EU:s långtidsbudget 2021-2027.

En presentation över ämnet: "EU:s långtidsbudget 2021-2027."— Presentationens avskrift:

1 EU:s långtidsbudget

2 Just nu pågår två parallella processer: förhandlingar om påsen pengar som ska finansiera EU:s politik och de förordningar som styr fonder och program (innehållet). EU-kommissionen presenterade den 2 maj 2018 sitt förslag till långtidsbudget för perioden 2021– Kommissionen föreslår en budget på miljarder euro i åtaganden i 2018 års priser, vilket medför förslag på en höjning av medlemsavgifterna till cirka 1,11 procent av EU27:s BNI. Kommissionen föreslår relativt sett en ökad budget trots att unionen minskar, då EU går från 28 till 27 medlemsstater i och med att Storbritannien lämnar unionen. För att minska intäktsbortfallet föreslås bland annat: ökade avgifter från medlemsstaterna för att täcka hälften av bortfallet (Enligt regeringens beräkningar innebär förslaget en höjning av den årliga avgiften för svensk del på 15 miljarder kr, eller 35 procent högre avgift än vad Sverige i genomsnitt betalat under nuvarande budgetperiod. Denna höjning beror dels på den reella BNI-höjningen samt att de så kallade rabatterna på medlemsavgiften föreslås fasas ut över en 5-årsperiod.) att EU tillförs nya så kallade egna medel en cirka 5–7 procentig minskning av sammanhållningspolitiken (om jag förstår det rätt blir nivån för Sverige oförändrad, nedskärningarna slår mer mot t ex Visegradländerna). en cirka 5–7 procentig minskning av den gemensamma jordbrukspolitiken Att kommissionen har valt att presentera en relativt sett större budget trots britternas utträde har väckt kritik bland flertalet av de så kallade nettobetalande medlemsstaterna. Övriga förslag: Förslaget till långtidsbudget delas in i 7 huvudrubriker Antalet program som finansieras föreslås minska med en tredjedel till 37 st. En rad regelförenklingar, ökad transpararens samt ökad flexibilitet och koordinering inom och mellan olika politiska prioriteringar och program föreslås Förslag om införande av ett villkorskriterium för EU-stöd (konditionalitet) Fokus på säkerhet, försvar och migration men även satsningar på digitalisering, forskning och innovation samt utbildning och ungdomars sysselsättning Förstärkt social dimension, ffa genom ESF+ Nytt fokus på stärkandet av EMU i långtidsbudgeten Nya egna medel: budgeten finansieras idag till till 99 procent direkt eller indirekt av medlemsstaterna. Den största delen består av direkta betalningar från medlemsstaterna, baserat på medlemsavgifter motsvarande drygt 1 procent av medlemsländernas bruttonationalinkomst (BNI). EU får också intäkter från de gemensamma tullarna gentemot länder utanför unionen, samt till viss del från medlemsstaternas momsintäkter. I övrigt kommer finansiering från skatter på EU-anställdas löner samt böter från företag och länder som bryter mot de gemensamma reglerna. Kommissionen föreslår, med avseende på nya egna medel, att dessa ska finansiera cirka 12 procent av EU:s budget. Kommissionen föreslår att 20 procent av intäkterna inom EU:s handel med utsläppsrätter och en mindre del av skatten på den gemensamma konsoliderade skattebasen på bolag ska tillfalla unionen. Förslaget inkluderar också en nationell avgift beräknat utifrån den mängd plastavfall som inte återvinns i varje medlemsland.   Kommissionen betonar att MFF:n måste bidra till europeiskt mervärde. Idén är att samla resurser på EU-nivå som ger resultat som nationella satsningar inte kan ge. Detta inkluderar även en tydligare koppling mellan EU:s budget och EU:s ekonomiska styrning, men också kopplingen mellan fördelningen av EU-fonder och medlemsstaternas respekt för rättsstatsprincipen. I slutet av maj och början av juni presenterade också kommissionen de förordningar som ska styra innehållet i de olika programmen och fonderna. De har förhandlats parallellt under hösten och för de flesta sektorsprogram har en så kallad partiell allmän inriktning antagits i rådet. Tidsplanen just nu är att sträva efter en överenskommelse om långtidsbudgeten under det finska ordförandeskapet hösten 2019.

3 SKL:s skrivelse september 2018
Välkomnar prioriteringar och allokering i budget, konditionalitet och nya egna medel Synergier måste vara väldefinierade och inkluderade i förordningar från början Försiktigt positiva till två av de föreslagna nya egna medlen Saknar jämställdhetsperspektiv och - budgetering Saknar en långsiktigt strategi efter år 2020 Partnerskapsprincipen SKL:s styrelse antog i september en skrivelse om kommissionens förslag till EU:s framtida långtidsbudget. SKL välkomnar flexibilitet, sammanslagningar av program, möjlighet till flerfondsprogram och introduktion av konditionalitet. Förbundet anser att två av de föreslagna nya egna medlen (en andel av inkomsterna från utauktioneringen av det europeiska utsläppshandelssystemet respektive ett nationellt bidrag beräknat utifrån mängden icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall) kan ha goda effekter på utsläppen av växthusgaser respektive genomförandet av den europeiska plaststrategin och är därför försiktigt positivt till dessa. SKL välkomnar att förslaget till långtidsbudget och särskilt programmet ESF+ är tänkt att bidra till förverkligandet av de gemensamma principer och målsättningar som slås fast i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. SKL beklagar att budgeten saknar en tydlig jämställdhetsprofil och vill därför att jämställdhetsperspektivet genomgående stärks i förslaget. Förbundet vill även att jämställdhetsbudgetering fördjupas, sprids och systematiseras. SKL saknar också en väldefinierad långsiktig strategi för den nya programperioden, likt Europa 2020-strategin. Agenda 2030 skulle kunna vara en sådan ram för politiken och förbundet vill därför verka för att den synliggörs och tydliggörs i EU:s arbete. Arbetet just nu fokuserar på att möjliggöra för lokal och regional nivås aktiva deltagande i sektorsprogrammen. Av särskild vikt att bevaka är den allmänna förordningens utformning som föreslås omfatta sju och inte fem fonder i nästa programperiod.

4 Vad har hänt hittills? Allmänna rådet, arbetsgrupper för MFF, Coreper II samt Europeiska rådet (ER) har behandlat långtidsbudgeten under österrikiska ordförandeskapet hösten 2018. Det rumänska ordförandeskapet bekräftade sin ambition att ta arbetet vidare under våren 2019.

5 Förhandlingsbox presenterad december 2018
Nothing is agreed until everything is agreed” Samla alla förhandlingsfrågor och olika textförslag i ett dokument Än så länge sifferlös Hakparenteser = öppna frågor ”OR”-alternativ

6 Vilka är knäckfrågorna?
Utgångspunkter för förhandlingen olika! Totalvolymen av budgeten Strukturen Prioriteringar i utgifter Förändringar i stödnivåer/fördelning Konditionalitet Tekniska frågor såsom flexibilitet/N+2-regeln Finansieringen och rabatter Ev. egna nya medel