Samordningsförbundet Skellefteå

En presentation över ämnet: "Samordningsförbundet Skellefteå"— Presentationens avskrift:

1 Samordningsförbundet Skellefteå
Lokal och regional välfärdsutveckling genom finansiell samordning!

2 Ansvaret för rehabilitering uppdelat!
Försäkringskassan – samordna och utöva tillsyn – samverka med övriga aktörer – administrerar soc. försäkringssystemet Hälso- och sjukvården (landsting) – ansvarar för medicinsk rehabilitering (medicinsk vård, behandling, habilitering och rehabilitering, hälsofrämjande insatser) – förmedla underlag till försäkringskassan för beslut om sjukpenning och bedömning av rehabiliteringsbehov Arbetsförmedlingen – administrerar arbetsmarknadspolitiken (platsförmedling, vägledning, arbetslivsinriktad rehabilitering och utbildning) Kommunen – har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver – ansvarar för den enskildes sociala rehabilitering (råd, stöd, service, ek. bistånd, behandling, sysselsättning, m.m. – skolhuvudman – kommunala arbetsmarknadsinsatser Arbetsgivaren arbetslivsinriktad rehabilitering

3 3

4 Finansiell samordning en lösning!
Diverse försöksverksamheter (Socsam, Frisam, Finsam etc.) Cirka människor i behov av samordnade insatser (Riket) Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) Frivilligt bilda samordningsförbund 84 förbund i landet – över 220 av landets kommuner medlemmar liksom samtliga landsting/regioner 273 miljoner i statliga medel till landets samordningsförbund 2013 – lika mycket från kommuner och landsting/regioner

5 Samordning på rehabiliteringsområdet!
Den nordiska välfärdsmodellen Norge Danmark Finland Sverige Finsam (Lag 2004 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) ”Tvåpartsfinsam” FK – Hälso- och sjukvård Sjukförsäkrings- reformen (rehabiliteringskedjan) Försäkringskassans samordningsansvar Arbetsförmedlingens samverkansansvar Kommun och landsting Samverkan med brukar/anhörig- organisationer Projektsamverkan

6 Samordningsförbundens uppdrag
Bidra till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete Ska ge effekter på tre plan För individen För samverkansparterna För samhället Verktyget är förbättrad samverkan mellan huvudmännen!

7 Vad kännetecknar Finsam!
Gemensamma insatser med gemensamma resurser Långsiktig organisation för samverkan Nya sätt att arbeta Lokal prägel – gemensamt geografiskt ansvarsområde Tillgång till myndigheternas samlade kompetens Gemensam målbild Individen i fokus Helhetssyn

8 FINSAM: Finansiell och politisk samordning
Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbund Landsting Kommun

9 Målet är välfärd för alla!

10 Samordningsförbundet Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå bildades i december 2005 Fyra medlemmar: Skellefteå kommun, VLL, FK och AF Årsbudget: 5,8 miljoner kr/år (FK 50 %, VLL 25 % och Skellefteå kommun 25 %) Självständig juridisk person Styrelse bestående politiker och tjänstemän Har finansierat 31 projekt till en kostnad av över 35 miljoner kronor sedan starten

11 STYRELSE LOKAL SAMVERKANSGRUPP ADMINISTRATION
Ordinarie Ersättare Skellefteå kommun Bertil Almgren (S) ordförande Daniel Öhgren (C) Försäkringskassan Helen Edström Carolina Marklund Landstinget Kenneth Andersson (S) Sture Andersson (C) Arbetsförmedlingen Anna Viklund, vice ordförande Birgitta Westring – Sandberg LOKAL SAMVERKANSGRUPP Skellefteå kommun Per Bergman Leif Löfroth Jan Midlert Försäkringskassan Lotta Qvarnström Astrid Karlsson Landstinget Rolf Stenvall Catrin Nygren Arbetsförmedlingen Anders Eriksson Åsa Wallin Stellan Berglund Ordförande/Sammankallande ADMINISTRATION Förbundschef Stellan Berglund 1,0 Ekonom Ingrid Nilsson 0,12 Administratör Johan Furberg 0,75 Arbetsmarknadstorget Utsikten 2.0 Psykisk ohälsa och arbetslivet 4all – for all MedUrs Spira Anställnings-kompetens Sociala Entreprenörshuset Hälsans Trädgård Finsam ESF

12 Styrkort 2012 för Samordningsförbundet Skellefteå
Vision Alla i arbete – egen försörjning Strategi Genom strukturell samverkan, gemensamma insatser och effektiv resursanvändning öka funktions- och arbetsförmågan hos personer i åldern 16–64 år i behov av samordnad rehabilitering så att de kan erhålla arbete och egen försörjning. Individen Förnyelse/utveckling Arbetssätt/processer Ekonomi Minst 50 % av totala antalet deltagare i samordnad rehabilitering har arbete eller studerar 1 år efter avslutad aktivitet. 100 % av deltagarna i samordnad rehabilitering uttrycker att deras livssituation förbättrats efter avslutad aktivitet. Utveckla gemensam kunskap inom området hälsa, arbete, och försörjning. Framgångsrika arbetssätt implementeras i reguljär verksamhet. Utveckla nya former för gemensam styrning och ledning av samordnad rehabilitering. Innovativa arbetssätt prioriteras i samordnad rehabilitering. Ekonomi i balans. Effektivt resursnyttjande i ett samhällsekonomiskt perspektiv. MÅL AKTIVITET Tidig och samordnad rehabilitering i form av reguljär verksamhet eller projektverksamhet. Med en gemensam kartläggning och handlingsplan som utgångspunkt genomföra individuella insatser i form av bl.a. – arbetsrehabilitering – arbetsträning – psykosocial eller medicinsk rehabilitering – utbildning – arbetsmarknadsprogram – praktik Gemensam uppföljning och utvärdering efter avslutad aktivitet och 1 år efteråt. Ge ut ett nyhetsbrev minst 4 ggr per år. Tillskapa mötesplatser för kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte (hemsida, konferenser, seminarier, etc.). Gemensam kartläggning, behovs- och åtgärdsanalys. Pröva nya former för såväl genomförande av utvärdering som upphandlande av utvärdering från andra aktörer. Delta i lokalt-, regionalt och nationellt utvecklingsarbete. Utarbeta en checklista som underlag för ställningstagande om implementering. Genomföra gemensam kompetensutveckling inom området styrning och ledning. Kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Bedriva aktiv omvärldsbevakning. Samordna insatser enligt modellen En – Gemensam – Ingång. Förmedla nya kunskaper i form av forskning, rapporter, m.m. Rapporter varje kvartal om utfall och prognos. Tillämpa modell för samhällsekonomisk utvärdering av enskilda projekt.

13 Resultat 2009, 2010 och 2011 för ca 1450 personer
Cirka 50 % av totala antalet deltagare fick arbete eller började studera Mycket höga deltagarbetyg förbättrad livssituation möjlighet påverka genomförandet betyg på insatsen Bedömningar i individärenden baseras på gemensamma handlingsplaner Rehabiliteringen organiseras med utgångspunkt från individens hela behovsbild Medverkande myndigheters representanter har respekt för och kunskap om varandras uppdrag Samhällsekonomiskt effektiv rehabilitering (tre projekt) Olika implementeringsformer

14 Utmaningar! Andelen unga som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg!
Ungdomsarbetslösheten! Antalet utlandsfödda utan arbete och egen försörjning! Ökad psykisk ohälsa! Ökat antal arbetssökande med funktionshinder! Ökade kostnader för ekonomiskt bistånd! Hur kan unga och vuxna i behov av samordnad rehabilitering bli en del av den framtida kompetensförsörjningen?

15

16

17

18

19 Pågående verksamhet 2013 Behovsgrupp Antal Resultat
Arbetsmarknadstorget (Finsam) Unga år med behov av långvarigt stöd från flera myndigheter 40 löpande 60 % Utsikten 2.0 (ESF) Unga år med komplex problematik och behov av stöd från minst två myndigheter 54,5 % Unga in (ESF) Unga år som varken studerar, arbetar eller finns inskrivna på arbetsförmedlingen 30 Nyligen inlett ViVågar (Socialstyrelsen) Unga och vuxna år med psykiska, neuropsykiatriska och drogrelaterade funktionsnedsättningar 25 löpande Tillväxtfaktor Skellefteå (ESF) Unga år med försörjningsstöd samt nyanlända med akademisk bakgrund Främst metod- och organisationsmål Plug in (ESF) Gymnasieelever, främst åk 1, som riskerar att hoppa av utbildningen Rätt väg ut (ESF – upphandling) Unga år utan fullständiga gymnasiebetyg 66 löpande TExAS (ESF) Unga 16 år och äldre med Aspergers syndrom och andra neuropsykiatriska diagnoser 30 löpande Hälsans Trädgård (ESF) Unga och vuxna år med långvarig arbetslöshet och ohälsa (S/A-ersättning) samt ekonomiskt bistånd 10-20 % Förrehabilitering MedUrs (ESF) Vuxna år som är utförsäkrade eller riskerar att bli det Främst metod- och samverkansmål samt individuella utv.mål Spira anställningskompetens (ESF) Unga och vuxna år med långvarig ohälsa och arbetslöshet 250 totalt Spira integration (ESF) Unga och vuxna år med utländsk bakgrund och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Främst metod- och samverkansmål samt individuella utv.mål For all – 4 all (Integrationsfonden) Tredjelandsmedborgare och utlandsfödda. Arbetsliv och myndigheter 200 totalt Kunskaps- och integrationsmål

20 Samordnad ledning/styrning av projekt.
Fördelar! Helhetssyn Kunskap om varandra Förståelse för varandra Bättre behovs-, metod och resultatanalys Samordnad implementeringsdiskussion Sparar tid – färre möten Underlättar strategisk påverkan

21 Många projekt pågår! Unga vuxna 16–35 Vuxna 16–64
Arbetsmarknadstorget Utsikten 2.0 Unga in Rätt väg ut Plug-in TExAS Tillväxtfaktor (adj.) Vi Vågar Vuxna 16–64 SPIRA anställningskompetens Hälsans Trädgård MedUrs SPIRA integration Utbildning/ Komp. Utveckling OBS! Ej kluster KUR-projektet 4ALL – for all Sociala Entreprenörshuset

22 Vad krävs för framgångsrik samordning?
Samverkanskultur och helhetstänkande Inkorporera helhetstänkande i myndigheternas resp. kulturer Fritt delande av information/kompetens Gemensam metod och kompetensutveckling Effektiv samordning mellan styrning uppifrån – och – ned och angelägna frågor nedifrån – och – upp Formella och informella nätverk Nya arbetssätt och metoder Gemensam ledning Fokus på kompetenser och relationer Flexibla teamprocesser Resurser används tillsammans när det behövs Gemensamma kontaktytor mot medborgare med samordnade behov Gemensam resultatredovisning och incitament för samverkan Delad uppfattning om resultat och utfall Partsgemensam rapportering och utvärdering Mått på samverkanskompetens hos myndighetspersonal Belöning och erkännande för samverkan och engagemang Framgångsrik samordning Struktur för samordning och innovation Förmåga att utveckla samverkan taktiskt Skapa gemensamma spelregler Bejaka kreativitet Utveckla mötesplatser för strategiska beslut Inkubator som kan utveckla halvfärdiga idéer i samverkan Omvärldsbevakning Strategisk kompetensutveckling

23 En gemensam ingång i Skellefteå!
Utgå från kända framgångsfaktorer: Helhetssyn = utgår från individens förutsättningar Gemensam behovsbedömning Gemensamma handlingsplaner Gemensamt ansvar = ”vårat ärende” Nära till beslut Tillgänglighet - flexibilitet Arbetsgivaren viktig SAMLOKALISERING GEMENSAM VÄRDEGRUND

24 Verksamhetsinriktning 2013–2015
Identifiera rehabiliteringsbehov och finansiera samordnade insatser Främja samarbete och samverkan mellan myndigheterna Samordna ledning/styrning av projekt Etablera förbundet som projektägare för ESF-projekt Utveckla utvärdering/uppföljning Medfinansiera långsiktiga samverkansplattformar, t.ex. enligt modellen En gemensam ingång

25 Kontaktuppgifter stellan.berglund@skelleftea.se
Mobil: Telefon: