Jonas Reinholdsson KommunLex AB

En presentation över ämnet: "Jonas Reinholdsson KommunLex AB"— Presentationens avskrift:

1 Jonas Reinholdsson KommunLex AB www.kommunlex.se
De skärpta reglerna om bemanning på SÄBO från 15 april – rättssäker äldreomsorg med IBIC (ÄBIC) Jonas Reinholdsson KommunLex AB Copyright © 2016 KommunLex AB Materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande. Bildupptagning och ljudinspelning är förbjuden.

2 Frågor för dagen De skärpta reglerna om bemanning.
Grundläggande författningskrav och praxis. Insatsbeslut och uppdragsbeskrivning samt uppföljning. Serviceinsatser och förenklad handläggning. Juridiska nyheter och övriga frågor. Egna frågor, diskussion och svar.

3 Bakgrunden till de skärpta kraven på bl.a. bemanning
Tidigare rekommendationer från Socialstyrelsen i exempelvis handböcker om handläggning och dokumentation. Erfarenheterna från den nationella tillsynen samt de s.k. vårdskandalerna samt iakttagelser om bristande kvalitet. Statliga krav på att garantera värdighet samt likvärdighet i utredning och utförande. Uppdrag från Regeringen om framtagande av bl.a. systematiska utredningsmodeller för omsorgerna och biståndsverksamheten. Utvecklingen har nu från rekommendationer till bindande föreskrifter och aktiv tillsyn, i syfte att säkerställa god kvalitet och rättssäkerhet. Föreskrifterna grundas bl.a. på vad som sagts i tidigare lägesrapporter från Socialstyrelsen 2012 och 2013.

4 Socialstyrelsens lägesrapporter
Alldeles för få äldre i särskilt boende får beslut om vilka insatser de ska få inom boendet. Socialstyrelsen kritiserar särskilt handläggningen: Förenklad handläggning och serviceinsatser ifrågasätts öppet och bedöms vara oförenligt med lagstiftningen. Biståndsbeslut om insatser uppfyller inte de krav som gäller på tydlighet. Socialstyrelsen är kritisk till rambeslut och ifrågasätter om de uppfyller kraven på rättsäkerhet. Besluten ska vara så tydliga att utförarna vet vad som är uppdraget och att den enskilde vet vad hon eller han har beviljats (jfr Socialstyrelsens handbok).

5 Socialstyrelsens kritik
”Flera kommuner fattar beslut om bistånd för vissa hemtjänstinsatser efter någon form av förenklad handläggning eller utan att göra någon individuell behovsprövning. Detta gäller framför allt så kallade serviceinsatser och matdistribution men förekommer också i ärenden som rör personlig omvårdnad och trygghetslarm. Utan en individuell behovsprövning kan beslutet i stället utgå från den enskildes ålder och kommunen tillhandahåller då någon form av standardiserad insats. I andra fall utgår beslutet från en överenskommelse mellan den äldre och handläggaren, alternativt en representant för utföraren om vilken hjälp den enskilde personen ska få. Detta sätt att fördela tjänster stämmer inte med socialtjänstlagens bestämmelser om att beslut om bistånd ska fattas efter en individuell behovsprövning.”

6 Socialstyrelsens kritik, fortsättning
”Tillsynen visar vidare att många biståndsbeslut om insatser inte uppfyller kraven på tydlighet. De är utformade som rambeslut och anger att den äldre är beviljad hemtjänst ett visst antal timmar under en tidsperiod. Beslutet anger dock inte vilka insatser personen ifråga är beviljad hjälp med, hur omfattande de ska vara eller hur ofta de ska ges. I stället får personalen i hemtjänsten eller det särskilda boendet bedöma och besluta vilken hjälp den äldre kan få, vilket innebär att planeringen av insatser sker utifrån personalens förutsättningar eller verksamhetens bedömningar av vilka insatser som ska ges. Då finns en risk för att det inte är den äldres behov som styr insatserna, utan resurstillgången. Socialstyrelsen är kritisk till rambeslut och ifrågasätter om de uppfyller kraven på rättsäkerhet.”

7 Bristande uppföljning
I lägesrapporten 2013 tas särskilt upp bristande rättssäkerhet genom otillräcklig uppföljning av besluten. Uppskattningar baserat på enkät visar att knappt 35 procent av de äldre med hemtjänst i ordinärt boende hade fått sitt beslut uppföljt under det senaste halvåret. Bland de äldre i särskilt boende var motsvarande andel 13 procent. 12 procent av kommunerna och stadsdelarna i storstäderna gör inte några regelbundna uppföljningar av beslut som rör särskilt boende. I stället hänvisade de till utförarnas uppföljningar av genomförandeplanerna. Flera kommuner följer endast upp beslut på begäran av utförare, anhöriga eller någon annan. Observera att uppföljningen kommer att påverkas markant av SOSFS 2014:5 samt införandet av systematiska utredningar (IBIC) med uppföljningsmetodik (jfr även förelägganden och domar om bristande uppföljning).

8 Vanligaste missförhållandena
att en beviljad insats inte har blivit utförd alls att en beviljad insats har utförts på ett felaktigt sätt brister i bemötande ekonomiska övergrepp Däremot gott bemötande generellt samt hänsyn till åsikter och önskemål. I övrigt inga direkta anmärkningar gällande t.ex. rättssäkerheten.

9 Inriktning på tillsynen från IVO
Fortsatt tillsyn under perioden från IVO med inriktning på bemanning och samt brister i samverkan och rättsäkerhet för den enskilde. Att nå effekt kommer enligt IVO förmodligen att ta lång tid och kräva stora insatser i form av resurser och utveckling av tillsynsmetoder eftersom det kommer att krävas en omprövning av synen på de äldre och deras rätt till ett gott liv bland många verksamhetsföreträdare och beslutsfattare. Kvalitetsledningssystem – hela vård- och omsorgsområdet.

10 Tydlig juridisk tendens
Rättssäker handläggning och dokumentation. Krav på tydliga beslut och uppdragsformuleringar till utförarna. Utveckling av utredningsmetodiken samt krav på individuella behovsbedömningar (Jfr IBIC och ICF). Krav på fortlöpande uppföljning och kontroll av utförandet från myndighetsutövarna. Rambeslut, utan angivande av vilka insatser personen är beviljad hjälp med samt hur omfattande de ska vara eller hur ofta de ska ges, ifrågasätts öppet av Socialstyrelsen i dess tillsyn. Detta följer en generell trend inom Socialstyrelsens tillsyn, exempelvis har styrelsen kritiserat och även vitesförelagt Linköping för användningen av s.k. serviceinsatser och för bristande uppföljning.

11 De nya bemanningsreglerna
Regeringen valde att göra en ändring i socialtjänstförordningen. Se närmare förordningstext och författningskommentaren till bestämmelsen. Egentligen bara ett förtydligande av vad som redan gäller enligt socialtjänstlagen vid en god tillämpning. Jfr hittillsvarande tillsynspraxis samt domar från förvaltningsdomstolarna på IVO:s hemsida.

12 Exempel på domar och tillsynsbeslut gällande bemanningen
Bräcke Diakoni (Linköping) – lagakraft vunnen dom. IVO:s beslut gällande Örebro kommun. Eftersom tillägget till socialtjänstförordningen endast ses som ett förtydligande av vad som redan gäller torde domen och beslutet väl visa på vilka krav som kommer att ställas även i framtiden.

13 Slutsatser i ett juridiskt perspektiv
Syftet med de tidigare återkallade och sedan föreslagna bemanningsföreskrifterna från Socialstyrelsen var att åstadkomma följande. Systematiska utredningar av av den äldres behov. Tydliga beslut och uppdrag till utförarna där det framgår vilken hjälp den enskilde kan förvänta sig. Dokumenterad uppföljning av samtliga insatser. En bemanning som motsvarar de enskildas individuella behov av hjälp och trygghet. IBIC, SOSFS 2014:5, ändringen i socialtjänstförordningen och den aktiva tillsynen från IVO innebär i praktiken det samma. Enda skillnaden är att kravet på två biståndsbeslut bortfallit.

14 Rättssäkerhet och tydlighet
Tydliga men flexibla insatsbeslut (se närmare i rättsligt PM om beslut). Dokumenterade uppdragsbeskrivningar. Beslut. Uppdrag. Beställning. Resurs och tid är däremot en separat fråga.

15 Erfarenheter av IBIC Erfarenheten är att biståndshandläggarnas arbetssätt har förändrats betydligt. Ökat fokus på enskildas behov i stället för på insatskatalogen. Vad personen behöver (uppdraget till utförarna) blir tydligare. Dokumentationen mer strukturerad och fritexten i biståndsbesluten har minskat avsevärt.

16 Erfarenheter av IBIC Mer överskådligt och lättare att ta in för berörda. Bättre förutsättningar för uppföljning. Motala har även börjat införa hemtjänstbeslut på särskilt boende i enlighet med föreskrifterna.

17 Erfarenheter av IBIC Även förbättringar för enhetscheferna genom tydligare och tidigare information när äldre beviljas SÄBO, vilket förenklat planering och omhändertagande. För undersköterskor har dokumentationsarbetet blivit mycket mer strukturerad, man har till exempel lämnat all dokumentation på papper och gått över till att endast använda datorer.

18 Ekonomiska effekter Socialstyrelsen beräknade att de sammantagna kostnaderna för kommunerna pga. de tidigare föreslagna föreskrifterna skulle kunna ligga i ett spann mellan 4 och 13 miljarder. Detta enbart för införandet av den numera återkallade SOSFS 2012:12. Ett exempel är Skåne. Kommunförbundet Skåne har tidigare beräknat att det för några av de större kommunerna i regionen skulle innebära kostnadsökningar på 40 – 50 miljoner kronor. Med de sedan föreslagna tillkommande föreskrifterna skulle det ha kunnat innebära en total kostnadsökning för en större kommun i Skåne med cirka 100 miljoner kronor. I praktiken torde det nu inte vara någon större skillnad i förhållande till de ökade kraven genom tydliggörandet i socialtjänstförordningen, dokumentationsföreskrifterna m.m.

19 Dokumentation av biståndsutredningen
11 kap socialtjänstlagen och förvaltningslagen. SOSFS 2006:5 om handläggning och dokumentation. Socialstyrelsens handbok om handläggning och dokumentation. Dokumentationsföreskrifterna SOSFS 2014:5. Individens behov i centrum, ICF.

20 Serviceinsatser och förenklad handläggning
Befogenhetslagen för ”service” som inte utgör personlig omvårdnad. Hjälp som är hänförlig till personlig omvårdnad ska dock alltid utredas och beslutas med stöd av 4 kap 1 § socialtjänstlagen. Socialstyrelsens rekommendationer om förenklad handläggning samt meddelandeblad om trygghetslarm som serviceinsats. Jfr. förvaltningslagens stadgande om snabb, enkel och effektiv handläggning, men även kravet på säker handläggning. Se även IVO:s vitesföreläggande och domarna mot Linköpings kommun.

21 Socialtjänstlagen 4 kap 1 § socialtjänstlagen och bestämmelserna gällande omsorgen om äldre i 5 kap samma lag. Skälig levnadsnivå… Däremot ingen ovillkorlig rätt till en viss bestämd insats. Skälig levnadsnivå är inte bara en nivåbestämning, utan är även ett uttryck för kvaliteten i insatsen. Vilken insats samt till och med när var och hur kan vara en fråga om skälig levnadsnivå (jfr Högsta förvaltningsdomstolen). Samlad bedömning – enskildes önskemål och de alternativa insatsernas lämplighet i sig, men även kostnaderna för omsorgen i den ena eller andra formen.

22 Högsta förvaltningsdomstolen, HFD
Juridiska utgångspunkter för bedömningen med hänvisning till förarbetena (jfr prop. 2000/01:80 s 90 f.). Skälig levnadsnivå är inte bara en nivåbestämning utan ger även uttryck för vilken form av insats som kan komma ifråga. Att tydligt särskilja nivå från innehåll är omöjligt utan att den skäliga levnadsnivån blir ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt fall mot bakgrund av rättighetsbestämmelsens innehåll. Begreppet skälig levnadsnivå blir ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten.

23 HFD, fortsättning Många gånger har begreppet skälig levnadsnivå emellertid vållat problem eftersom det givit upphov till tvister om olika alternativ och kostnaderna för dessa. Vid bedömningen av valet av vilken insats som kan komma ifråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter. Checklista för bedömningen: Den önskade insatsens lämplighet som sådan. Kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser. Den enskildes önskemål.

24 Problem och tvister Problematiken gällande skälig levnadsnivå framträder tydligast gällande frågan om hemtjänst eller särskilt boende. Två centrala domar från Högsta förvaltningsdomstolen gällande den enskildes önskemål och alternativa insatser. RÅ 1986 ref 175 samt RÅ 2007 ref. 86. Av den första domen framgår att hänsyn bl.a. till kommunens kostnader vid avgörandet av valet av insats. Av den andra domen framgår att hänsyn även kan tas till sociala och psykologiska faktorer.

25 Kostnadshänsyn Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att rätt till sökt hemtjänst inte föreligger då kommunens kostnader för hemtjänsten inte är rimliga i förhållande till kostnaderna för ett erbjudet särskilt boende (se domen RÅ 1986 ref 175). Var gränsen går får dock inte bestämmas genom tillämpning av generella riktlinjer i kommunen, utan måste avgöras individuellt i varje enskilt ärende genom utredning och beslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (se nästföljande exempel på dom från kammarrätten).

26 riktlinjer kan inte avgöra valet av boendeform
Kammarrätten i Sundsvall, mål nr ”Av lagtext och förarbetsuttalanden […] framgår sammanfattningsvis att utgångspunkten i fråga om äldre människors boende skall vara att de i stor utsträckning skall ha möjlighet att bo kvar hemma och där ges det stöd och den hjälp de behöver för att de skall vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. Valet av boendeform skall ske med beaktande av vad som uttalats om samförstånd, frivillighet och självbestämmande och därmed präglas av stor hänsyn till den enskildes önskemål. Först när den enskildes behov av tillsyn och trygghet inte kan tillgodoses i hemmet bör ett annat boende komma ifråga. I detta ligger att hänsyn skall tas till vilka rimliga möjligheter kommunen har att med stödåtgärder åstadkomma en trygg situation i den hjälpbehövandes eget boende. Denne kan således mot sin vilja påtvingas en insats som är billigare än den han önskar bara om behovet av hemtjänstinsatser är så omfattande att det på grund av kostnadsskäl inte är rimligt att ålägga kommunen att tillhandahålla hemtjänst i sådan omfattning.”

27 Sociala och psykologiska faktorer
Av domen RÅ 2007 ref. 86 framgår bl.a. följande. I första hand tas sikte på det fysiska omvårdnadsbehovet. Däremot finns inget hinder mot att beakta andra faktorer, såsom sociala och psykologiska. Exempelvis beaktas den äldres känsla av otrygghet, under förutsättning att den anses befogad. Avgörande i målet var att den allvarliga sjukdomsbesvär kunde medföra att den äldre föll och skadade sig. Den känsla av otrygghet som detta framkallade hos den äldre ansågs då befogad och skulle beaktas vid bedömningen. Däremot utgör ålder i sig inget kriterium för att få särskilt boende.

28 Påverkar värdegrunden bedömningen?
Prop. 2009/10:116, 5 kap. 4 § socialtjänstlagen. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Däremot framgår av förarbetena att värdegrunden inte kan åberopas för att få en viss insats eller ett visst bistånd (se utdrag i förarbetena på nästa sida).

29 Prop. 2009/10:116, S. 26. Det behöver tydliggöras hur förslaget om en nationell värdegrund ska förhålla sig till begreppet skälig levnadsnivå i socialtjänstlagen. Det är viktigt att uppmärksamma att även om värdegrunden utformas så att verksamheten ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande så kan den enskilde inte grunda en rättighet att få visst bistånd direkt på den bestämmelsen. Värdegrunden som föreslås innebär en skyldighet för kommunen att verksamheten ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och erbjuda förutsättningar för att känna välbefinnande. Den enskildes rätt till bistånd regleras [däremot] i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. I nämnda bestämmelse anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

30 Värdegrund och systematisk bedömning
I ett juridiskt perspektiv kan värdegrunden ställa krav både på biståndsutredningen, genomförandeplaneringen och utförandet av omsorger om äldre. IBIC (ICF) kan även antas bidra till bättre underlag för bedömningen gällande de fysiska omvårdnadsbehoven, servicebehoven samt sådana sociala och psykologiska faktorer som är befogade att beakta. Givet är att IBIC bidrar till en likvärdighet i bedömningen av den enskildes funktionstillstånd m.m.

31 Gränsen för hemtjänst Har bedömts av domstolarna, se utlåtande.
Viss hjälp faller utanför hemtjänstbegreppet, i den meningen att ekonomisk hänsyn kan tas vid bedömningen av rätten till bistånd. Avgörs även av egenvårdsbegreppet som är reglerat i föreskrift från Socialstyrelsen, se SOSFS och meddelandeblad.

32 Självbestämmanderätt och integritet
Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, dvs. det är den enskilde som får ansöka och som vi skall föra dialog med när det gäller genomförandet. LSS är ännu tydligare – särskild lagreglering som anger vilken person som får ansöka samt betonar den enskildes inflytande och rätt till ett informerat val. I princip samma på andra rätts- eller verksamhetsområden.

33 Personer som kan företräda den enskilde
Legala företrädare (god man och förvaltare samt vårdnadshavare och förmyndare). Ombud (inom ramen för fullmakt och huvudmannens anvisningar). Anhöriga har ingen som helst legal bestämmanderätt. Varken anhöriga, gode män eller förvaltare kan påtvinga enskilda vård, omsorg eller annat mot hans eller hennes viljeyttring (jfr Socialstyrelsens meddelandeblad nr 12/2013). Se även de nationella riktlinjerna för demensvården och det som sägs där om att se personen och föra dialog etc. med den enskilde.

34 Demens och bristande kognitiv förmåga
Dement persons vilja kunde uttryckas genom god man, Kammarrätten i Stockholm, mål nr En socialnämnd hade inte haft rätt att avslå en ansökan om särskilt boende med hänvisning till att kvinnan var dement och inte kunde uttrycka någon egen vilja. Kvinnans gode mans ansökan skulle enligt kammarrätten anses uttrycka kvinnans vilja. Dement kvinna ansågs kunna uttrycka egen vilja, Kammarrätten i Göteborg, mål nr En kvinna som led av Alzheimersdemens ansågs, i brist på läkarutlåtande som visade att hon saknade förmåga att uttrycka en egen vilja, ha uttryckt en önskan om att flytta till en annan kommun och hade därför rätt till särskilt boende i den kommunen. Demensboende mot vårdtagarens vilja var inte skälig levnadsnivå, Kammarrätten i Göteborg , mål nr En kvinna i början av en demenssjukdom kunde inte mot sin vilja flyttas till ett demensboende, eftersom det inte skulle ge henne en skälig levnadsnivå. Därför hade hon rätt till ett vanligt äldreboende.

35 Viktigt att tänka på Anmäla antagligt behov av god man (gäller också hälso- och sjukvården). Utreda och avgöra brukarens kognitiva förmåga (kräver oftast medicinsk bedömning som grund). I nödsituationer kan bistånd behöva ges utan att samtycke är möjligt (restriktivt och krav på dokumentation).

36 ”Nödlösningar i akuta fall”
Praktiska lösningar som ofta diskuteras i akuta situationer: Presumerat samtycke (kan användas i vissa fall, men utgör ingen grund för nödhandlingar). Anhöriga överens (strider mot socialtjänstlagen). Nödhandlingar (straffrihetsgrund i brottsbalken som ska tillämpas i proportion till skyddsintresset).

37 Skydds- eller Tvångsåtgärder
Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom, SOU 2006:110 Socialtjänstlagen innehåller inte några bestämmelser som ger nämnden möjlighet att använda någon form av tvång. Till socialnämndens uppgifter hör bl.a. att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden och att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd, vård och ekonomisk hjälp och annat bistånd till enskilda som behöver det (3 kap. 1 § SoL). Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp (3 kap. 4 § SoL). Den uppsökande verksamheten ska utformas så att den personliga integriteten inte äventyras. Hänsynen härtill kan medföra att socialtjänsten – om inte grund för tvångsingripande föreligger – får avstå från att lämna hjälp om den enskilde avböjer ett sådant erbjudande. Det kan dock tänkas uppstå sådana nödsituationer där socialtjänsten tvingas ingripa utan stöd av någon formell tvångslagstiftning. En allmän förutsättning för detta är att det föreligger en sådan situation som svarar mot brottsbalkens bestämmelser om nödrätt.

38 Vägledning, skyddsåtgärder
Se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 12/2013. Observera ny föreslagen lagstiftning om beslutsoförmögnas ställning i vård och omsorg (SOU 2015:80) och som föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

39 Beslutsoförmögnas ställning (SOU 2015:80)
Utredningen förslår omfattande ändringar i HSL och ett stort antal andra författningar. I korthet innebär förslaget att framtidsfullmakter införs. Vidare innebär förslaget att vårdgivaren för beslutsoförmögna personer ska fatta beslut om vem som ska äga rätt att företräda den enskilde. De som ska utses framgår av lagen som anger anhöriga och närstående och vilken ordning som ska gälla dem emellan. Förslaget förutsätter omfattande författningsändringar och föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

40 Utredningens Definition av beslutsoförmögen
En person ska anses ha behov av en företrädare och han eller hon behöver hjälp vid ett ställningstagande i en fråga som gäller hans eller hennes vård eller omsorg pga. att personen uppenbarligen inte har förmåga att förstå den information som är relevant för ställningstagandet, överväga olika beslutsalternativ, ta ställning i frågan i enlighet med de gjorda övervägandena, eller skriftligen, muntligen eller på annat sätt visa vilken inställning han eller hon har i frågan.

41 Företrädare och turordning
I första hand, framtidsfullmäktig, och I andra hand, närstående till honom eller henne enligt följande: Make eller sambo Barn Barnbarn Föräldrar Syskon Annan närstående Angående undantag när turordningen ska frångås se förslaget s. 40 ff. Undantag förslås gälla bl.a. när den enskilde angett vem han eller hon vill ska vara företrädare och när anhöriga t.ex. flera barn är oense.

42 Företrädarens uppgifter
Definieras i lagförslaget. Angående företrädarens uppgifter i vård och omsorg, se lagförslaget 27 § ff. Innefattar bl.a. frågan om samtycke till om vård ska lämnas. utredningar/2015/09/sou /

43 Ansvaret för Uppföljning och egenkontroll
Åvilar ytterst den ansvariga nämnden. Men är i praktiken fördelat mellan myndighetsutövare och utförare. Observera det ansvar på den som fattat beslutet att följa upp och som ska dokumenteras enligt SOSFS 2014:5. Ansvaret innefattar att tillse att brister åtgärdas. Detta förutsätter ytterligare uppföljning vid konstaterade brister. Ytterst blir fråga om rapport enligt Lex Sarah eller som en yttersta åtgärd myndighetsbeslut om flytt till annat boende.

44 Myndighetsutövning och utförande
Myndighetsutövningsbegreppet. Maktutövning gentemot den äldre som tar sig uttryck genom olika former av beslut (jfr Socialstyrelsens handbok om handläggning och dokumentation). Myndighetsbeslut … Handläggningsbeslut … Verkställighetsbeslut … Rena verkställighetsbeslut anses normalt inte överklagbara till förvaltningsdomstol.

45 Myndighetsutövning och verkställighet
Myndighetsbeslut (bistånd och skälig levnadsnivå). Verkställighetsbeslut (som får verkningar för den enskilde). Rena verkställighetsbeslut (normalt sett detaljer i utförandet såsom val av och byte av boendeenhet, anhörigvårdare eller tidpunkter för när hjälpen ska ges). Observera dock den individuella bedömningen och undantaget från huvudregeln. Skälig levnadsnivå är inte bara en nivåbestämning, utan enligt HFD även en fråga om kvaliteten i insatsen och kan handla om t.ex. var, när och hur hjälpen ges.

46 Gränsdragning mot andra
Gentemot landstinget eller regionen. Avgörs genom att ställning tas om åtgärden är att hänföra till hälso- och sjukvård eller social omsorg (egenvård). Avgörs även av definitionen av hemsjukvård. LSS kan vara tillämplig för dementa, exempelvis personer med Alzheimer. Funktionsnedsatta personer har samma rätt till äldreomsorg som alla andra (eget val vilken lag som ska tillämpas).