Hur arbetar riksdagen med EU-frågor?

En presentation över ämnet: "Hur arbetar riksdagen med EU-frågor?"— Presentationens avskrift:

1 Hur arbetar riksdagen med EU-frågor?
Den enkla versionen Riksdagens roll Exemplet Tobaksdirektivet Presentationen handlar om hur riksdagens arbetar med EU-frågor och hur riksdagens relationer med andra aktörer ser ut, framför allt när det gäller lagstiftning. Innehåll: Några vanliga steg i processen där riksdagen på olika sätt spelar en roll. Ett konkret exempel som visar några av riksdagens aktiviteter under ett specifikt ärendes gång. Det handlar om arbetet med Tobaksdirektivet som trädde i kraft 2014. Alltså: tillkomsten av lagstiftning på EU-nivå med fokus på riksdagens delaktighet i processen. Riksdagsförvaltningens fortbildningsdag för lärare 2019

2 Representerar Sverige i ministerrådet
Överlägger med riksdagen via utskotten Samråder med riksdagen via EU-nämnden Riksdagen Regeringen Ministerrådet EU-kommissionen EU-kommissionen Europaparlamentet Föreslår lagstiftning Utfärdar lagstiftning Lagstiftar tillsammans En väldigt förenklad version av hur lagstiftning på EU-nivå vanligen går till. Den kan ge intrycket av att riksdagen spelar en ganska perifer roll, och inte egentligen deltar särskilt mycket i processen. Men riksdagen har flera möjligheter att påverka det som brukar kallas EU-lagstiftning. Medlemsstaternas parlament gör en hel del, även om det inte alltid syns. Kommissionen producerar inte bara lagförslag, utan också till exempel diskussionsunderlag, rapporter och utvärderingar. Den typen av meddelanden skickas också till de nationella parlamenten. När det gäller Sveriges förfaranden är det så att meddelanden som räknas som ”strategiska dokument” granskas av riksdagens utskott. Utskotten kan alltså lämna synpunkter på sånt som inte är lagförslag men ändå kan vara av betydelse på längre sikt. Dessutom har de nationella parlamenten samarbeten av olika slag. Ett exempel är COSAC som är ett samarbetsorgan för de nationella parlamentens EU-utskott. *) *) För riksdagens del är det EU-nämnden

3 Lagförslag från kommissionen
Förslag på ny EU-lagstiftning kommer in till riksdagen Förslaget hänvisas till ett utskott för subsidiaritetsprövning Lagförslag från kommissionen Riksdagen När det gäller ett lagförslag som kommissionen har utarbetat skickas det alltså bland annat till riksdagen. Där hänvisas det så småningom till ett utskott för subsidiaritetsprövning – det vill säga för en bedömning av om lagstiftningen överhuvudtaget ska ligga på EU-nivå, eller om den hör hemma på nationell nivå. Den svenska riksdagen subsidiaritetsprövar alla lagförslag på områden där medlemsstaterna och EU har delad befogenhet att lagstifta. Utskott

4 Subsidiaritetsprövning (utlåtande)
Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen föreslår man att riksdagen antar ett motiverat yttrande Det motiverade yttrandet skickas till kommissionen Utskott Subsidiaritetsprövning (utlåtande) Motiverat yttrande EU-kommissionen Om utskottet har invändningar när det gäller den lämpliga nivån för lagstiftningen (subsidiariteten) kan man föreslå för kammaren att riksdagen ska anta ett motiverat yttrande. Det skickas till kommissionen och övriga EU-institutioner, och även till regeringen. Om en tillräckligt stor andel av medlemsstaternas parlament lämnar in motiverade yttrande kan kommissionen bli tvungen att ompröva sitt förslag. Men även om det nästan aldrig har hänt att parlamenten har utfärdat så kallat gult kort på det här sättet kan kommissionen ändå påverkas, till exempel om flera medlemsstater har liknande invändningar.

5 Regeringen är skyldig att hålla riksdagen informerad
Utskottet överlägger med regeringen om regeringens syn på lagförslaget. Utskottet ger sin syn på regeringens hållning Regeringen Regerings-kansliet Överläggning Faktapromemoria Utskott Regeringen har en informationsskyldighet gentemot riksdagen. Den måste informera och stämma av med riksdagen när det gäller EU-arbetet. I de flesta fall skriver regeringen en faktapromemoria när kommissionen utfärdar ett lagförslag. Faktapromemorian innehåller information om ärendets bakgrund och om den preliminära svenska ståndpunkten, både när det gäller sakfrågorna och subsidiaritetsprincipen – det vill säga om den här lagstiftningen (överhuvudtaget) bör ligga på EU-nivå eller nationell nivå. Regeringen kan också skriva FPM om ”strategiska dokument”: policyer, rapporter, diskussionsunderlag Utskotten har en skyldighet att följa arbetet i EU inom sina ansvarsområden och kan begära överläggning med regeringen på sina respektive områden när som helst under processen. Vid de här överläggningarna kan utskottet lyfta sakfrågor kring ärendet. Det här förfarandet ger regeringen möjlighet att identifiera problem eller alternativa synpunkter på ett tidigt stadium, och det blir ett sätt för riksdagen att påverka regeringens agerande redan i början av processen. Eftersom utskottens sammanträden inte är öppna, och man bara publicerar ganska återhållsamma beslutsprotokoll, är det i allmänhet inte lätt att veta hur diskussionerna i ett utskott har gått. Men just när det gäller överläggningar brukar det finnas en kort sammanfattning i protokollet där regeringens och utskottet respektive ståndpunkter framgår. Om det finns avvikande meningar inom utskottet redovisas det också. Riksdagsordningen 7:12 (Regeringen ska överlägga med utskotten…) Riksdagsordningen 7:13 (” Utskotten ska följa arbetet i Europeiska unionen inom sina ämnesområden.”)

6 Regeringen återrapporterar från möten i ministerrådet
Regeringen är skyldig att samråda med EU-nämnden för att få förhandlingsmandat Regeringen återrapporterar från möten i ministerrådet Regeringen Samråd Regerings-kansliet EU-nämnden Information Ministerrådet När det är dags för regeringen att förhandla i ministerrådet måste man samråda med riksdagens EU-nämnd för att få mandat för den linje man vill driva, och för eventuella justeringar under resans gång. Regeringen måste också löpande informera EU-nämnden om hur arbetet i ministerrådet fortgår. EU-nämnden publicerar ordagranna uppteckningar från sina möten (med en viss fördröjning). Av dem framgår vilket mandat som ges, men också vilka avvikande meningar som finns. När kallelser och föredragningslistor skickas ut inför ett möte i EU-nämnden bifogas oftast underlag från det ansvariga departementet som ger bakgrund och fördjupning till de frågor som ska diskuteras vid mötet. Det är regeringen som för Sveriges talan i EU-samarbetet, och riksdagen har inte har vad man brukar kalla politisk dialog direkt med kommissionen. Men det finns alltså fler möjligheter än många kanske tror för riksdagen att påverka arbetet med ett lagförslag från kommissionen. Regeringsformen 10:10 Riksdagsordningen 7:14

7 Ett konkret exempel: Tobaksdirektivet
COM(2012) 788 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter

8 Resolution med ståndpunkt
Överläggning Europaparlamentet Överläggning KU Regeringen Nationella parlament Regeringen Myndigheter Organisationer SoU Riksdagen Regerings-kansliet Samråd Yttranden (CdR; EESK) juli 2013 EUN Rådgivande organ Information Sub.prövn.utlåtande 2012/13:SoU17 svar Motiverat yttrande FPM 2012/13:51 Resolution med ståndpunkt Antagande COM(2012) 788 (lagförslag) Direktivet publiceras i EUT Votering i plenum Offentligt samråd sept–dec. 2010 Rådsmöte 3303 (TTE) Utskottsbetänkande A7-0276/2013 Rådsmöte 3247 (EPSCO) Europaparlamentet SANTE EPSCO ENVI Tobaksdirektivet I det tidigare direktivet (2001/37/EG), art. 11 står det bland annat att kommissionen ska övervaka tillämpningen med avseende på ”nya vetenskapliga och tekniska rön”. Det är alltså bakgrunden till att kommissionen utlyser det öppna samrådet i september 2010 för att få fram ett nytt direktiv. SANTE – EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet ENVI – Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet EPSCO – Ministerrådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) [ allmän riktlinje/general approach] TTE – Ministerrådet (transport, telekommunikation och energi) [3303 – A-punkter klubbas] CdR – Europeiska regionkommittén består av 350 lokalt eller regionalt valda ledamöter från EU:s medlemsstater, utsedda av ministerrådet. Tolv ledamöter kommer från Sverige. EESK – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén består av 350 representanter för arbetsgivare, arbetstagare och andra intressegrupper från medlemsstaterna. Utses av ministerrådet; tolv ledamöter från Sverige. SoU – Riksdagens socialutskott KU – Riksdagens konstitutionsutskott EUN – Riksdagens EU-nämnd Det lagstiftningsförfarande som används för ärendet kallas det medbeslutande eller ordinarie lagstiftningsförfarandet. Några av de centrala aktörerna i lagstiftningsprocessen: Initiativtagare till direktivet är kommissionen: Det generaldirektorat som är ansvarigt för att utarbeta förslaget är SANTE – EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet. Bland de institutioner och organ som har tillfälle att komma med synpunkter på ett tidigt stadium finns Europaparlamentet, nationella parlament och regeringar och de rådgivande organen regionkommittén och ekonomiska och sociala kommittén, som fungerar som ett slags fasta remissinstanser vid EU-lagstiftning. Eftersom det rör sig om ett medbeslutandeförfarande finns två lagstiftare – Europaparlamentet och ministerrådet. Det ansvariga utskottet i parlamentet är ENVI – Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Den ansvariga rådskonstellationen är EPSCO som har and om frågor om sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård och konsumentfrågor. Rådet har hjälp vid beredande och förhandlingar av ärendet dels av Coreper - de ständiga representanternas kommitté - som består av medlemsstaternas EU-ambassadörer, dels av arbetsgrupper som består av tjänstemän från medlemsstaterna. Inom riksdagen behandlas ärendet i socialutskottet, konstitutionsutskottet och naturligtvis i EU-nämnden som är det riksdagsorgan regeringen måste samråda med i EU-frågor. (1)Kommissionen utlyser ett öppet samråd om en möjlig översyn av den befintliga tobakslagstiftningen, ett direktiv från Samrådet pågår från september till december 2010. (2) Cirka 85 000 svar med synpunkter kommer in till kommissionen. Avsändarna är till exempel nationella parlament och regeringar, intresseorganisationer av olika slag och enskilda EU-medborgare. (3) Efter att kommissionen har analyserat gensvaren arbetar man vidare och kommer sedan med ett skarpt lagförslag i december (4) Inom knappt en månad, i slutet av januari 2013, publicerar den svenska regeringen en faktapromemoria om lagförslaget. Den innehåller information om ärendets bakgrund och om den preliminära svenska ståndpunkten, både när det gäller sakfrågorna och subsidiaritetsprincipen – det vill säga om den här lagstiftningen (överhuvudtaget) bör ligga på EU-nivå eller nationell nivå. Kommissionens lagförslag skickas också till riksdagen, och där hänvisas ärendet till Socialutskottet. (5) I februari 2013 har utskottet en överläggning med regeringen med faktapromemorian som underlag. Utskotten kan begära överläggning inom sina respektive ansvarsområden när som helst under processen. (6) En vecka efter överläggningen avger Socialutskottet sitt prövningsutlåtande om subsidiaritetsfrågan. Utskottet har en del invändningar: framför allt anser man att regleringen av snus bör ses som en nationell angelägenhet och att direktivet därmed inte bör omfatta snus. (7) Utskottet föreslår att riksdagen ska skicka ett motiverat yttrande med den innebörden till kommissionen. (8) Kammaren bifaller utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnas in den 21 februari När kommissionen sedan svarar på riksdagens motiverade yttrande menar man bland annat att lagstiftningen gäller folkhälsoområdet och därför inte kan anses vara en nationell angelägenhet. (9) Regeringen informerar och samråder med EU-nämnden i mitten av juni 2013 för att få mandat inför… (10) …förhandlingarna i rådets… (11) …EPSCO-konstellation veckan därpå. (12) Den 20 juni 2013 har konstitutionsutskottet en överläggning med regeringen. Vid det sammanträdet redovisar regeringen sitt förslag till ståndpunkt och sin hållning inför det fortsatta förhandlingsarbetet. KU:s ordförande konstaterar att det inte finns stöd för regeringens förslag till ståndpunkt och förhandlingslinje. Utskottet vill varna för att omfattningen på varningstexterna på tobaksförpackningarna kan strida mot Tryckfrihetsförordningen. Varningstexter som täcker alltför stor del av förpackningsytan anses inskränka näringsidkarens grundlagsskyddade möjlighet att förse förpackningarna med egen text. (13) I juli 2013 lämnar de rådgivande organen Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén yttranden över lagförslaget till kommissionen. (14) I Europaparlamentets ENVI-utskott har man i slutet av juli 2013 kommit fram till ett förslag till utskottsbetänkande men det dröjer innan parlamentet är redo att rösta om det i plenum i Strasbourg. (15) Under tiden diskuterar EU-parlamentet och ministerrådet lagtextens innehåll och formuleringar i informella förhandlingar som kallas trilog. Även kommissionen deltar för att bevaka att förslaget inte ändras (alltför mycket) i förhållande till den ursprungliga intentionen. Trilogmötena pågår under hösten 2013. (16) I början av december 2013 träffar regeringen EU-nämnden för att ge information och återrapportera från tidigare rådsmöten. (17) Den 26 februari 2014 antar Europaparlamentet en lagstiftningsresolution som innehåller parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen (eller läsningen, som man ibland säger). (18) Eftersom parlamentet och rådet kommit överens genom trilogmötena, blir ärendet en så kallad A-punkt på rådsmötet den 14 mars 2014. Det innebär att ärendet inte behöver diskuteras vidare, utan man går direkt till omröstning. Omröstningar om A-punkter behöver inte göras i den rådskonstellation som varit ansvarig för att bereda ärendet. Den här omröstningen görs till exempel i rådet transport, telekommunikation och energi (TTE). (19) I och med att ministerrådet accepterat Europarlamentets ståndpunkt kan direktivet antas formellt den 3 april 2014. (20) Direktivet vinner laga kraft genom att kommissionen publicerar det i Europeiska unionens tidning (EUT) den 29 april 2014 – ungefär tre år och åtta månader efter att kommissionen inledde sitt öppna samråd om en översyn av tobakslagstiftningen. Medlemsstaterna har nu två år på sig att införliva direktivet i den nationella lagstiftningen. Ministerrådet EU-kommissionen EU-kommissionen Coreper; arbetsgrupper Triloger hösten 2013