Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
November 2018
2
Se filmen om uppdraget som nämndeman
I filmen "Att vara nämndeman" kan du se tre nämndemän under en dag i domstolen. Filmen varvar korta inblickar i en huvudförhandling – eller rättegång som vi säger i dagligt tal - i tingsrätt med nämndemännens tankar om sitt uppdrag. Klicka på pilen så startar filmen som är cirka 4 minuter lång. Se filmen om uppdraget som nämndeman
3
Arbetar självständigt i förhållande till regering och riksdag
Dömer i mål och ärenden Arbetar självständigt i förhållande till regering och riksdag Avlägger domared, anmäler jäv och iakttar tystnadsplikt Har rösträtt och ansvar för domstolens avgörande Bidrar till medborgarnas insyn i domstolens arbete Har närvaroplikt De cirka nämndemän som tjänstgör i Sveriges Domstolar är en del av vårt rättssystem. Tillsammans med juristdomarna ska de döma i mål och ärenden. Inför lagen är alla lika och det är viktigt att den som hamnar i rätten blir förstådd. Nämndemännen ska representera samhället och bidra med sunt förnuft och erfarenhet från olika områden. Som nämndeman förväntas man inte ha någon juridisk utbildning. Nämndemännen ska tillsammans med juristdomaren lyssna, värdera bevis, överväga straff och avgöra hur rätten ska besluta. Deras arbete är självständigt i förhållande till regering och riksdag vilket innebär att ingen utomstående har rätt att lägga sig i hur juristdomare eller nämndemän ska döma. Nämndemännen har därför en stark och betydelsefull ställning i våra domstolar och ska i egenskap av lekmannadomare, precis som en juristdomare, avlägga domared, anmäla jäv och iaktta tystnadsplikt. En nämndeman har samma ansvar för domstolens avgörande som juristdomaren, vilket innebär att nämndemännen har rösträtt när rätten dömer. Man har även rätt att vara skiljaktig om man inte håller med de andra som dömer. Att vi har nämndemän är en del i vår demokrati och bidrar till att medborgarna får insyn och känner förtroende för domstolarna. Som nämndeman har man närvaroplikt, vilket innebär att man måste komma till domstol när man ska tjänstgöra. Uteblir en nämndeman som kallas kan det leda till att förhandlingen måste ställas in eller skjutas upp med stora kostnader för både domstol och parter som följd. Naturligtvis kan man bli sjuk eller få hastigt förhinder, men det måste genast meddelas till domstol.
4
Allmän domstol Förvaltningsdomstol Överrätt Underrätt
Hovrätt Kammarrätt Så här ser instansordningen ut för de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. I de allmänna domstolarna ingår tingsrätt (48 st), hovrätt (6 st) och Högsta domstolen. I de allmänna förvaltningsdomstolarna ingår förvaltningsrätt (12 st), kammarrätt (4 st) och Högsta förvaltningsdomstolen. Vid fyra av förvaltningsrätterna finns migrationsdomstolar. Notera att nämndemän tjänstgör i tingsrätt och hovrätt respektive förvaltningsrätt och kammarrätt. I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen dömer endast justitieråd, inte nämndemän. I underrätterna deltar tre nämndemän tillsammans med en juristdomare och i överrätterna två nämndemän tillsammans med tre juristdomare. Vid tingsrätterna finns cirka nämndemän och vid hovrätterna cirka 700. Det finns cirka 2000 nämndemän vid förvaltningsrätterna och cirka 250 är knutna till kammarrätterna. Några nämndemän tjänstgör i både allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. De får aldrig tjänstgöra i både underrätt och överrätt inom samma domstolsslag. Till exempel aldrig både i tingsrätt och hovrätt. Totalt har vi cirka nämndemän. Underrätt Tingsrätt Förvaltningsrätt Nämndeman Juristdomare
5
Tingsrätt – Hovrätt – Högsta domstolen
Personer, företag eller organisationer Brottmål Tvistemål Förmögenhetsrättsliga mål Familjemål Prövar bevisning, utreder inte Nämndemän medverkar i brottmål och familjemål Huvuduppgiften för de allmänna domstolarna - tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen - är att avgöra tvistemål och brottmål. Utöver tvistemål och brottmål beslutar tingsrätten i ärenden som t ex rör adoption, förvaltare, konkurs och god man. Nämndemän medverkar i tingsrätt och hovrätt. Mål i de allmänna domstolarna gäller alltså enskilda personer, företag eller organisationer. Brottmål är mål där person, företag eller organisation står åtalad misstänkt för att ha begått brott. Exempel på brott som avgörs i förhandling, d.v.s. rättegång, kan vara alltifrån ekonomisk brottslighet till grovt narkotikabrott och mord. Tvist uppstår när parter – enskilda individer, företag eller organisationer- inte kommer överens. Tvistemålen kan delas upp i förmögenhetsrättsliga mål och familjemål. Förmögenhetsrättsliga mål rör oftast skulder av olika slag, avtalsinnehåll, hyreskrav eller skadestånd. Familjemål rör ofta frågor om vårdnad, boende, umgänge och underhåll i samband med skilsmässa om parterna inte är överens. I de allmänna domstolarna prövar man bevisning utifrån det som kommer fram vid en förhandling. Domstolens uppgift är inte att utreda. Det sköts av åklagare och polis i brottmål och i de flesta tvistemål av parterna själva. Nämndemän är som huvudregel med och dömer i brottmål och familjemål i tingsrätt och hovrätt.
6
Förvaltningsrätt – Kammarrätt – Högsta förvaltningsdomstolen
Pröva myndighetsbeslut som person, företag eller annan klagat på Skriftlig handläggning och föredragning, muntlig förhandling som komplement Nämndemän medverkar som huvudregel vid föredragning och muntlig förhandling Skattemål Socialförsäkringsmål Mål om körkortsingripande Mål enligt socialtjänstlagen Psykiatrimål Mål om vård av unga (LVU) Mål om vård av missbrukare (LVM) Migrations- och utlänningsmål Huvuduppgiften för de allmänna förvaltningsdomstolarna – Förvaltningsrätterna, Kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen-är att pröva olika myndighetsbeslut som enskilda personer, företag eller annan klagat på. Nämndemän dömer vid förvaltningsrätterna och kammarrätterna. De flesta mål avgörs här genom skriftlig handläggning utan någon muntlig förhandling. Normalt sett avgörs målen efter föredragning. Det innebär att en jurist på domstol gör en rättsutredning och lämnar förslag på avgörande till rätten. Muntlig förhandling, då man kallat parterna i målet, har man då det behövs som komplement till den skriftliga handläggningen. Nämndemän medverkar som huvudregel vid föredragning och muntlig förhandling. Inom de allmänna förvaltningsdomstolarna handläggs cirka 500 olika typer av mål och ärenden. Vanliga måltyper där nämndemän ofta medverkar är skattemål och socialförsäkringsmål (som rör överklagande från Försäkringskassan) samt mål om körkortsingripande. Mål enligt socialtjänstlagen kan röra överklaganden från kommunens socialtjänst om t ex ekonomiskt bistånd. Psykiatrimål gäller ofta beslut om psykiatrisk tvångsvård. Rätten kan också besluta om samhällsvård för unga, så kallade LVU-mål, och missbrukare, så kallade LVM-mål. Nämndemän dömer även i migrations- och utlänningsmål vid migrationsdomstolarna. Förhandlingar i förvaltningsrätt sker för de mesta i domstol. Psykiatrimål och mål som gäller samhällsvård för unga eller missbrukare genomförs i regel på sjukhus eller annan vårdinrättning vilket innebär att nämndemännen behöver tjänstgöra där istället.
7
Lyssnar under förhandling
Läser innan förhandling (förvaltningsrätt, kammarrätt och ibland hovrätt) Lyssnar under förhandling Samråder under överläggning Juristdomaren Leder förhandlingen och överläggningen Ställer frågor under förhandlingen Har den juridiska kompetensen – bedömer vilka lagar som ska tillämpas Skriver dom För rättens talan, t ex media Deltar i omröstning En nämndeman infinner sig i rätten, man har närvaroplikt. Nämndemän som dömer i förvaltningsrätt och kammarrätt behöver läsa in sig på material i förväg, vilket inte är fallet för nämndemän i tingsrätt, men ibland i hovrätt. Nämndemännen lyssnar under förhandling och om man vill ställa en fråga så görs det via rättens ordförande. Om det är en föredragning i förvaltningsrätt, utan att parterna är med, kan nämndemännen ställa frågor direkt. Under överläggningen samråder rättens ordförande med nämndemännen och de tar tillsammans beslut om dom. Som nämndeman bidrar man med sunt förnuft och olika perspektiv, och dömer efter svensk lagstiftning. Vid omröstning har varje ledamot i rätten var sin röst. Uppgiften för rätten i tingsrätter och hovrätter är att värdera bevis utifrån det som kommer fram vid förhandling. Utredning har redan gjorts av polis och åklagare. I förvaltningsrätter och kammarrätter fattar rätten beslut utifrån de utredningar som förvaltningsrättens personal gjort, vilket ibland även inneburit en muntlig förhandling. Juristdomaren, rättens ordförande, har många uppgifter, men i förhållande till vad nämndemännen gör så är det framförallt att leda förhandling och överläggning. Eventuella frågor ställs av rättens ordförande. Det är ordförande som har den juridiska kompetensen och bedömer vilka lagar och regler som ska tillämpas i målet vilket också förklaras för nämndemännen. Själva domen skrivs av juristdomaren. Det är även ordförande som för rättens talan gentemot t ex media. Tingsrätt och hovrätt – värderar de bevis som framkommit under muntlig förhandling Förvaltningsrätt och kammarrätt – fattar beslut utifrån utredningar och eventuell kompletterande muntlig förhandling
8
Vad som sagts under en enskild överläggning till dom eller beslut
Inte tala om bedömningar i målet när andra som inte deltar i avgörandet hör Vad som sagts under en enskild överläggning till dom eller beslut Innehållet i ännu ej meddelad dom eller beslut Uppgift som är hemlig (beslut om sekretess) Hänvisa till ordförande om man blir kontaktad av media Tystnadsplikten gäller även på sociala medier Nämndemän har tystnadsplikt. Det innebär att man som nämndeman inte talar med andra som inte deltar i avgörandet om bedömningar i målet. Nämndemannen får alltså aldrig berätta vad som sagts under överläggning till dom eller beslut. Det gäller även sedan domen eller beslutet har meddelats. Vissa uppgifter som behandlats inom stängda dörrar och uppgift som domstolen beslutat ska vara fortsatt ”hemlig” får heller inte yppas. Tystnadsplikt behandlas i offentlighet- och sekretsslagen. Om en nämndeman blir kontaktad av media eller andra grupper som vill ställa frågor om målet ska nämndemannen hänvisa till juristdomaren, rättens ordförande, som får föra rättens talan. Tystnadsplikten gäller även på internet och sociala medier. Det är klart olämpligt att skriva på sociala medier om mål när man sitter som nämndeman. Det kan leda till att man som nämndeman blir jävig och rättegången kan behöva tas om.
9
Rätt att vara ledig från anställning
Cirka gånger per år Timmar, halvdag eller heldag Resor och eventuell övernattning Långa mål – bara om man kan delta i sådana Anmäla sig till extra tjänstgöring Den som är nämndeman har rätt att vara ledig från anställning för tjänstgöring. Den som åtar sig uppdraget att vara nämndeman behöver räkna med att tjänstgöra cirka gånger per år. Det kan vara alltifrån några timmar till halvdagar eller hela dagar. Ibland kan en förhandling dra ut på tiden så man bör inte ha något inbokat direkt efter. Man får naturligtvis också räkna med restid till och från förhandling. För nämndemän i norra Sverige där avstånden är stora kan det innebära relativt långa resor och då kan det innebära övernattning. Det kan också förekomma långa och stora mål vid domstol, mål som kan pågå i flera dagar och ibland upp till ett par veckor. Det kräver så klart mycket tid även av nämndemännen och det kanske inte är alla som möjlighet att åta sig att döma i sådana mål. Domstolarna tar hänsyn till vad man sagt om sina möjligheter att delta och inte delta och sätter samman rätten utifrån det. För den som vill finns det också möjlighet att anmäla till domstol att man kan tjänstgöra extra med kort varsel. Domstol kan då kontakta nämndemän samma dag för att ersätta någon som fått förhinder.
10
Man anmäler i förväg när man kan/inte kan tjänstgöra
Schema inför varje vår och höst Cirka två veckor innan förhandling – kallelse via e-post Cirka två veckor innan förhandling – inläsningsmaterial Dagen innan – påminnelse via sms Inför varje vår och höst får nämndemännen meddela till sin domstol när man kan och inte kan tjänstgöra. Efter det lägger domstolarna schema och meddelar nämndemännen när det kommer att bli aktuellt att tjänstgöra och det kan nämndemännen visa för sin arbetsgivare. Ungefär en till två veckor innan förhandlingen får nämndemännen en kallelse via e-post. För de mål där nämndemännen behöver läsa in sig kommer handlingar cirka två veckor innan, antingen per post eller mail. Dagen innan förhandlingen får nämndemännen ett sms med påminnelse.
11
500 kr grundarvode vid hel sammanträdesdag
250 kronor per dag om kortare än 3 timmar 150 kr per dag vid tjänstgöring efter kl 16:30 300 kr per dag vid förberedelsearbete Ersättning för faktisk inkomstförlust Reseersättning och traktamente Som nämndeman får man ett grundarvode på 500 kronor per hel sammanträdesdag. Om arbetsdagen är kortare än tre timmar utgår ett arvode om 250 kronor. Vi tjänstgöring efter kl har man dessutom rätt till ett särskilt arvode om 150 kronor per dag. I vissa fall kan arvode för förberedelsetid utgå om 300 kronor per dag. Det kan bli aktuellt om domstolen i förväg skickar handlingar t e x yttrande till nämndemannen för att rätten, under själva förhandlingen, ska kunna hänvisa till yttrandet. Det är alltså mest vanligt i förvaltningsrätt, kammarrätt och hovrätt. Utöver grundarvodet får nämndemän ersättning för faktisk inkomstförlust som uppkommer på grund av uppdraget. Det gäller även nämndemän som är egenföretagare. Nämndemannen ska presentera ett underlag för domstolen som styrker eller på annat sätt visar hur beräkningen av den faktiska inkomstförlusten gjorts, vilket sedan domstolen tar ställning till. Nämndemännen lämnar också in underlag för begäran om övriga ersättningar till sin domstol. Även här är det sedan alltid respektive domstol som fattar beslut om ersättningens storlek. Nämndemän har också rätt till ersättning för de resor som krävs för att ta sig från bostaden till sammanträdet. Krävs det övernattning, har man rätt till traktamente. Är resvägen till sammanträdet längre än 5 mil, har man rätt att få ett särskilt inställelsearvode på 100 kr per dag. Reseersättningar och traktamente utgår enligt kollektivavtal och man får skälig ersättning för att täcka eventuella kostnader för barntillsyn. Ställs ett planerat sammanträde in kan man få ersättning ändå, om det finns särskilda skäl för det. Som nämndeman omfattas man av den tjänstereseförsäkring för statliga tjänsteresor som Domstolsverket tecknat hos Kammarkollegiet. Man omfattas också av Domstolsverkets avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada. På blinämndeman.se, under rubriken Om uppdraget finns information om ersättningar och rättigheter 100 kr per dag i inställelsearvode om resvägen är mer än 5 mil Skälig ersättning för barntillsynskostnader Mer information på blinämndeman.se/Om uppdraget/Ersättningar och rättigheter Försäkringsskydd
12
Folkbokförd i domsagan
Myndig Svensk medborgare Folkbokförd i domsagan Konkursfrihet Förvaltarfrihet Vissa yrken undantagna För att vara behörig måste man vara myndig vid tidpunkten för val, vara svensk medborgare och folkbokförd i domkretsen. Man får inte vara försatt i konkurs eller stå under förvaltarskap. Den som är domare, anställd vid domstol, åklagare, polisman, advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför domstol får inte vara nämndeman. Nämndeman i förvaltningsrätt får inte vara anställd vid Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Transportstyrelsen, länsstyrelse eller myndighet som lyder under länsstyrelse. Domstolen ska entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt visat sig olämplig för uppdraget. Domstolen får stänga av en nämndeman från tjänstgöring om han eller hon är föremål för ett ärende om entledigande, är föremål för förundersökning eller står under åtal för ett brott som vid fällande dom kan antas leda till entledigande eller i övrigt uppvisar ett beteende eller tillstånd som bedöms skada allmänhetens förtroende för rättsskipningen. Beslut om avstängning och entledigande får överklagas till en särskild statlig nämnd. Nämndens beslut får inte överklagas. Ingen får samtidigt vara nämndeman i underinstans och överinstans i de allmänna domstolarna; tingsrätt och hovrätt respektive i de allmänna förvaltningsrätterna; förvaltningsrätt och kammarrätt. Däremot går det bra att vara nämndeman i både de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Avstängning och entledigande Inte underinstans och överinstans samtidigt
13
Objektivitet och saklighet
Gott omdöme Självständiga Laglydiga Objektivitet och saklighet Följa lagen i dömandet Inte låta sig påverkas av politiska åsikter i dömandet Motivera ståndpunkter Nämndemännen ska bidra till att folket får insyn och känner förtroende för domstolarna. Det innebär att nämndemännen ska vara lämplig för uppdraget med hänsyn till omdöme, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter. Uppdraget som nämndeman ställer stora krav på objektivitet och saklighet. Precis som juristdomaren är nämndemännen skyldiga att följa lagen i dömandet. I rollen som nämndeman representerar man inte något parti och ska heller inte väga in personliga åsikter eller värderingar i dömandet. Man behöver kunna se saker från olika perspektiv och komma fram till ståndpunkter som man kan motivera. Mål i förvaltningsrätt, kammarrätt och hovrätt innebär många gånger att man behöver läsa in sig på material i förväg. Att ha förmåga att ta till sig en del skriftligt material är naturligtvis viktigt för nämndemän som ska tjänstgöra där. Som nämndeman behöver man också kunna förstå vad som sägs och kunna lyssna koncentrerat. Vi har tidigare i utbildningen berört hur viktigt det är kunna hantera tystnadsplikt i olika sammanhang. Läsa innan förhandling Hantera tystnadsplikt
14
Domstolen gör kontroller
Information från domstolen Utbildning på domstol Tjänstgöring påbörjas När domstolen fått veta från fullmäktigemöten i kommuner, landsting och regioner vilka som valts till nämndemän görs kontroll gentemot olika myndigheter. Eftersom nämndemännen bland annat ska ta ställning till om den som åtalas gjort sig skyldig till brott är det viktigt att nämndemännen är goda förebilder i fråga om laglydnad. Kontrollen sker genom att domstolen begär utdrag ur belastningsregistret. Utdraget blir en allmän handling på domstolen. Om media eller allmänhet begär ut det, kommer domstolen göra en sekretessprövning som i de flesta fall kommer leda till att utdraget lämnas ut, men nämndemannens personnummer sekretessbeläggs. Nämndemännen får information från den domstol de ska tjänstgöra vid. Domstolen har också kontakt för att få veta från nämndemännen när de kan eller inte kan tjänstgöra. Detta för att domstolen ska kunna lägga schema. Nämndemän förväntas inte ha någon juridisk utbildning. Det är juristdomarens uppgift att ha kunskap om lagen. Man behöver alltså inga förkunskaper i detalj om hur domstolens arbete fungerar eller om olika rättsfrågor. Meningen är att nämndemännen ska vara vanliga människor med sunt förnuft och med erfarenhet från olika områden Som nämndeman genomgår man en obligatorisk introduktionsutbildning när man börjar. Det är respektive domstol som ansvarar för att genomföra den med sina nämndemän och den sker på domstol. Det är lite olika hur lång tid det tar, men cirka en halv till en dag. I utbildningen får man bland annat lära sig mer om nämndemannauppdraget, Sveriges Domstolar, offentlighet och sekretess, lagstiftning och rättskällor samt vilka typer av mål som nämndemän är med och dömer i samt om rutiner på den domstol där man ska tjänstgöra. Inför mandatperioden ska de nämndemän som väljs på nytt dessutom genomgå en obligatorisk repetitionsutbildning på domstol. Slutligen kan nämndemännen börja tjänstgöra vid sin domstol.
15
På blinämndeman.se finns mer information för dig som är intresserad av att bli nämndeman.
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.