Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt

En presentation över ämnet: "Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt"— Presentationens avskrift:

1 Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt
Upprättare svnuppsalaorebro.se

2 Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt eller Evidensbaserad praktik på riktigt…
Marianne Van Rooijen, Ordförande, KSG, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Tony Holm, Samordnare, KSG, Uppsala - Örebro sjukvårdsregion

3 Hur lyckas vi maxa resultaten av våra resurser och se till att befolkningen får vård efter behov?

4 Effektiva insatser Bästa aktuella kunskap inom området Koll på behoven
Användbara och effektiva verktyg, metoder, arbetsätt Smart organisation och smidigt utvecklingsstöd Kunnig personal med goda färdigheter Koll på resultaten

5 Målbilden för kunskapsstyrning
är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans från bästa tillgängliga kunskap. Det som sker i mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå för att skapa en allt bättre vård och omsorg. Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen. Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras, genom välutvecklade strukturer. Kunskapsomsättningshastigheten är hög. Den vanligaste delen av vården är standardiserad, för att skapa utrymme för individualisering.  Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

6 Vi bygger ett gemensamt system för kunskapsstyrning!
NSK till lokal nivå Kunskapsorganisation till lokal nivå Uppföljning genom hela kedjan Stöd på olika nivåer Strukturer för kunskapsstyrning som stödjer beredning, beslut, införande och uppföljning

7 Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning
Landsting och regioner samverkar med berörda myndigheter för att skapa en så effektiv organisation som möjligt NSK-s följer efter… Regiongrupp, beredningsgrupp för huvudmannagruppen och NSK Regionala kunskapsstyrningsgrupper Lokala kunskapsstyrningsgrupper

8 NSK Formell struktur för samverkan
Representation, mandat, spridning, kommuner Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning Regionföreträdarna tog fram modell för programråd för att möta de behov man såg

9 Spaning hos de bästa, Inter Mountain Health System Clinical Programs System Wide

10 Mätsystem, uppföljning
Verksamhetsnära utveckling Kunskap/Måldokument/forskning Ledarskap A P S D

11 Samspel i en ökad kunskapsstyrning
Utgå från bästa tillgängliga kunskap Anpassa arbetet efter patienternas behov Analysera resultat Sätta mål Efterfråga stöd när man har behov Jobba med ständiga förbättringar Sprida goda erfarenheter vidare Mikro- vårdteam Vårdteam, patienter och stöd- system, verksamhetschefer Meso- Landsting/ regioner Hälso- och sjukvårdsledning Sjukvårdsregion Samverkan kommun Makro- Nationell nivå Huvudmän i samverkan SKL Samverkan stat Fokus på resultat Återkoppling och kvalitetsdialog Lättillgängliga kunskapsstöd Struktur och stöd för implementering och förbättringsarbete Stöd för samverkan Samverkan mellan huvudmän och myndigheter Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer, uppföljning, jämförelser och analys Samverka kring gemensamma utvecklingsområden

12 Postkodlotteriet? 2012, Primärvård
HbA1c>73 mmol/mol Procent 14 Gotland 13 Västerbotten 12 Västernorrland Västmanland Örebro 11 Värmland SLL Dalarna Norrbotten 10 Jämtland Kalmar Gävleborg Kronoberg Uppsala Blekinge 9 VGR Skåne 8 Sörmland Soffia registerhållare i NDR brukar tala om postkodslotteriet, varför inte vinst varje gång? Hur kan vi öka förutsättningarna för en mer jämlik vård i Sverige? Bilden är spridning mellan landsting på två indikatorer Östergötland – kan vi lära oss av? Halland Jönköping 7 Östergötland 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Blodtryck >150 mm Hg* Procent

13 Kunskapsstyrning på olika nivåer
Mikro Meso Makro Kunskaps-underlag Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Sakkunnig-strukturer HTA Programråd och kompetensgrupper Mätsystem Utdata i realtid Fråga efter resultat Ersättnings- system Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Stöd till förbättring Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Utvecklingsenheter Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer Här är mer konkret uppdelar på de ”tre benen” och vad vi exempelvis gör på nationell nivå för att möte mikrosystemets behov

14 Programråd nationellt, regionalt och lokalt - Hänger det ihop?

15 Varför nationella programråd?
Det finns stora variationer i svensk hälso- och sjukvård och därmed möjligheter till kvalitetsförbättringar – Ökade krav på en mer jämlik vård. Snabb kunskapsutveckling ställer höga krav på att effektivt omsätta ny kunskap till praktik – Ökade krav på en kunskapsbaserad praktik. Vi saknar idag en infrastruktur för en sammanhållen kunskapsstyrning och samordning. Huvudmännen saknar var för sig resurser att täcka in hela sjukdomspanoramat. Resurser behöver nyttjas mer effektivt, t. ex. genom att ta fram gemensamma vårdprogram och riktlinjer.

16 Programråd mm som leds av regionsgruppen i NSK
Nationella programråd, NPR Levnadsvanearbete Primärvård Arbetande nätverk PrimärvårdsKvalitet Strama Värd Norra Psykisk hälsa Strategigrupp Cancer RCC 25 Nationella arbetsgrupper Stroke Värd Stockholm/Gotland Astma och KOL Värd Uppsala/Örebro Diabetes Värd Sydöstra ADHD Expertgrupper Expertgrupper Expertgrupper Barn och ungdom (under etablering) Depression och ångest (under etablering) Nationella kompetensgrupper Internetbaserat stöd och behandling Nationella Biobanksrådet Nationella uppdrag Långvarig smärta

17 SKL:s stöd NSK (NSK-Regiongrupp + myndigheter)
NSK-S (NSK-S Kommungrupp + myndigheter) NSK-Regiongrupp NSK-S Kommungrupp Strategigrupp Psykisk hälsa Stroke Diabetes Astma/KOL Primär vård Levnadsvanor Strama Biobanksrådet Internetbaserat stöd och behandling ADHD Barn och unga SKL:s stöd Samordning Metod Administrativt Planering Uppföljning Kommunikation Redaktionellt Statistik Ångest och depre-ssion

18 Vad ska de göra? Bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan såväl inom som mellan lokal, regional och nationell nivå Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner, riktlinjer samt olika formera av beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner

19 Vad har dom gjort hittills?
Utgångspunkten – Hur ser det ut? Bästa möjliga? Nationell behandlingsstrategi (typ 1, typ 2 och barn) - Implementering där den ska vara Grupputbildningsmaterial Äldre och diabetes Webutbildning Benchmarkstudie – Framgångsfaktorer

20 Utmaningar Nationell, regional och lokal nivå behöver organiseras och speglas mot varandra så att förankring och samverkan blir möjlig Att arbetet inom programråden motsvarar de behov som finns hos huvudmännen för att kunna erbjuda fler patienter god vård Att huvudmännen känner ett ägarskap och kan stödja insatser och implementering Samordna med andra områden på nationell nivå tex cancerstrategi Att skapa bästa möjliga förutsättningar för en sammanhållen kunskapsstyrning (samspelet mellan olika aktörer) Samspel mellan sjukvårdsregionerna Säkra kommunernas delaktighet och samverkan Samspel med industri och innovation

21 Specifika insatser inom ök 2016
Attledaförbästamöjligavård.se – testa och sprida Nya patientcentrerade arbetssätt i primärvården, även kallad ”Flippen” i primärvården. Stöd till utvecklad uppföljning och återkoppling av resultat i primärvården. Användarvänliga behandlingsrekommendationer/kunskapsstöd för primärvården. Insatser av respektive programråd Triangelrevision 48 miljoner till landstingen för regionala aktiviteter kopplade till nationella insatsområdena

22 Specifika insatser inom sjukvårdsregionen
Möta upp den nationella kunskapsorganisationen Möta upp de olika satsningarna Förankra lokalt Implementering och uppföljning Författargrupper till behandlingsrekommendationer i primärvård Triangelrevision Ökat stöd till primärvården och på sikt få ut den specialiserade vården till invånarna Utredning om en sjukvårdsregional struktur för kunskapsstyrning

23 System för kunskapsstyrning

24 Förordning om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst ( 2015:155) Juli 2015 Det här säger lagen om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst Förordningen (2015:155) syftar till att säkerställa att den del av styrningen med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst som statliga myndigheter ansvarar för utgör ett stöd för huvudmän (landsting och kommuner) samt olika professioner vilka har ansvar för att patienter och brukare ges en god vård och insatser av god kvalitet. Därför tillskapas bland annat Rådet för styrning med kunskap och Huvudmannagruppen

25 Målet med det ”fjärde steget”
Varje möte mellan patienter/brukare och olika professioner ska innebära tillgång till bästa tillgängliga kunskap – oavsett kön, ålder, etnicitet eller socioekonomisk tillhörighet. En kunskapsbaserad verksamhet bidrar till jämställdhet och en jämlik vård och socialtjänst Huvudmannagruppens inriktning under perioden kan bidra till måluppfyllelse i de prioriterade frågorna inom området kunskapsbaserad och jämlik vård.  Kunskapsstyrning är det styr- och stödsystem som skapar förutsättningar för en ständigt förbättrad kvalitet och likvärdighet. Kunskapsbaserad vård och omsorg och evidensbaserad praktik är också en förutsättning för en jämlik vård och omsorg oavsett patienternas och brukarnas socioekonomiska bakgrund och tillhörighet som till exempel kön, etnicitet eller sexuella läggning. Sektorns framtidsutmaningar, prioriteringar och vägval behöver diskuteras gemensamt och en sammanhållen strategisk inriktning uppnås.

26 Rådet för statlig styrning
Följande myndigheters generaldirektörer ingår i rådet: E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd Inspektionen för vård och omsorg Läkemedelsverket Myndigheten för delaktighet Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Socialstyrelsen Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

27 Huvudmannagruppen Huvudmannagruppen ska representera, frågor som berör kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Det är av vikt vid nomineringen till huvudmannagruppen att hänsyn tas till jämställdhet, representativitet avseende, storlek på kommun och geografi samt för landstingen de sex sjukvårdsregionerna Består av 16 ledamöter med ersättare och får endast utses om de är ledamöter i landsting- eller kommunfullmäktige Sex ordinarie ledamöter med ersättare representerar de sex sjukvårdsregionerna och tio ledamöter med ersättare representerar kommunerna. Huvudmannagruppen nominerades av SKL och utsågs av regeringen och föreslås träffas två gånger om året. Den leds av ordföranden för Rådet för styrning med kunskap tillika Generaldirektör på Socialstyrelsen. Första mötet med GD den 18 september. Ordinarie ledamöter är kallade, ersättare endast om ordinarie har förhinder. Huvudmannagruppen ska representera, frågor som berör kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Det är av vikt vid nomineringen till huvudmannagruppen att hänsyn tas till jämställdhet, representativitet avseende, storlek på kommun och geografi samt för landstingen de sex sjukvårdsregionerna

28 Huvudmannagruppen är överens med myndigheterna om att:
Kunskapsstödet är splittrat och otydlig Kunskapsstyrningen och formerna för denna tar inte i tillräckligt stor grad hänsyn till verksamheternas förutsättningar vilket påverkar implementeringen negativt Riktlinjer får inte tillräcklig genomslagskraft Dialogen med forsknings- och utbildningssektorn är bristfällig Det finns brist på samordning av IT-strukturer och kommunikationskanaler

29 Gapet mellan det önskade och det verkliga
Ansvaret för kunskapsstöd i systemet för kunskapsstyrning är utspritt på en lång rad aktörer och det saknas ett systematiskt och sammanhållet arbete med att ta fram nationellt kunskapsstöd, anpassa och införa det på regional- och lokal nivå, samt att arbeta med uppföljning och lärande. ”vårdanalys” Ett måldokument för huvudmannagruppen- förslag arbetas med den 25 november. En handläggningsordning för Huvudmannagruppens arbete Årscykel- möten, beredning av underlag. Beredningsprocess. ”Årshjul” kommer att synkas Myndighetsprocessen -9 myndigheters omvärldsanalyser mm Huvudmannaprocessen Kommungrupp och regiongrupp NSK och NSKS, m.fl. inom SKL Beredningsprocessen bemannas från två håll, myndigheter och huvudmän- avstämningar behövs och kan formaliseras. För dialog mellan Huvudmannagruppen GD Socialstyrelsens, rådet för styrning med kunskap Operativt samarbete ”Flera goda exempel finns” NSK och NSKS Fasta personkontakter i AU för grupperna, gemensamma teman för alla parters nytta av möten Avstämningar inom varje organisation, vem är mest gagnad av att delta och bidra Avstämning till ”processen för beredning” Samarbete sker vid analys av vad som är av vikt att arbeta med och vid genomförandet av det som beslutats- tex programråd mm

30 Kunskapsstyrning inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion – Uppdrag, syfte och mål

31 Politisk nivå Tjänstemannanivå Samverkansnämnd (21 förtroendevalda)
Arbetsutskott (7 ledamöter) Landstingsdirektörsgrupp utgör även Styrelse för regionala forskningsrådet Sjukvårdsregionalt gemensamt finansierade verksamheter (11 st) Kansli Beredningsgrupp Avtalsgrupp Kunskapsstyrnings-grupp HTA-råd (Health Technology Assessment) Utvecklingsgrupp för Nationella riktlinjer Styrgrupp regionalt cancercentrum (RCC) Upphandlings-grupp Utbildnings- och kompetensråd Ekonomi-modells-grupp Specialitetsråd Allmänmedicin Anestesi och intensivvård Barnsjukvård Barn- och ungdomspsykiatri Dermato-/venereologi Funktionshinder Geriatrik Infektionssjukvård Kardiologi Kirurgi Kvinnosjukvård Laboratoriemedicin Neurosjukvård Onkologi Ortopedi Psykiatri Radiologi Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Urologi Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård Folkhälsorådet Prisliste-grupp Medicinska programråd Asma/KOL Diabetes Stroke Strama Läkemedelsrådet Klassifikationsgrupp

32 Kunskapsstyrnings-grupp HTA-råd (Health Technology Assessment)
Avtalsgrupp Kunskapsstyrnings-grupp HTA-råd (Health Technology Assessment) Utvecklingsgrupp för Nationella riktlinjer Styrgrupp regionalt cancercentrum (RCC) Upphandlings-grupp Utbildnings- och kompetensråd Ekonomi-modells-grupp Prisliste-grupp Klassifikationsgrupp Medicinska programråd Asma/KOL Diabetes Stroke Strama Specialitetsråd Allmänmedicin Anestesi och intensivvård Barnsjukvård Barn- och ungdomspsykiatri Dermato-/venereologi Funktionshinder Geriatrik Infektionssjukvård Kardiologi Kirurgi Kvinnosjukvård Laboratoriemedicin Neurosjukvård Onkologi Ortopedi Psykiatri Radiologi Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Urologi Ögonsjukvård Öron-, näs- och halssjukvård Folkhälsorådet Läkemedelsrådet Beredningsgrupp

33 Kunskapsorganisationen inom sjukvårdsregionen
Kunskapsstyrningsgruppen Regionala utvecklingsgruppen 23 specialitetsråd 4 programråd Läkemedelsråd HTA Registercentrum - RCC och UCR Andra regionala grupperingar Syftet är att genom samverkan och lärande alltid sträva efter en mer kunskapsbaserad och jämlikvård inom respektive område

34 Kunskapsstyrningsgruppen – uppdrag
Huvuduppgift är att koordinera samverkan i kunskapsstyrningsfrågor Gruppens uppgift är att sortera och skapa beslutsunderlag för rekommendationer till linjeorganisationen via beredningsgruppoch samverkansnämnd, och därmed ledningen i respektive landsting/region. Delta i det nationella arbetet med Kunskapsstöd NSK direkt genom representation indirekt genom att förmedla expertis till nationella råd Delta i det lokala arbete med Kunskapsstöd

35 Mål Regionala kunskapsstyrningsgruppen ska
bidra till att säkerställa en God Vård på lika villkor inom sjukvårdsregionen bidra till gemensamt lärande och utveckling mellan landstingen ge stöd för ledningsarbetet i landstingen samordna regionens inspel och samspel mot/med nationella nivån samordna samspelet med övriga sjukvårdsregioner Samordna och stödja den sjukvårdsregionala kunskapsorganisationen

36 Kunskapsorganisationen på lokal nivå
Lokala programråd eller motsvarande Nära klinik och vårdteam Behovskartläggningar Uppföljning/analys Verksamhetsnära förbättringsarbete Lärande och kompetensutveckling Implementering

37 ”En sammanhållen struktur för ör Kunskapsstyrning”
En rekommendation från SKL till alla landsting/regioner att delta och stötta…. …var och en, i enlighet efter egna delegationsordningar fatta beslut i enlighet med den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning ”En sammanhållen struktur för ör Kunskapsstyrning”

38 Ett beslut om sammanhållen struktur för kunskapsstyrning innebär att:
arbete, resurser och dialoger mellan de samspelande delarna för kunskapsstyrning kopplas ihop tydligare än idag ledning och styrning för kunskapsstyrning i samverkan utvecklas och förtydligas landsting och regioner befäster den garanterade finansieringen för den nationella programrådsstrukturen, för att säkra avgörande grundstrukturer för kunskapsstöd en samverkansstruktur för stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys för hälso-och sjukvårdens kvalitet etableras och finansieras långsiktigt landsting och regioner befäster sin grundfinansiering för nationella kvalitetsregister tills vidare, för att säkra avgörande plattform för uppföljning av kvalitet och effektivitet

39 Själva utredningen - En sjukvårdsregional struktur för kunskapsstyrning 3 delar men vi tittar på fler.. Vår kunskapsorganisation är central.. Kommunerna måste med! Ta höjd för kommande regionkommunbildning Beslut Feb 2017

40 Vi använder den (bästa tillgängliga) kunskap som finns
Om vi alla menar det på riktigt… kan vi få en Svensk hälso- och sjukvård i världsklass Vi använder den (bästa tillgängliga) kunskap som finns Vi kan följa upp våra resultat på ett optimalt sätt Vi har de förutsättningar vi behöver för att utveckla vården tillsammans Svarar på frågan: Vad vill vi åstadkomma? Och varför kunskapsstyrning. Patienter som medskapare

41 Specialitetsrådens uppdrag
Vara remissinstans och stödja implementeringen av nationella och regionala riktlinjer. Verka för evidensbaserad och ändamålsenlig läkemedelsanvändning Stödja införande av evidensbaserade metoder och omprövande av gamla metoder (samordnat införande Främja gemensam klinisk forskning. Arbeta med specialitetens uppdrag och avgränsningar. Vid behov ta initiativ till regiongemensamma utbildningar Analysera och ge förslag på hur olika bristsituationer kan hanteras Ansvara för kvalitets- och resultatuppföljning. Arbeta med kvalitetsindikatorer och gemensam användning av dem i regionen. Särskilda frågor och uppdrag Avge en kort årsrapport

42 Programrådens uppdrag
* Stödja och vid behov samordna aktiviteter för initiering av implementering av nya kunskapsunderlag * Följa upp vägledningar från NPR och följsamhet till dessa * Genomföra gemensam uppföljning/ta fram kvalitetsdata för samtliga landsting i regionen * Identifiera oönskade variationer mellan landstingen * Återkoppla resultat från uppföljningar och utvärderingar och ge förslag till förbättringsåtgärder * Följa nationella mål och föreslå kompletterande regionala mål vid behov * Dialog, lärandeprocesser och benchmarking inom regionen * Delta i/genomföra arbetet med regionala gapanalyser * Vid behov initiera klinisk forskning i samverkan med den regionala noden för samordning av klinisk forskning * Samverka med patientföreningar

43 Specialitets- och programrådens uppdrag i framtiden
Behöver uppdragen förtydligas eller anpassas för att bättre kunna samverka med de nationella, regionala och lokala råden? Har vi rätt sammansättning av ledamöter? Speglar de perspektiv som på lokal nivå möter patienterna? Har vi rätt råd? Hur kan vi säkra att vi mer systematiskt tar fram behoven? Hur stöttar vi Samverkansnämnden och huvudmannagruppen? Hur kan Samverkansnämndens organisation stödja rådens arbete på bästa sätt? Från årsberättelse till verksamhetsplan eller både och..

44 Nästa ordförandekonferens 19/10 2017
Boka nästa möte redan nu! Nästa ordförandekonferens 19/