Potentialen i ökad produktivitet och innovationsgrad är stor!

En presentation över ämnet: "Potentialen i ökad produktivitet och innovationsgrad är stor!"— Presentationens avskrift:

1

2 Potentialen i ökad produktivitet och innovationsgrad är stor!
Målsättningen är ett systematiskt produktivitetsarbete med: 1,3 mdkr i frigjorda medel och 3 mdkr 2014 2-3% årligen Renodlad beställarroll – en resa från egen regi till en beställarorganisation Ett samlat grepp med ett ”produktivitetskontor”

3 kalkylerat värde kontraktsvärde
Totalentreprenader ( ) – billigare kontrakt och lägre slutkostnader slutkostnad kontraktsvärde kalkylerat värde kontraktsvärde Kalkylerat värde/Genomsnittlig utfallskvot: Grafen visar hur den genomsnittliga Kalkylkvoten fördelar sig mellan de olika grupperna Generellt så är kalkylkvoten större än 100% vilket betyder att kostnadskalkylen har varit högre än kontraktsvärdet. Resultatet kan tolkas som att Trafikverket i detta urval har lyckats med sina upphandlingar och fått ett bättre anbud än vad som beräknats. En annan tolkning är att anbudsgivarna har uppfattat förfrågan (FU) som mindre omfattande än vad Trafikverket förutsatt i sin kalkyl. Skillnaden mellan utförarentreprenader och totalentreprenader är störst i vägprojekt. Slutkostnad /kontraktsvärde: Grafen visar hur den genomsnittliga Utfallskvoten fördelar sig mellan de olika grupperna Generellt så är utfallskvoten större än 100% vilket betyder att utfallet generellt har varit högre än kontraktsvärdet. Dessa skillnader utgöts av mängdregleringar, ändringar, tillägg och avgående arbeten samt index. I båda projekttyperna ser vi en lägre utfallskvot för totalentreprenader vilket är naturligt då totalentreprenader har färre eller inga mängdregleringar och färre ändringar än utförandeentreprenader. Utfallskvoten för totalentreprenader i vägprojekt ligger även nära 100% vilket betyder att vad som utförts i projektet nära stämmer överens med vad som skrivs i kontraktet.

4 Andel totalentreprenader/fast arvode
% % Andel totalentreprenader Här mäter vi hur stor andel av vår beställningsvolym för investeringsverksamheten som upphandlats som totalentreprenad, vilket Trafikverket och branschen anser ger bättre förutsättningar för höjd produktivitet. Målet är att 30 % av våra beställningar ska vara totalentreprenader år 2013 och 50 % 2018. Andel konsultuppdrag upphandlade med fast arvode Nyckeltalet visar på hur väl Trafikverket lyckas skapa incitament för konsulter att genomföra utredningar/projekteringar med färre timmar och fast arvode. Målet är 20 % för 2013 och 40 % för 2018.

5 Hur åstadkommer vi detta?

6 Leverantörerna behöver:
Utveckla sin förmåga att hantera ett större åtagande. Bidra till att åstadkomma förutsättningar för: rimlig riskfördelning utveckling och användning av krav på egenskap och funktion alternativa lösningar och seriell produktion Vara innovativa och ta vara på de möjligheter som ett kravställande på egenskap och funktion innebär. Utveckla sin egenkontroll. Utveckla sin förmåga att hantera ett större åtagande och ta ett fullständigt ansvar i utredning, projektering och/eller produktion. Genom deltagandet i processen se till och bidra till att åstadkomma förutsättningar för en rimlig riskfördelning, utveckling och användning av krav på egenskap och funktion, möjligheter till alternativa lösningar och seriell till produktion. Vara innovativa och ansvarsfullt ta vara på de möjligheter som ett kravställande på egenskap och funktion medför för kund, brukare samt framtida förvaltning. Utveckla en egenkontroll som säkerställer verifiering av krav ställda på tjänst och/eller produkt.

7 Trafikverket behöver:
Utveckla sin förmåga att överlämna ett större åtagande till leverantörerna. Utveckla ett mer affärsmässigt förhållningssätt som beställare. Övergå till att upphandla mer i termer av egenskap och funktion. Utveckla formerna för beställarens uppgift och ansvar vid leveransuppföljning. Följa upp, analysera och synliggöra resultaten av affärsmodeller. Utveckla sin förmåga att hantera ett större åtagande och ta ett fullständigt ansvar i utredning, projektering och/eller produktion. Genom deltagandet i processen se till och bidra till att åstadkomma förutsättningar för en rimlig riskfördelning, utveckling och användning av krav på egenskap och funktion, möjligheter till alternativa lösningar och seriell till produktion. Vara innovativa och ansvarsfullt ta vara på de möjligheter som ett kravställande på egenskap och funktion medför för kund, brukare samt framtida förvaltning. Utveckla en egenkontroll som säkerställer verifiering av krav ställda på tjänst och/eller produkt.

8 Våra gemensamma åtaganden
Ha respekt för: begränsningar genom lagstiftning för fysisk planering och miljöhänsyn. att det finns systemmässiga låsningar bl.a. i gränssnittet anläggning/fordon/trafikant. varandras kunnande och använda den gemensamma kompetensen så kreativt och effektivt som möjligt. Verka för: lösningar och metoder som medför rimliga planerade störningar. hög säkerhet i produktionsfasen. en hållbar utveckling inom anläggningsområdet. Utveckla sin förmåga att hantera ett större åtagande och ta ett fullständigt ansvar i utredning, projektering och/eller produktion. Genom deltagandet i processen se till och bidra till att åstadkomma förutsättningar för en rimlig riskfördelning, utveckling och användning av krav på egenskap och funktion, möjligheter till alternativa lösningar och seriell till produktion. Vara innovativa och ansvarsfullt ta vara på de möjligheter som ett kravställande på egenskap och funktion medför för kund, brukare samt framtida förvaltning. Utveckla en egenkontroll som säkerställer verifiering av krav ställda på tjänst och/eller produkt.

9 Sammanfattande diskussioner:
Skapar Trafikverkets produktivitetsarbete tillräckliga möjligheter för ökad produktivitet i anläggningsbranschen? Vad gör respektive part för att påverka produktivitet och innovationsgrad och vad går att göra ytterligare?

10 Säkerhet i och vid genomförandet av byggprojekt

11 Säkerhet i fokus 0-vision även när det gäller arbetsmiljö
Säkerhetsår Alla aktörer har ett ansvar och tillsammans skapar vi säkerhet Chefer och ledning är förebilder för ett bra och medvetet säkerhetsbeteende. Trafikverket inrättar ett säkerhetsår med många insatser med fokus på säkerhet och anpassade utbildningar för chefer, ledningsgrupper och nyckelfunktioner. Sveriges Byggindustrier svarar upp med en satsning om 50 miljoner kronor för att stötta sina medlemsföretag med utbildning, verktyg och rådgivning. Sveriges Byggindustrier har tillsammans med flera fackförbund, andra arbetsgivarorganisationer och Trafikverket inrättat ett så kallat branschråd för att öka säkerhetsmedvetandet vid bygge och underhåll av infrastruktur. Branschrådet arbetar med att öka kompetensen och förbättra attityderna kring säkerheten. Man vill att alla aktörer tar sitt ansvar; beställare, entreprenörer, konsulter, leverantörer, arbetsgivare, arbetstagare, chefer, medarbetare. Företag som genomför uppdrag ska inte kunna skaffa sig konkurrensfördelar genom bristande arbetsmiljö. Trafikverket och Sveriges Byggindustrier vill därför att Arbetsmiljöverket gör tillräckligt många inspektioner för att stävja oseriös verksamhet.

12 Arbetsplatskontroller väg- och järnväg
Andelen allvarliga anmärkningar har ökat jämfört med 2012. Vad ska vi göra för att bli bättre? För dålig avstängning, här kunde man åka ner i arbetsplatsen skada sig själv och även köra på de som arbetade.

13 Sammanfattande diskussioner:
Vad gör respektive part för att förbättra säkerheten vid byggprojekt och underhållsarbete och var finns förbättringspotentialerna? Hur kan vi gemensamt arbeta för att förbättra vår säkerhetskultur (nollvision)?

14 Det trafikala perspektivet vid genomförandet

15 Störningar för trafiken – en prioriterad fråga?
Är trafikstörningar en prioriterad fråga för anläggningsbranschen? Trafikpåverkan = trafikens framkomlighet och säkerhet för kund/resenär m.m…. Det ska finnas goda möjligheter att passera ett pågående arbete och Tredje man ska inte riskera att skadas av ett pågående arbete T.ex. - Köbildningsolyckor, väg - Olyckor med tunga spårgående arbetsredskap, järnväg

16 Vi strävar efter en nollvision även för trafikpåverkan
Vi ska ha noll oplanerade störningar! En gemensam utmaning för beställare och leverantörer! Vad gör vi för att bli bättre? - Hur kan vi gemensamt, beställare och leverantörer, arbeta med nollvisionen som ledstjärna för trafikpåverkan? Vi ska leva upp till kundernas och samhällets krav och förväntningar på framkomlighet. Vi skall ha en kultur där vi gör medvetna val och planerar för en god framkomlighet. Alla aktörer måste vara med i diskussionerna om orsaker till trafikstörningarna och förväntas göra sin del för att genomföra åtgärder som kan förbättra framkomligheten. Branschens professionalism ifrågasätts hårt vid trafikstörningar En ”liten störning” vid i ett jobb i anläggningen kan ge stora samhällskonsekvenser… Kommunikation, god planering, riskbedömningar samt ”plan B och C” är framgångsfaktorer Kommunikation är framgångsfaktorer för att minska konsekvenserna av oplanerade störningar God planering och riskbedömningar samt ”plan B och C” är framgångsfaktorer för att undvika avvikelser i planerade störningar

17 Sammanfattande diskussioner:
Hur kan vi enskilt och gemensamt arbeta med en nollvision som ledstjärna för trafikpåverkan?

18 Former för branschsamverkan

19 Årscykel branschsamverkan
Regionala Anläggningsforum Anläggningsdag INFRA Nationellt Anläggningsforum Regionala Anläggningsforum

20