Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning

En presentation över ämnet: "Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning"— Presentationens avskrift:

1 Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning

2 Hjärnskakning I kroppen har vi skelettet som håller muskler och andra saker på plats. Hjärnan skyddas av skallbenet men inuti skallen finns inga ben som håller hjärnan på plats. Om vi slår huvudet kan hjärnan åka fram och tillbaka och krocka med skallbenet. Då kan vi få ett slags ”blåmärke” på hjärnan. Hjärnan består av väldigt många celler som ska sköta väldigt många uppgifter. Därför tar det också lång tid för hjärnan att läka, mycket längre tid än om man skadar sig någon annanstans på kroppen.

3 Läkning? Ett vanligt blåmärke: 1-2 veckor
Ett brutet ben: 6 veckor – 1 år Hjärnskakning: 3 månader – flera år Hur lång tid det tar är väldigt olika från person till person och det brukar vara svårt att säga i förväg hur lång tid det kommer att ta. Ofta krävs det mycket tålamod. Och mycket mod.

4 Tänka: Kroppen: Känna: Prata: Virrig/disträ Glömmer bort
Svårt att planera, bestämma saker eller lösa problem Kroppen: Ont i huvudet Yr Känslig för ljud/ljus Svårt att sova eller sover mycket Trött Känna: Blir lätt stressad Irriterad Ledsen Orolig Prata: Säger fel ord Missförstår Hinner inte med

5 Hjärnan behöver mycket sömn
Den som fått en hjärnskakning eller skadat sin hjärna behöver ofta sova mycket. Det är inte ovanligt att personen behöver sova lika mycket som en katt, alltså upp till 16 timmar varje dygn.

6 Styra, planera, kontrollera. Personlighet
Röra sig Känna Styra, planera, kontrollera. Personlighet Prata Höra Minnas Se Olika delar av hjärnan har olika uppgifter. Vilka saker man får svårt för kan vara olika beroende på var man blir skadad. Hålla balansen Andas, sova, hjärtslag mm

7 Om t ex gubben i frontalloben blir skadad får den svårare att styra och planera. De olika gubbarna pratar också med varandra och hjälper varandra så gott det går.

8 Ibland kan hjärnan behöva hjälp av en annan hjärna för att klara det den behöver klara. Hjärnan kan också bli hjälpt av hjälpmedel som minneslappar, anslagstavlor eller datorer.

9 Vad gör psykologen? Kom ihåg det här: Boll, träd, katt, ruta,
Vi låter hjärnan lösa olika typer av test och uppgifter och ser om det är svårare än för andra personer om är lika gamla och som inte har någon skada. Ibland testar man flera gånger för att se om det går lättare nästa gång. Kom ihåg det här: Boll, träd, katt, ruta, äpple, springa, cykel

10 Vanliga vardagssaker blir svårt
Laga mat Handla Städa Tvätta Fritidsaktiviteter Resa Jobba …eller att vara förälder Sen ska man beskriva och förklara vilka uppgifter i det vanliga livet som blir svåra att göra när hjärnan inte funkar som den ska eller som den brukar.

11 Inte som vanligt Att se någon förändras eller må dåligt kan väcka många olika känslor. Det är vanligt att bli orolig eller rädd, att känna sig arg eller att känna dåligt samvete när man kanske blivit arg på den som är skadad eller sjuk. Alla de här känslorna är normala och är bra att ha även om de är jobbiga ibland. Känslor är lite som snälla spöken, de stör oss för att de vill berätta något och de fortsätter till dess vi har lyssnat på dem och tagit reda på vad de vill. Det är viktigt att ha någon att prata med som kan lyssna och bry sig om. Ibland behöver det vara någon utanför familjen, t ex en kurator.

12 Vad gör psykologen? Ibland kan behöva prata med någon som kan hjälpa till att förklara varför det känns på ett visst sätt och ge tips om hur man kan göra för att det ska kännas ok. Det kan vara om känslorna blir så starka att de brottar ner en och gör att man inte klarar att göra sånt som man vill göra. Terapeuten har lärt sig i skolan vilka knep och sätt som har visat sig vara mest hjälpsamma för att må bra. ”Insidan ut” är en bra film som handlar om känslor och hur de fungerar. En av de viktigaste sakerna att tänka på när känslor är starka är att inte slåss mot dem eller försöka springa ifrån dem. Tvärtom behöver man lära känna dem, krama om dem och bära dem med sig. Även om man inte gillar dem. Då kommer de att bli hjälpsamma hela livet.

13 Vad gör doktorn? T ex: Doktorn undersöker kroppen på olika sätt, tittar på bilder av hjärnan och rekommenderar behandling.

14 Vad gör fysioterapeuten?
T ex: Hjälper till med konditionsträning, balans eller rörlighet.

15 Vad gör arbetsterapeuten?
Hjälpa till med planering, hjälpmedel eller hur man kan hantera praktiska svårigheter hemma. Hur man ska vila på rätt sätt.

16 Vad gör kuratorn? Hjälpa till med sånt som blir svårt i familjen
Samtalsstöd Hur man får pengar när man inte kan jobba.