Språksociologi – vetenskapen om socialt språk

En presentation över ämnet: "Språksociologi – vetenskapen om socialt språk"— Presentationens avskrift:

1 Språksociologi – vetenskapen om socialt språk

2 Dialekt Sociolekt Kronolekt Etnolekt Sexolekt Idiolekt

3 Dialekt Vi pratar olika beroende på var vi bor geografiskt
Uttal, betoning, ordförråd

4 Dialekter upplevs olika
Johan Glans om stockholmare: Norrländska Dalmål: Älvdalska

5 Är dialekter en tillgång eller en belastning?
Vilken svensk dialekt upplever du är Trygg Dryg Obegriplig Mysig Irriterande Rolig

6 Vad betyder dryg? Västra Sverige: långsamt/segt
Exempel: Det är drygt att köra mellan Luleå och Umeå. Östra Sverige: kaxig/otrevlig Exempel: När han kom hem var han dryg och upprörd.

7 Sociolekt Vi talar olika beroende på yrke, utbildning, umgänge
En vd på ett företag använder sig till exempel oftast av ett annat språk än en fabriksarbetare (formellt/informellt) En gyminstruktör pratar inte på samma sätt som en fotbollstränare (”egna ord”)

8 Kronolekt Vi talar olika beroende på vår ålder Barnspråk
Ungdomar Nathalie Söderqvist & Lisa Persson – Åkes Flickor Föräldrar/Mor- och farföräldrar

9 Hänger du med? ”Dom är fett keffa alltså” ”Dom suger” ”Men vi äger!” ”Kom, nu kuttar vi” Ungdomsspråket är som ett internt hemligt språk för att markera gemenskap mot vuxenlivet

10 Ord som stannar eller försvinner
Typ, miffo eller pucko för dum i huvudet (redan på 80-talet) Bauta (helt ute idag, istället används värsta, sjukt)

11 Diskutera Slang är färskvara. Följande ord är gamla men används fortfarande i ledigt språk: kåk, käk, jycke, stålar Används dessa slangord fortfarande? Abo, aina, baxa, flax, gittish, guz, knas, softa, len. Är slang ”språkets krydda” eller slarvigt och slappt?

12 Vad betyder följande slangord?
Lök Bös/bås Stylish Spejsig Suvve Bulle Schappa Torska Tjacka Stash Vurre Softig

13 Typiska drag för ungdomsspråk
Engagemang Snabbt tempo Snabba och många associationer Samtidigt tal-snabba replikväxlingar Många avbrott Stor röstvariation Röstimitation Förstärkningsord (skit, mega, fett) Ljudeffekter Slang Svordomar Code switch-blanda svenska/engelska (Jag är så jävla tired) Småord som utfyllnad (typ, ba, liksom, alltså)

14 Etnolekt Ditt modersmål påverkat ditt språk; ordföljd, uttal, inslag av egna ord från modersmålet eller andra invandrarspråk. Ord som numera finns med i SAOL är tex guss (turkiska för tjej) och keff (arabiska för dåligt) som har sitt ursprung från etnolekter. Många kallar det för Rinkebysvenska eller Rosengårdssvenska.

15 Pappa eller mamma? ” Du, eh, stekpanna, eh, du kan väl, eh, luta dig lite framåt? (Undersökning där dagisbarn får höra olika versioner av en berättelse om pannkaka)

16 Sexolekt Ditt kön påverkar ditt språk Man Kvinna Substantiv
Verb, adjektiv Rakare, tydligare vid växling av ämnen Försiktigare, lindar in sitt budskap, flera ämnen samtidigt, stöttar Formellt men mer språkfel, tvekjud, svordomar, könsord Informellt men mer korrekt och mer känslor

17 Idiolekt Vi talar olika beroende på vem vi är och vad vi gör.
Fotbollsträning – slang Bara sport - Galenskaparna Jobbet – professionellt Barn och familj – ömt Björn Gustafsson Sociala medier – förkortningar och smajlisar

18 Skrivuppgift - examination
Hur förändrar du ditt sätt att tala under en dag? Berätta om en dag i ditt liv där du möter olika människor, gör olika saker. Hur anpassar du ditt språk? Ge exempel på vad som förändras och vilka ord som används i de olika situationerna. Diskutera dessutom hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Skriv ner dina attityder till språkliga variationer.

19 Betygsmatris E: Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.

20 C: Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.

21 A: Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.