Några urvalsmetoder 1. OSU (Obundet Slumpmässigt Urval)

En presentation över ämnet: "Några urvalsmetoder 1. OSU (Obundet Slumpmässigt Urval)"— Presentationens avskrift:

1 Några urvalsmetoder 1. OSU (Obundet Slumpmässigt Urval)
2. Systematiskt urval Ex. Ur en population av 300 personer vill jag undersöka 50. 300/50 = 6, dvs jag tar ut var sjätte person. 3. Stratifierat urval. Uppdelning av populationen i viktiga delgrupper (strata).

2 Slumptalstabell (ur Byström, 2003)
10097 32533 76520 13586 34673 54876 80959 09117 37542 04805 64894 74296 24805 24037 20636 10402 08422 68583 19645 09303 23209 02560 15953 34764 99019 02529 09376 70715 38311 31165 88676 74397 12807 99970 80157 36147 64032 36653 98951 16877 66065 74717 34072 76850 36697 36170 65813 39885 31060 73796 45753 03529 64778 35088 34282 60953 Osv

3 Representativ undersökningsgrupp?
Vad anser lärarna (N=50=populationen) om den nya organisationen? Tid och resurs för att intervjua tio lärare. Men vilka? Proportionellt stratifierat urval - t ex uppdelning på lärarkategorier: Populationen: Låg (10), mellan (10), hög (10 ma/no), hög (10 sv/språk) och hög (10 prakt/est). Urvalet: 2 lågstadielärare, 2 mellan, 2 hög, 2 hög sv/språk, 2 hög prakt/est = 10 lärare väljs ut slumpmässigt från personallista. Ytterligare uppdelning på t ex ålder eller kön? Ps., Hur definieras en lärare?

4 Eget ex på proportionellt stratifierat urval
Vad anser svenska lärare om integration av handikappade elever? Resultat från en enkätundersökning, n=2755 (Stukát, 1987). Urvalet: För att få en så god och representativ bild av vad svenska lärare ur olika kategorier och från olika delar av landet har för åsikter om integration gjordes ett stratifierat slumpmässigt urval. Sammanlagt 27 rektorsområden valdes ut ur tre typer av samhälle; storstad, mellanstor tätort och liten tätort. Samtliga lärare på de utvalda ro skulle delta. Definition av lärare: Har lärarutbildning, minst 50 % tjänst

5 Urvalet (27 ro) för integrationsstudien
Storstad: Göteborg 9 ro Flatås, Gårdsten, Hovås, Klareberg, Lövgärdet 1, Påvelund, Sjumila, Torslanda, Önnered. Mellanstor tätort Växjö 3 ro (Araby, Fagrabäck, Norregård) = Götaland Kristinehamn 3 ro (Centrala, Norra, Västra) = Svealand Östersund 3 ro (Blomängen, Odensala, Sjöängen) = Norrland Liten tätort Götaland 3 ro (Ydre, Dals Ed och Årjäng) Svealand 3 ro (Skinnskatteberg, Malung och Ockelbo) Norrland 3 ro (Ragunda, Nordmaling och Arjeplog).

6 Knepiga urval Ex 1 Presidentvalet i USA år 1936 stod mellan demokraten Roosevelt och republikanen Landon. Tidskriften Literary Digest skickade med hjälp av telefonkataloger och bilregister ut tio miljoner röstsedlar och fick tillbaka 2,3 miljoner svar. Enligt svaren skulle Landon vinna ganska överlägset. I själva verket fick Roosevelt över 60 procent av rösterna, en av de största majoriteterna som förekommit i amerikanska presidentval. Förklara!

7 Knepiga urval Ex 2 Tidningsrubrik:
”Inspektion underkände varannan bil” Efter denna rubrik fortsätter tidningen: ”Av 3000 bilar som drabbades av polisens flygande inspektion i Stockholms län förra året, fick endast 157, dvs fem procent, passera utan anmärkning. Mer än hälften, 1600, beordrades till bilinspektionen för ny kontrollbesiktning sedan de reparerats och 438 belades med körförbud. –Detta är talande siffror som visar att bilbeståndet inte är så kurant som man tror!” Förklara!

8 Undersökningens kvalitet: Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
1 Reliabilitet (mätnoggrannhet, tillförlitlighet) – Hur bra mitt mätinstrument är på att mäta (hur skarpt eller trubbigt det mäter). Ex. Mätning av kroppslängd på olika sätt: a) Ögonmått b) Fråga personerna c) Ett måttband eller tumstock d) En läkarmottagnings längdmätare e) Annat ännu mer tillförlitligt sätt?

9 Exempel på reliabilitetsbrister
Feltolkning av frågor eller svar Yttre störningar Tur eller otur i vilka frågor som ställs Individens dagsform Felskrivningar eller felräkningar Osv

10 2. Validitet (giltighet) Om man mäter det som man avser att mäta
Kriteriet, dvs. det jag vill under- söka Prov B A

11 Ex Intelligensmätning med olika grad av validitet:
a) Huvudets storlek b) Huvudets form (jfr Frenologi) c) Begåvat utseende d) Skolbetyg e) Annan mätning. Vilken?

12 Att bedöma validiteten
Hög reliabilitet är inte lika med hög validitet! Jämför omsorgsfullt syfte och frågeställningar med ditt ”mätinstrument” Låt andra bedöma om dina frågor/mätinstrument verkar mäta det du avser att mäta

13 3. Generaliserbarhet För vem/vilka gäller resultaten?
E G D F G U V S V A Q U F Population L J Ö Å Q T N Z H X Ä R H B Å X F L D H Y N W Q L Urvalsmetod Generalisering Stickprov (undersök-ningsgrupp)

14 Relaterbarhet kan vara ett alternativt begrepp till generaliserbarhet
Alltså: Visa stor medvetenhet om din studies begränsningar och var självkritisk: Att visa svaghet är styrka!