Källkritik och historiska källor

En presentation över ämnet: "Källkritik och historiska källor"— Presentationens avskrift:

1 Källkritik och historiska källor

2 Äkthetskriteriet Äkthetskriteriet innebär om en specifik källa är vad den utger sig för att vara. Är den äkta helt enkelt? Exempelvis uppgavs det att man hittat Hitlers dagböcker år 1983, den 22:a april. Redan den 25:e april erkändes dagböckerna äkthet, kanske lite förhastat. En grundlig genomgång av dagböckerna visade sedan att både papperet som dagböckerna var skrivna på och bläcket som användes, var både producerade efter andra världskrigets slut, då Adolf Hitler redan var död. Han kunde alltså inte ha skrivit dagböckerna, de var en förfalskning. 

3 Tidskriteriet  När upprättades källan? Är det en skriven källa kan det vara bra att försöka fastställa vilken närhet den skrivna berättelsen har till den beskrivna händelsen. En dagbok är exempelvis en väldigt bra källa då de flesta som förde dagbok förr i tiden gjorde det dagligen eller nästan varje dag.  

4 Beroende Är källan en så kallad förstahandskälla eller bygger den på någon annans information och historia? Med en förstahandskälla menas att författaren/författarna av en skriven källa har bevittnat något med sina egna ögon. Om källan är beroende av annan information avtar därför källans trovärdighet. 

5 Tendens  Finns det några värderingar i texten? Vill författaren av texten föra fram något speciellt med sin text? Ett tips här är att leta efter värdeord och var författaren väljer att sätta dessa i texten. Är författaren exempelvis på någons sida i en tvistefråga är det rimligt att författaren skriver på ett bättre sätt om den ena parten än om den andra. Det kan här vara viktigt att försöka fastställa vem som skriver något, vem är författaren och vad kan deras agenda eventuellt vara? 

6 Inledning I den  här övningen i källkritik förflyttar vi oss till 1700-talet. Gustav III fick problem med att få de olika stånden att gå med på en krigsbevillning 1789 mot Ryssland. Till slut hade han lyckats få alla stånd utom adeln att gå med på bevillningen. De källor ni ska läsa handlar om hur adeln till slut även gick med på detta. Förhåll dig kritiskt till de fem författare som uttalar sig om händelserna vid "riddarhusbullret" och "hantverksuppbådet". På vissa punkter kan författarna vara överens, på andra skiljer sig deras syn. De intar olika ståndpunkter i vissa frågor, försök urskilja vilka. Vilka författare ger de mest trovärdiga berättelserna från vad som hände denna dag år 1789? 

7 Övning: Bevillningsfrågan
Läs de 5 olika källorna för vad som utspelade sig under denna dag den 27:e April 1789, då Gustav III hade samlat de fyra stånden för att gå med på en krigsbevillning. Efter varje läst källa kan det vara bra att notera vad dessa säger.  Svara sedan på de 6 frågorna på nästa slide/sida.  

8 Frågor till texterna 1. Identifiera källproducenterna med hjälp av att söka på internet. Vilken ståndstillhörighet, yrke, status, ålder, ideologiska ståndpunkter har författaren?  2. När skrev de sina texter? Finns det meningar i texterna, eller något annat som avslöjar om de skrivit texten samma dag eller i efterhand?  3. Är någon av texterna beroende av andra källor?  4. Var författarna närvarande vid händelserna de beskriver? Ögonvittnen? Förstahandskälla? 5. Finner du någon tendens i källorna?  6. Vilken av källorna skulle du använda dig av för att tala om vad som hände denna dag? Förklara varför du väljer som du gör.