Thomas Ejdemo Karolina Parding

En presentation över ämnet: "Thomas Ejdemo Karolina Parding"— Presentationens avskrift:

1 Thomas Ejdemo Karolina Parding
anställningar i Norrbotten till och med En analys av rekryteringsbehov och rekryteringsproblem med lösningsförslag Thomas Ejdemo Karolina Parding

2 Tidigare analys: 41 000 anställningar t.o.m. 2025
Samlat rekryteringsbehov i Norrbottens län Tidigare analys: anställningar t.o.m. 2025 Arbetskraftens storlek minskar i snabbare takt än hela befolkningen Fortsatt sysselsättningstillväxt (eller bibehållen sysselsättningsnivå) kräver ett ökat arbetskraftsdeltagande och en ökad inflyttning. Lyckad integration av utrikes födda är en nyckelfråga Mer intensiva insatser krävs för att ta tillvara de arbetskraftsresurser som idag står utanför arbetsmarknaden av olika skäl Allt viktigare att de som träder in på arbetsmarknaden har den kompetens som efterfrågas Enbart kvantitativ analys, i huvudsak av demografi på yrkesnivå Två övergripande frågeställningar analyseras mha. trendbaserad beräkning: Var förväntas de största pensionsavgångarna ske? Hur ser framtidens arbetsmarknad ut i länet om trenden fortsätter?

3 Sysselsättningsutveckling
Hur ligger prognosen till? Sysselsättningsökning : Prognos: 3 366 Verklighet: 6 812 Tillväxtbranscher inkluderar: företagstjänster vård och omsorg offentlig förvaltning och försvar hotell- och restauranger handel bygg Den ekonomiska utvecklingen tenderar att vara cyklisk medan prognosen är linjär

4 Delresultat från näringslivsanalys 2018
Örtqvist, D. (2018). Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv: En uppföljning av företagens styrkor, svagheter och utmaningar. Region Norrbotten

5 Delresultat från näringslivsanalys 2018
Örtqvist, D. (2018). Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv: En uppföljning av företagens styrkor, svagheter och utmaningar. Region Norrbotten

6 Delresultat från näringslivsanalys 2018
Örtqvist, D. (2018). Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv: En uppföljning av företagens styrkor, svagheter och utmaningar. Region Norrbotten

7 Denna uppföljande studie
Kombinerar kvantitativ och kvalitativ ansats Fördjupningar: Vård och omsorg Processindustri Kartläggning av utbildningssystemet i Norrbotten

8 Övergripande trender Hållbar utveckling:
T.ex. tillväxtfrågor, hälsa, urbanisering, jämlikhet, mångfald osv. Förändringsprocesser kopplade till ny teknologi Automatisering Digitalisering Ny teknologi möjliggör nya arbetssätt och effektivisering Under åren automatiserades ungefär var tionde jobb i Sverige (Fölster, 2015). Viktigt för bibehållen konkurrenskraft Merparten av företagsledarna i Norrbotten avser att öka verksamheternas digitalisering under de kommande fem åren (Örtqvist, 2017) Efterfrågan på nya kompetenser uppstår, en del traditionella yrken fasas i någon mån ut Behov av kontinuerlig kompetensutveckling Dessa trender har redan gjort betydande avtryck i Norrbotten Automatiserade arbetsmoment inom industrin Nya arbetssätt och möjligheter kopplade till digitalisering Framväxt av nya digitala plattformar (uppståndelsen av datacenterindustrin)

9 Befolkningsutveckling
Folkökning i Norrbotten Befolkningsutveckling Befolkningsförändring: födda, avlidna, in- och utflyttade Sedan 2012 har regionens befolkning ökat med över 2 000 personer Utan invandringen skulle regionen istället ha minskat med nära 8 500 invånare. Befolkningsprognos: Befolkningen ökar något t.o.m. 2030 Förbättrat födelse- och flyttnetto. En viktig förklaring är migrationen. Kan vi behålla dem i Norrbotten? Arbetskraftens storlek minskar under perioden Prognos befolkning i Norrbotten t.o.m. 2030

10 Pensionsavgångar Antagande: pension vid 65
beräknade pensionsavgångar Motsvarar 39 % av de sysselsatta 2015 Stora branscher med höga andelar pensionsavgångar: Vård och omsorg (42%) Utbildningsväsendet (49%) Civila myndigheter och försvar (43%) Tillverkning och utvinning (39%) Antal pensionsavgångar per bransch i Norrbotten

11 Pensionsavgångar på yrkesnivå
Totalt, sysselsatta per yrke Pensionsavgångar t.o.m. 2030 Andel sysselsatta som går i pension t.o.m. 2030 SSYK3 Yrke Kvinnor Män Totalt 532 Undersköterskor 5340 484 5824 2651 182 2833 49% 234 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 4352 750 5102 2072 316 2388 47% 534 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 4186 1484 5670 1486 473 1959 35% 411 Kontorsassistenter och sekreterare 3066 530 3596 1715 227 1942 54% 522 Butikspersonal 3815 2190 6005 878 521 1399 23% Uppgift saknas 2037 3663 5700 375 933 1308 833 Lastbils- och bussförare 307 2790 3097 66 1176 1242 40% 311 Ingenjörer och tekniker 424 2210 2634 138 1005 1143 43% 711 Snickare, murare och anläggningsarbetare 108 3149 3257 21 1118 1139 723 Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. 164 3025 3189 29 1066 1095 34% 242 Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. 1416 718 2134 608 417 1025 48% 222 Sjuksköterskor 223 2260 919 82 1001 44% 962 Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare 634 1096 1730 339 541 880 51% 911 Städare och hemservicepersonal m.fl. 1591 279 1870 761 65 826 515 Städledare och fastighetsskötare m.fl. 162 1106 1268 84 664 748 59% I dessa 15 yrken sker 48% av länets pensionsavgångar under perioden

12 Rekryteringsbehov= sysselsättntillv+pensionsavg
pension vid 65 år, 9 av 10 ersätts Vad pekar rådande trender på? Rekryteringsbehovet beräknas för två olika scenarier Trend ½ tillväxttakt Samlat rekryteringsbehov i Norrbottens län Trend: ca anställningar behövs mellan år 2013 och 2030 Alternativscenario: 46 700 anställningar Om 7 av 10 pensionsavgångar ersätts: 42 500 anställningar med rådande trend Ca 1/3 av pensionsavgångarna beräknas ske !

13 Stora skillnader inom regionen
Antal pensionsavgångar Flest pensionsavgångar sker där flest människor bor Omkring 1/3 av pensionsavgångarna i Norrbotten sker inom Luleå kommun

14 Stora skillnader inom regionen
Pensionsavgångar t.o.m som andel av de sysselsatta 2013 De större kommunerna liknar regionen i genomsnitt (ca 38%) Några små inlandskommuner har pensionsandelar nära 50 %

15 Summering, kvantitativa delresultat:
Höga andelar pensionsavgångar särskilt inom vård och omsorg (42 %) och utbildningsväsendet (49 %). Rekryteringsbehov beräknas till ca anställningar givet rådande trend Yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal (motsv. gymnasiekompetens) beräknas ha det största enskilda rekryteringsbehovet av alla yrken (ca 6 500) Effekter av automatisering märks, t.ex. har olika processoperatörer tydligt negativ trend Exempel på yrken med stora beräknade rekryteringsbehov samt stark tillväxttrend: Ingenjörer och tekniker Drift- och verksamhetschefer Militärer Maskinförare Maskin- och motorreparatörer

16 RESULTAT - VÅRD & OMSORG
Rekryteringsbehov Rekryteringsproblem Lösning på rekryteringsbehov Utbildningsbehov Utbildningsproblem Lösning på utbildningsbehov Särskilt fokus på unga, nyanlända & jämställdhet

17 RESULTAT - INDUSTRIN Rekryteringsbehov Rekryteringsproblem
Lösning på rekryteringsbehov Utbildningsbehov Utbildningsproblem Lösning på utbildningsbehov Särskilt fokus på unga, nyanlända & jämställdhet

18 SAMMANFATTNING - GEMENSAMMA NÄMNARE
Samordning och samverkan mellan för länet centrala aktörer behöver utvecklas ytterligare för att säkra kompetensförsörjningen Samordning och samverkan mellan utbildningsanordnaraktörer, med ett länsperspektiv i fokus Samordning och samverkan mellan arbetsgivaraktörer Samordning och samverkan mellan arbetsgivaraktörer och utbildningsanordnaraktörer Samordning och samverkan i hela länet med avseende på att ytterligare utveckla regionen i sin helhet, som en attraktiv region att bo och arbeta i

19 Behov av… intermediärer (för att säkra ovan nämnda samordning och samverkan) att identifiera konkreta strategier för att attrahera individer till de sektorer, branscher och yrken där behov av arbetskraft finns effektiva strukturer och processer för kompetensutveckling för medarbetare (såväl kontinuerligt integrerat dagligt lärande som formellt lärande via kurser; vidareutbildning) att förbättra bilden av vissa sektorer, branscher och yrken, parallellt med behov av att förbättra villkoren i vissa sektorer, branscher och yrken att skapa balans mellan ordinarie och inhyrd personal effektiva strukturer och processer för att introducera nyanlända på arbetsmarknaden att nå ut till unga medborgare tidigt, för att skapa förutsättningar för att informerade utbildningsval kan göras i än större utsträckning att på länsnivå såväl som kommun- och företagsnivå beakta jämställdhet som en central aspekt av kompetensförsörjningsfrågan att bli ett än mer attraktivt län att bo och verka i

20 Summering Kvantitativa delresultat: Fördjupningar (kvalitativ studie):
Höga andelar pensionsavgångar inom vård och omsorg samt utbildningsväsendet. Rekryteringsbehov beräknas till ca anställningar med rådande trend Stora behov inom både offentlig och privat sektor, inte minst inom industrin och relaterade verksamheter (ingenjörer & tekniker, maskinförare, reparatörer osv.) Yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal beräknas ha det största enskilda rekryteringsbehovet av alla yrken (nästan 6 500) Rekryteringsbehov för dagens bristyrken riskerar att underskattas Fördjupningar (kvalitativ studie): Enorma och tämligen akuta behov Problem & lösningar handlar mycket om arbetsvillkor (attraktiviteten i arbetet) & livsvillkor (attraktiviteten i att leva & bo) ‘Bilden’ av sektorerna och yrkena lockar inte – men stämmer bilden & (hur) kan den ändras? Fortsatta nyckelfaktorer: samverkan och samordning, utbildning, integration, attraktiv region, bostäder, kommunikationer