkor 2018, utbildningsvariabel utbscb,

54 Daglig rökning har minskat över tid
Källa: Hälsa på lika villkor 2006, 2010, 2014 samt 2018

55 Dagligrökning fördelat på utbildningslängd i Norrlandslänen (ålder 25-84)
Källa: Hälsa på lika villkor 2018, utbildningsvariabel utbscb,

56 Trend dagligsnusning Källa: Hälsa på lika villkor 2006, 2010, 2014 samt 2018

57 Att ta med sig från idag.. Överlag är hälsoutvecklingen i norrlandslänen liknande den i riket Norrlänen ligger överlag sämre till vad gäller fysisk hälsa (hjärt/kärl) samt riskfaktorer, men ofta något bättre till vad gäller psykisk hälsa. Utvecklingen måste bevakas och fortsätta arbetas med. Det finns stora skillnader i hälsa, levandsvanor och livslängd mellan personer med längre och kortare utbildning, till fördel för dem med längre utbildning. Ungas psykiska hälsa bör arbetas aktivt med eftersom det är de människorna som ska orka stå för välfärden framöver. Stora hälsovinster finns i förbättrade levnadsvanor vad gäller kost och fysisk aktivitet/stillasittande, och strävan bör vara att göra samma resa som gjorts inom tobaksrökning.

58 Tack! Annika Nordstrand, annika.nordstrand@norrbotten.se
Åsa Rosendahl,