TK 466 Belägenhetsadresser

En presentation över ämnet: "TK 466 Belägenhetsadresser"— Presentationens avskrift:

1

2 TK 466 Belägenhetsadresser
Ebba Löndahl Åkerman – Södertälje Kommun Lars Malmestål – Järfälla Kommun Ulrika Roos - Lantmäteriet Leif Nilsson - Expert Jerker Moström - SCB Stefan Palmelius - SCB Rolf Johansson - PostNord Göran Helmersson – Expert Johan Nilsson – Bring CityMail Ivan Fredriksson - Expert Mats Åhlin - SIS

3 Vad är en standard? Gemensam lösning på ett återkommande problem.
Skapar enhetliga och transparanta rutiner, att höja kvalitén, undvika missförstånd och slippa uppfinna hjulet på nytt. Stöd till utnyttjande av begränsade resurser och sparar tid och pengar. I många fall gör standarder våra liv både säkrare och enklare. Standarder är frivilliga att tillämpa men kan fungera som obligatorisk referens, exempelvis i föreskrifter från myndigheter och vid upphandlingar.

4 SIS/TK 466-Belägenhetsadresser
SIS/TK 001-SIS/SEK ATEX SIS/TK 002-SIS/SEK Storheter och enheter SIS/TK 103-Fästelement SIS/TK 104-Tätningselement SIS/TK 105-Rullningslager SIS/TK 106-Hydraulik och pneumatik SIS/TK 108-Renhetsteknik SIS/TK 109-Vibrationer i handhållna maskiner SIS/TK 110-Akustik och buller SIS/TK 111-Vibration och stöt SIS/TK 113-Underhållsteknik SIS/TK 115-Terminologi och språkliga resurser SIS/TK 116-Oorganiska ytbeläggningar SIS/TK 117-Svetsbeteckningar SIS/TK 118-Rörledningsprodukter och ventiler SIS/TK 119-Svetsutrustning SIS/TK 120-Allmänna leveransbestämmelser för metall SIS/TK 121-Bestämning av mikrostruktur i stål SIS/TK 122-Kemiska analysmetoder för metaller SIS/TK 123-Mekanisk provning SIS/TK 125-Oförstörande provning SIS/TK 129-Lättmetaller SIS/TK 130-Gjutet järn och stål SIS/TK 132-Koppar SIS/TK 133-Pulvermetallurgi SIS/TK 134-Svetsteknik SIS/TK 135-Rostfria stål SIS/TK 137-Tryckkärlsstål SIS/TK 138-Tråd och trådprodukter SIS/TK 142-Konstruktionsstål SIS/TK 145-Armering SIS/TK 146-Korrosion SIS/TK 149-Järnmalm SIS/TK 154-Gummi och gummiprodukter SIS/TK 156-Plast SIS/TK 157-Massa och papper SIS/TK 158-Läder och skodon SIS/TK 160-Textil SIS/TK 162-Lim och limningsteknik SIS/TK 163-Förpackningar - Projektstyrelse SIS/TK 164-Konsument- och transportförpackningar SIS/TK 165-Förpackningar och miljö SIS/TK 166-Förpackningslogistik och spårbarhet SIS/TK 169-Småskalig utrustning för värmeproduktion SIS/TK 170-Luftbehandlingsteknik SIS/TK 171-Stegar SIS/TK 172-Värdeförvaringsenheter SIS/TK 173-Byggnadsställningar SIS/TK 177-Tätskikt och geosynteter SIS/TK 178-Byggmätning och toleranser SIS/TK 179-Fönster, dörrar, portar, glasfasader, beslag och bygglas SIS/TK 180-Murverk och Puts SIS/TK 181-Brandsäkerhet SIS/TK 182-Trä SIS/TK 183-Geoteknik och geokonstruktioner SIS/TK 184-Golvbeläggningar SIS/TK 185-Cement och byggkalk SIS/TK 187-Ballast SIS/TK 188-Stål- och aluminiumkonstruktioner samt samverkanskonstruktioner i stål och betong SIS/TK 189-Innemiljö och energianvändning i byggnader SIS/TK 190-Betong SIS/TK 191-Förtillverkade betongprodukter SIS/TK 192-Betongreparationer SIS/TK 193-Takprodukter och taksäkerhet SIS/TK 194-Undertakssystem SIS/TK 197-Byggakustik SIS/TK 198-Vatten- och avloppssystem SIS/TK 199-Skorstenar SIS/TK 200-Bärande lager SIS/TK 201-Markbeläggningsprodukter SIS/TK 202-Vägmaterial SIS/TK 203-Eurokoder SIS/TK 207-Miljöledning SIS/TK 209-Hållbarhet hos byggnadsverk SIS/TK 211-Hissar och rulltrappor SIS/TK 212-Motorsågar SIS/TK 213-Planeringsgruppen för SIS bilstandardisering SIS/TK 214-Dataöverföring mellan chassitillverkare och påbyggare SIS/TK 217-Bromsar för bilar och släpvagnar SIS/TK 218-Däck och hjul SIS/TK 219-Bilbelysning SIS/TK 220-Motorer i bilar SIS/TK 221-Industritruckar SIS/TK 222-Lyftredskap SIS/TK 224-Lantbrukssprutor SIS/TK 225-Anläggningsmaskiner SIS/TK 226-Plaströrssystem SIS/TK 227-Pumpar SIS/TK 228-Lantbruksmaskiner SIS/TK 230-Motordrivna trädgårdsredskap SIS/TK 231-Skogsmaskiner SIS/TK 232-Fritidsbåtar (under 24 m) SIS/TK 234-Sammankoppling av fordon samt utvändiga anordningar SIS/TK 235-Cyklar SIS/TK 236-Fordonsdynamik SIS/TK 237-Fordonssäkerhet SIS/TK 238-Fordonsergonomi SIS/TK 240-El- och elektronikutrustning för vägfordon SIS/TK 242-Barnsäkerhet i bil SIS/TK 243-Kyl- och värmepumpsanläggningar - Säkerhet SIS/TK 244-Livsmedels- och förpackningsmaskiner SIS/TK 245-Kompressorer SIS/TK 246-Handhållna maskiner SIS/TK 247-Träbearbetningsmaskiner och -verktyg SIS/TK 248-Vägutrustning SIS/TK 249-Bult- och spikpistoler SIS/TK 252-Utrustning för avfallshantering SIS/TK 253-Tryckeri- och pappersmaskiner SIS/TK 254-Järnvägar SIS/TK 255-Vägtrafikinformatik SIS/TK 256-Centrifuger SIS/TK 258-Motorer - ej vägfordon SIS/TK 259-Markutrustningar för flygplatser SIS/TK 261-Maskinsäkerhet i järn- och metallverk SIS/TK 262-Lyftkranar SIS/TK 263-Linbanor SIS/TK 267-Lyftplattformar SIS/TK 269-Bygg- och förvaltningsdokumentation SIS/TK 273-Skärande verktyg SIS/TK 274-Slipmateriel SIS/TK 275-Verktygsmaskiner - säkerhet SIS/TK 276-Monteringsverktyg SIS/TK 277-Press- och formverktyg samt fixturdetaljer SIS/TK 278-Robotik SIS/TK 280-Information och automation i produktlivscykeln SIS/TK 282-Maskinsäkerhet SIS/TK 284-Privata säkerhetsföretag SIS/TK 285-Pannanläggningar SIS/TK 287-Utrustning för bensinstationer SIS/TK 289-Gassystem SIS/TK 290-Cisterner, tryckkärl och rörledningar av plast SIS/TK 291-Transportbehållare för farligt gods SIS/TK 295-Cisterner och processkärl SIS/TK 296-Gasflaskor SIS/TK 298-Konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckbärande anordningar SIS/TK 300-Förtillverkade fjärrvärmerör SIS/TK 301-Arbetsmiljöledningssystem SIS/TK 302-Multimedia, kodning och representation SIS/TK 303-IT-system och IT-tjänster SIS/TK 304-Kvalitetsledning SIS/TK 314-Kvalitet i städning SIS/TK 316-Bedömning av överensstämmelse SIS/TK 318-Informationssäkerhet SIS/TK 320-Väg- och järnvägsinformation SIS/TK 322-Post SIS/TK 323-Geodata SIS/TK 327-Tandvård SIS/TK 329-Anestesi- och respiratorutrustning SIS/TK 330-Förbrukningsmaterial inom sjukvården SIS/TK 331-Laboratoriemedicin SIS/TK 332-Sjukvårdstextilier SIS/TK 333-Operationstextilier SIS/TK 334-Hälso- och sjukvårdsinformatik SIS/TK 335-Mekaniska Preventivmedel SIS/TK 336-Ögonoptik SIS/TK 340-Implantat och biologisk säkerhet SIS/TK 344-Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning SIS/TK 349-Rengöring, desinfektion och sterilisering SIS/TK 351-Ambulanssjukvård SIS/TK 355-Medicintekniska kvalitetssystem SIS/TK 360-Brand och räddning SIS/TK 379-Lekredskap SIS/TK 380-Ergonomi SIS/TK 388-Fritidsdykning SIS/TK 391-Möbler SIS/TK 392-Leksaker SIS/TK 396-Hörselskydd SIS/TK 397-Skyddsskor SIS/TK 399-Ögonskydd SIS/TK 400-Andningsskydd SIS/TK 401-Dykapparater SIS/TK 402-Skyddskläder SIS/TK 403-Personlig fallskyddsutrustning SIS/TK 404-Barnartiklar SIS/TK 405-Kärnenergi SIS/TK 407-Värmemätare SIS/TK 408-Fjärrkommunikation med debiteringsmätare SIS/TK 410-Hydrogenteknik SIS/TK 411-Kalibrering, mätning och provtagning av flytande och gasformiga bränslen SIS/TK 412-Fasta bränslen SIS/TK 413-Provning av flytande och gasformiga bränslen SIS/TK 415-Motorbränslen SIS/TK 416-Smörjmedel och hydraulvätskor SIS/TK 422-Återvinning av däckmaterial SIS/TK 423-Luftkvalitet SIS/TK 424-Kemiska vattenundersökningar SIS/TK 425-Mikrobiologiska vattenundersökningar SIS/TK 426-Biologiska vattenundersökningar SIS/TK 432-Hydrometri SIS/TK 433-Färg och lack SIS/TK 434-Grafisk teknik SIS/TK 435-Livsmedel och foder SIS/TK 436-Explosiva varor för civilt bruk SIS/TK 440-Laboratorieutrustning SIS/TK 442-Tobak SIS/TK 443-Pyroteknik SIS/TK 445-Teckenrepresentation och användargränssnitt SIS/TK 448-Teknik och stödsystem för personlig identifiering SIS/TK 450-IT-standarder för Lärande SIS/TK 451-Finansiella system SIS/TK 452-Vattensystem SIS/TK 453-Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö SIS/TK 455-Utrustning för vägunderhåll SIS/TK 457-Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården SIS/TK 458-Gasturbiner SIS/TK 459-Begravningstjänster SIS/TK 460-Bygghissar SIS/TK 463-Lyftteknik inom underhållningssektorn SIS/TK 466-Belägenhetsadresser SIS/TK 467-Värmepumpar SIS/TK 477-Skeppsteknik SIS/TK 478-Socialt ansvarstagande SIS/TK 479-Bevarande av kulturarv SIS/TK 480-Gips SIS/TK 483-Tapeter SIS/TK 484-Ljussäkerhet SIS/TK 489-Metadata för geodata SIS/TK 491-Uppmätning av verktygsmaskiner SIS/TK 493-Grafiska symboler SIS/TK 494-Samhällssäkerhet SIS/TK 495-Kosmetik samt analysmetoder för allergener SIS/TK 497-Avgivning av farliga ämnen från bygg-och anläggningsprodukter SIS/TK 498-Tillgänglighet till vägfordon för personer med begränsad rörlighet SIS/TK 500-Halksäkerhet SIS/TK 501-Fysisk planering SIS/TK 503-Kundkontaktcenter SIS/TK 504-e-Tillgänglighet SIS/TK 507-Tekniska produktspecifikationer (TPS) SIS/TK 508-Natursten SIS/TK 510-Projekt, program och portfölj SIS/TK 511-Ledningssystem för trafiksäkerhet SIS/TK 513-Bedömningstjänster i arbetslivet SIS/TK 516-Nanoteknik SIS/TK 517-El- och hybridfordon SIS/TK 519-Energimärkning av tappvattenarmatur SIS/TK 520-Lantbruksbyggnader SIS/TK 525-Hjälmar SIS/TK 526-Hållbarhetskriterier för bioenergi SIS/TK 527-Renhet i operationsrum SIS/TK 532-Innovation Management SIS/TK 533-Byggnadsinformation SIS/TK 535-Karaktärisering av avfall, mark och slam SIS/TK 536-Samordningsgrupp för tillgänglighet SIS/TK 538-Skoglig information SIS/TK 539-Schakt och fyllning för anläggningsbyggande SIS/TK 542-IT-standarder för distribuerade plattformar, applikationer och tjänster (DIPAT) SIS/TK 543-Identifikation, interoperabilitet och statistik SIS/TK 544-Fysiskt informationsbevarande SIS/TK 545-Dokumentbeskrivningsspråk SIS/TK 546-Ledningssystem för verksamhetsinformation SIS/TK 548-Bakgavellyftar för vägfordon SIS/TK 549-Landsbeteckningar SIS/TK 550-Hållbar IT SIS/TK 551-Tjänstehundar SIS/TK 552-Asset management SIS/TK 553-Estetisk kirurgi SIS/TK 554-Pooler och spabad SIS/TK 555-Naturvärdesinventering SIS/TK 556-Betongkonstruktioner SIS/TK 558-Effektiv energianvändning SIS/TK 561-Skönhetstjänster SIS/TK 562-Human Resource Management SIS/TK 563-Additiv tillverkning SIS/TK 565-Biobaserade produkter SIS/TK 566-Isolering för tempererade transporter SIS/TK 568-Pensionstermer SIS/TK 570-Webbkartografi SIS/TK 572-Kvalitet i särskilt boende och hemtjänst SIS/TK 574-Trygghetskedjan för trygghetslarm SIS/TK 576-Kriminaltekniska processer SIS/TK 579-Facility Management SIS/TK 582-Spillskydd SIS/TK 583-Spårväg SIS/TK 584-Professionella diskmaskiner för storkök, hygienkrav/provning SIS/TK 586-Kompetenskrav hos tullombud SIS/TK 587-Chain-of-custody för skogliga produkter SIS/TK 588-Hållbara smarta städer och samhällen SIS/TK 590-E-handel SIS/TK 591-Lastsäkring - Godstransporter SIS/TK 592-Hållbar livsmedelproduktion i städer SIS/TK 593-Ledningssystem för affärsrelationer i samverkan SIS/TK 594-Rapportering av finansiell information med XBRL SIS/TK 595-Trycksårsprevention SIS/TK 596-Keramiska plattor SIS/TK 597-Kvalitetssäkring av HVB SIS/TK 598-Areamätning och funktionsplanering i byggnader SIS/TK 599-Kvalitetssäkring inom LSS SIS/TK 601-Termisk energi-validering av mätvärden SIS/TK 602-Patientdelaktighet i personcentrerad vård SIS/TK 603-Gröna tak SIS/TK 604-UC-plattformar SIS/TK 605-Spårbarhet i leverantörskedjan SIS/TK 606-Borrhål för vatten och energi SIS/TK 607-Hållbar textilproduktion, konsumtion och avfall SIS/TK 608-Bandtransportörer SIS/TK 998-Europeisk standardisering utan svenskt deltagande SIS/TK 999-Enskilt deltagande internationellt standardiseringsarbete Standards make the world work. This is why SIS is present where the major decisions are made. By belonging to CEN (the European Committee for Standardization) and ISO (International Organization for Standardization), we make sure that our Swedish interests are protected. Together we have developed more than 16,000 standards. These days, virtually all new standards are international, which favours the Swedish export market. In the areas of Electricity SEK Svensk Elstandard is responsible for standardisation in Sweden in the field of electricity. CENELEC is the European Committee for Electrotechnical Standardization and IEC is the International Electrotechnical Commission Telecoms ITS, Svenska Informations- och Telekommunikationsstandardiseringen, is responsible for standardisation in Sweden in the field of telecommunications . ETSI is the European Telecommunications Standards Institute and ITU is the International Telecommunication Union 4

5 ISO 19160 - Addressing ISO 19160-1 Conceptual Model
ISO Address rendering for purposes other than mail ISO Good practices for address assignment schemes ISO International postal address components and template languages   ISO Address data quality 

6 Reviderad standard och handbok för belägenhetsadresser
I oktober 2015 antogs en reviderad standard för belägenhetsadresser. Tidigare standarder gavs ut år 1998 och år 2007. Syftet med den andra utgåvan var framförallt att beskriva datastrukturer för utbyte av belägenhetsadresser. Datastrukturerna har dock inte utnyttjats i några tillämpningar. Därför har de tagits bort i den tredje och nuvarande utgåvan, som istället fokuserar på begrepp inom området belägenhetsadresser samt hur belägenhetsadresser ska skrivas. Datastrukturerna finns att tillgå hos Lantmäteriet. I april 2017 publicerades en reviderad handbok för belägenhetsadresser. Tidigare handbok gavs ut år 2010. Handboken är ett komplement till standarden för att, bl.a med exempel, underlätta arbetet för adressättaren. Standard och handbok bör användas parallellt som ett stöd för arbete med adressättning och fastställande av adresser.

7 SIS och Lantmäteriet Men hur går det till?
2017 kom Swedish Standards Institute och Lantmäteriet fram till en uppgörelse så att Svenska användare ska kunna ha tillgång till standarder inom området Geodata utan kostnader. Men hur går det till? Hitta länken på 7

8 Nyttan med rätt adress och vilka som använder den

9 Adressen en allt viktigare nyckel i samhällets olika IT-system
Aktuella och korrekta adresser med koppling till geografin är grundläggande för en rad verksamheter i olika delar av samhället. Adresser knyter samman personer, företag och verksamheter med platsen. Exempel på verksamheter där adresserna är centrala är räddningstjänsten och polisen post och distribution folkbokföringen transportplanering- och navigering positionering utveckling av e-förvaltningen utveckling av e-tjänster och produkter kommunal ärendehantering och administration Också inom EU är tillgången till lägesanknutna adresser prioriterad – i INSPIRE är adresser ett av de datateman som är högst prioriterat.

10 IT-utvecklingen skapar nya möjligheter
IT-utvecklingen skapar nya användningsmöjligheter men kräver hög kvalitet och aktualitet på adresser, bebyggelse, vägar m.m. Användning av geografiska informationssystem, GIS, och geodata ökar starkt i offentlig förvaltning och näringsliv. Hitta, Eniro, Google Earth, bilnavigeringssystem och kartor i mobilen är brett använda tjänster i samhället. Adressen är en viktig söknyckel i praktiskt taget alla system och det medför att kraven på data ökar. Viktigt att spridningen ut i samhället fungerar bra. Det är mycket viktigt att adresser och övriga geodata som t ex bebyggelse och vägnät är korrekta och aktuella

11 Tidig adressättning Vid nybyggnad räcker det inte att det finns en adress dagen för inflyttning. Långt innan dess har många verksamheter behov av adresser. I ett ännu tidigare skede behövs adresserna även för exempelvis byggare, ledningsägare och renhållningen för leveranser, installationer och tecknande av abonnemang. Adresser behövs vid flyttningsanmälan (folkbokföring), postdistribution, m.m. Även räddningstjänsten m.fl. blåljusmyndigheter är viktiga användare. Viktigt att integrera arbetet med adressättning i den kommunala bygglovsprocessen. Räddningstjänsten – olyckor kan hända vid byggarbetsplatser, därför viktigt med tidig adressättning!

12 Adressens väg från kommun till användare
Flera aktörer ansvarar för ett effektivt nationellt adressflöde: Uppläggning Kommunerna har en nyckelroll. De beslutar om alla adresser och för över dem till Lantmäteriet. Lantmäteriet säkerställer adressens kvalitet i Fastighetsregistrets Adressdel Posten AB lägger till postort och postnummer Skatteverket inför de nya adresserna i folkbokföringen Spridning Från Lantmäteriet sprids koordinatsatta adresser till alla delar av samhället Från Skatteverket sprids uppgifter om personer med adress till alla delar av samhället Användning Adresserna används i alla delar av samhället. Därför viktigt att adresserna är heltäckande och aktuella, med entréadresser till verksamheter, bostäder och samhällsfunktioner.

13 Hur skapar man bra adresser?

14 Vad är en belägenhetsadress?

15 Vad är en belägenhetsadress?
Anger var en geografisk plats är belägen och pekar därmed ut en företeelse som är belägen på eller som representeras av denna plats. För att fylla sitt syfte är det nödvändigt att den är unik, alltså förekommer bara en gång inom en kommun. Fyller en viktig funktion genom att den kan fungera som identifierare för den byggnad eller anläggning som adressen knutits till. Anger var man kan anträffa någon eller något. Kända och används av dem som besöker, bor på eller verkar på platsen. Redovisas ofta på kartor, gatu-/vägskyltar och på byggnader. Särskilt viktiga för tillfälliga besökare. Pekar ut en adress utan att använda postnummer

16 Postadress vs Belägenhetsadress
Beskriver en sorteringsriktning. Har som enda syfte att underlätta och säkerställa sortering och distribution av postförsändelser. En postadress anger ett avlämningsställe för postförsändelser. Det finns en direkt koppling mellan Belägenhetsadress och Postadress.   Belägenhetsadress beskriver en geografisk position som matchas mot en position i postnummerkartan. Postadress har aldrig ett läge – men byggnaden som postlådan hör till har ett läge som finns registrerat – och byggnaden har oftast minst en belägenhets- adress registrerad! I en postadress kan delar av en belägenhetsadress ingå, t.ex. gata + nummer Många sätter likhetstecken mellan postadress och belägenhetsadress. Vilket är olyckligt! Det är skillnad!

17 Postadress till företag med eget postnummer: Lantmäteriet, GÄVLE - Postnumret säger inget om var företaget är beläget Besöksadress (belägenhetsadress) till företaget: Gävle, Gävle, Lantmäterigatan 2C Leveransadress (belägenhetsadress) till företaget: Gävle, Gävle, Lantmäterigatan 2B Detta postnummer är inte geografiskt och därför anges inte heller någon gatuadress. En korrekt belägenhetsadress som kan användas vid besök och leverans är nödvändig.

18 Adressområde med ”gatu- eller vägnamn” Ex: Storgatan, Kyrkbacken
Kommun Geografisk kommundel Adressområde med ”gatu- eller vägnamn” Ex: Storgatan, Kyrkbacken Byadressområde Befintligt ”bynamn” Ex: Häcklinge, Boda kyrkby Gatuadressområde Metertalsadressområde Oftast utanför tätort Gårdsadressområde Befintligt ”gårdsnamn” Ex: Granhult, Hansgården Metertalsadressplats Avståndsbaserad numrering Ex: A, 198-0 Gatuadressplats ”Gatunumrering” Udda – jämn sida Ex: 12A, 12B, 13 Byadressplats och gårdsadressplats Numrering Ex: 1, 113, 37B Källa: SS637003:2015

19 Typ av adress ska beslutas
Gatunamn Typ av adress ska beslutas eller … Byadress med gårdsnamn eller … Byadress

20 Gatuadress till flerbostadshus med lägenheter
Gatuadressområde/gatunamn Adressplats Guldsmedsvägen 123 Gatuadress till flerbostadshus med lägenheter Gatuadressområde/gatunamn Adressplats inkl. bokstavstillägg Sveavägen 44A lgh 1102 Lägenhetsnummer Byadress och gårdsadress Byadressområde/namn Gårdsadressområde/Gårdsnamn Enbyn Storgården 1 Adressplats

21 Adress med populärnamn
Endast byadress Byadressområde/namn Enbyn 120 Adressplats Metertalsadress Rekommendation Skapa inte nya! Metertalsadressområde Landsvägen Adressplats Adress med populärnamn Populärnamn Rådhuset Drottninggatan 50A Gatuadressområde/gatunamn Adressplats inkl. bokstavstillägg

22 Geografiskt läge ska anges
Ingången i byggnaden 18A Infart Byggnaden Fastigheten

23 Typ av adress Bostadsadress Leveransadress Besöksadress
Belägenhetsadress Leveransadress och besöksadress vanligt till industrier och verksamheter t.ex. skolor, sjukhus

24 Tillåtna tecken Utdrag ur standarden
Förtydliganden har gjorts, t.ex. kolon kan användas i alla namntyper Max antal tecken – nu 35 för samtliga namntyper Utökning med samiska tecken Samiska ortnamn förekomma parallellt med svenska ortnamn Utdrag ur standarden LULEÅ – Extra tydlig kring samiska tecken!!!!

25 Populärnamn Ett namn som är känt och allmänt används för att lokalisera adressplatsen. Ett komplement till belägenhetsadressen Ingår inte i belägenhetsadressen. Populärnamnet kan aldrig ersätta belägenhetsadressen, däremot komplettera den. Populärnamn får t.ex. inte ange verksamhetsnamn eller firmanamn. Inte heller ange byggnadsändamål, t.ex. garaget. Populärnamn och byggnadsnamn kan vara lika, t.ex. en skolas namn (Borgarskolan).

26 Populärnamn, forts. Populärnamn är i första hand ett sätt att komplettera adresser i tätort, bör inte användas för by- och gårdsadresser på landsbygden.  Populärnamn är en egenskap för objektet adressplats. Populärnamn är knutet till adressen och ses som tilläggsinformation till adressen.

27 Adressplatsen är fem tecken, ska vara fyra!
Metertalsadressplats som saknar avståndsangivelsen för ”stickvägen” t.ex. Landsvägen 124, ska vara , 124-0 Byadressplats saknas, t.ex. Nässundet Bergby XX, Baggerud XX, Agens Gård XX Adressplatsen är fem tecken, ska vara fyra! Metertalsadressplats som saknar avståndsangivelsen för ”stickvägen” t.ex. Landsvägen 124, ska vara , 124-0 Byadressplats saknas, t.ex. Nässundet Bergby XX, Baggerud XX, Agens Gård XX Adressplatsen är fem tecken, ska vara fyra!

28 Praktiska exempel

29 Flytande byggnader/bostäder - husbåtar
Adressätt platsen på kajen – inte båtarna!

30 Campingplatser Rekommendationen är att adressätta receptionen/servicebyggnaden och inte varje enskild tält/husvagnsplats.

31 Gallerior Täby Centrum Gustaf Bergs väg 13 Leveransadress
Täby Centrum Täby Torg 4 Besöksadress

32 Gallerior, forts. Inne i shoppingcentret Inga addresser till butikerna
Kartdagarna

33 Bostäderna på det övre loften får lägenhetsnummer, inte egna adresser!
Loftgångshus Bostäderna på det övre loften får lägenhetsnummer, inte egna adresser!

34 Loftgångshus

35 Praktiska exempel - Loftgångshus
Markplan – ingångarna till lägenheterna adressätts med egna unika adresser (A-H)

36 Praktiska exempel - Loftgångshus
Lägenheterna på loften ges egna lägenhetsnummer ( ) med start där man kommer upp från trappen (x) och sedan vänster. x

37 Loftgångshus

38 Adressättning vid 3D fastighetsbildning
3D-utrymmena (Åby 1:20, 2:220) får ingen egen adress. Adresser registreras och kopplas till markfastigheten, Åby S:1. Lägenheterna får lägenhets- nummer

39 Adressättning vid 3D fastighetsbildning
Adresser kopplas inte till ägarlägenhetsfastigheterna. Adresser registreras och kopplas till markfastigheten, Åby S:1. Ägarlägenheterna får lägenhetsnummer och gemensam adress

40 Namnsättning Adressnamn Gårdsnamn Kartdagarna

41 Namnsättning Kartdagarna

42 Kartdagarna

43 Användning av ”Uppgång”
Bokstavstillägg bättre!

44 Metertalsadress

45 Populärnamn ADROMRADE GÅRDS-NAMN ADRPLATS POPNAMN KOMMENTAR
Prästgårdsvägen 5 Kiosk Verksamhet Berga 2 Vandrarhem Balö 56 Balö båtklubb Verksamhetsnamn Gårdsvägen 1 Vattentorn Stationsvägen Solbacken OK, välkänt område Mariebergsvägen 16A Marieberg Blåbärsvägen 10 Strandängen OK, Koloniområde Storgatan 15 Backa skola OK Byggnadsnamn/ Populärnamn

46 Populärnamn, exempel Globen i Stockholm. Denna byggnad är känd av medborgarna som Globen. Därför kan namnet registreras som byggnadsnamn. Till denna byggnad så är ett antal adresser kopplade. För att ytterligare förtydliga adressernas läge och för att medborgarna ofta säger ”Globen” för att hitta och visa på platsen, så kan adressen kompletteras med populärnamnet ”Globen”. Alla adresser får då detta populärnamn. Ett koloniområde ”Strandängen” har många byggnader och varje byggnad har en adress. För att ytterligare förtydliga adressplatsernas lokalisering/plats så kan ”Strandängen” anges som populärnamn för alla adresser. Inget byggnadsnamn, eftersom det inte är ett namn som används för att identifiera byggnaden, utan endast platsen. Skolnamn kan registreras både som byggnadsnamn och populärnamn. Namn på friskolor etc. kan ändras, registrera bara det som byggnadsnamn och inget populärnamn kopplat till adressen. Arenatorget 1 Globentorget 2 Globentorget 10 Arenaslingan 9 Kommunerna väljer att göra på olika sätt. Några sätter bara byggnadsnamn, andra registrerar både byggnadsnamn och populärnamn. Antar att det är mot bakgrund av om det är en ”gammal” välkänd skolbyggnad eller inte.

47 Handläggning

48 Vem beslutar om adresser?
I Sverige är ansvaret för att sätta och fastställa belägenhetsadresser inte fullständigt reglerat i lag. Från den 1 juli 2006 är kommunerna dock enligt lagen om Lägenhetsregister (SFS 2006:378) skyldiga att fastställa adresser till alla bostadsentréer. Alla medborgare är idag folkbokförda på sin lägenhet, som är knuten till en adress. Tidigare var medborgarna folkbokförda på en fastighet.

49 Vem beslutar om adresser?
Kommunerna fastställer belägenhetsadresser där sådana behövs. Kommunernas handläggare beslutar om adresser. Kommunernas politiker beslutar ofta i namnberedning och nämnd adressområdesnamn, som t.ex. gatunamn. Det är inte exploatörer, projektörer, mäklare eller andra som bestämmer adresser även om de redan ”lanserat” sådana! Samarbete med hembygdsföreningar är viktigt, men det är inte heller de som bestämmer adresser i slutändan.

50 Om någon vill ändra adress?
Vad är skälet? Personligt önskemål eller faktiska problem? God ortnamnssed ska tillämpas. Gatuadresser istället för byområdesadresser? Är det motiverat? Är alla berörda införstådda med ett större adressändringsförslag? Finns t.ex. stämmoprotokoll från vägföreningens årsmöte? Råder minsta osäkerhet bör alla berörda delges förslaget och få tillfälle att yttra sig. Eftersom det inte är kommunens förslag att ändra adresser är det viktigt att kommunens handläggare kontaktar alla berörda för synpunkter. Adresser kan inte överklagas, men kommunens handläggning kan däremot överklagas.

51 Kontakta och meddela berörda
Klara ut med företag eller fastighetsägare vilka adresser (bostads-, besöks- eller leveransadresser) som behövs. Var ska adresspunkterna sättas? Ska nya bostäder i anslutning till gård med eget adress- områdesnamn få adress med gårdens adressområdes- namn eller få adress med omgivande adressområdes- namn? Glöm inte att meddela berörd fastighetsägare den nya eller ändrade adressen. Förtydliga ev med kartutdrag. Spara adressbesluten i digital mapp och/eller i pärm.

52 Adresser berör och engagerar
Adressättning är en kommunal verksamhet som engagerar medborgarna. Lokaltidningar skriver gärna om tvistiga adressfrågor. Memorialnamn förekommer inte bara i parker och allmänna platser utan även i adressområdesnamn. Anhöriga bör alltid kontaktas och få tillfälle att ge synpunkter vid namngivning efter nyligen avliden person, som haft betydelse för kommunen. Håll koll på vägbommar när nya vägnamn ska beslutas! Annars blir det problem och tidningsskriverier.

53 God ortnamnssed

54 Föreskrifter som ledde till en bestående norm (SFS 1927:380):
Ortnamnens stavning skulle följa grunderna i Svenska Akademiens ordlista. 

55 Därmed bort med gammalstavning så att t. ex. Qvarnböle blev Kvarnböle,
Wedevåg blev Vedevåg, Öfverby blev Överby och bort med ”dekorativ” stavning med extra bokstäver: Moo, Nääs, Vij, Öhn

56 Ortnamns värde och vård (SOU 1982:45) Ett ortnamnsråd vid LMV 1985
Kulturarvsutredningens betänkande Skyddet av kulturmiljön 1996 (SOU 1996:128) Kulturmiljölagen (KML)

57 ”God ortnamnssed” Texten utgör 4 § i 1 kap. av KML och lyder i sin helhet: Vid statlig och kommunal verksamhet ska god ortnamnssed iakttas. Det innebär att hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och

58 Namn på svenska, samiska, finska och meänkieli så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden. Namn som godkänts av Lantmäteriet ska i statlig och kommunal verksamhet användas i sin godkända form.

59 (Regeringens proposition 1998/99:114 s. 73)
”Bestämmelsen innebär att vedertagna regler för språkriktighet i första hand skall följas. Bestämmelsen är inte avsedd att stödja ålderdomliga stavningsformer i allmänhet.” (Regeringens proposition 1998/99:114 s. 73)

60 Litteratur God ortnamnssed. Ortnamnsrådets handledning i namnvård. (LMV 2001 och Lantmäteriet 2016) Ortnamnen och kulturminneslagen. Omtolkning och tillämpning av begreppet god ortnamnssed. (Staffan Nyström, RAÄ, 2001) Beställ fler exemplar:

61 Kontaktpersoner – TK466 Ebba Löndahl-Åkerman – Södertälje Kommun Lars Malmestål – Järfälla Kommun Ulrika Roos – Lantmäteriet Rolf E Johansson – PostNord Johan Nilsson – Bring CityMail Jerker Moström – SCB Stefan Palmelius – SCB Leif Nilsson – Expert Göran Helmersson – Expert Ivan Fredriksson – Expert Mats Åhlin – SIS

62 Tack! Ulrika Roos