Vänd dem inte ryggen Socialstyrelsens utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck.

En presentation över ämnet: "Vänd dem inte ryggen Socialstyrelsens utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck."— Presentationens avskrift:

1 Vänd dem inte ryggen Socialstyrelsens utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck

2 Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig. Men tyvärr är det ingen självklarhet för många tjejer. Och jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem. Tack för att ni lyssnade. Fadime Sahindals tal i riksdagen 20 november 2001 Jag hade ju mina egna drömmar och mål här i livet. Jag ville sätta upp mina egna villkor för mitt liv, göra mina egna misstag och lära mig av dem. Och jag ville stå på mina egna två ben och ta ansvar för mina egna handlingar. Inte låta någon annan bestämma över hur jag skulle tycka, tänka och handla. För mig var det dessutom oerhört viktigt att få utbilda och utveckla mig som person. För er är detta säkert inget konstigt, eftersom det är en del av det svenska levnadssättet, men för min familj var det något oerhört skrämmande. Det som har hänt mig är inget som man kan göra någonting åt men jag tror att det är viktigt att man lär sig någonting av det och gör någonting i framtiden, så att såna här fall inte upprepas. Jag har valt att berätta min historia här för er i dag i förhoppning om att det kan hjälpa andra invandrartjejer, så att inte fler behöver gå igenom det jag har fått göra. Om alla drar sitt strå till stacken behöver sån’t här inte upprepas. Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig. Men tyvärr är det ingen självklarhet för många tjejer. Och jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem. Detta är citat taget från Fadime Sahindals tal i riksdagen den 20 november 2001, två månader innan hon mördades av sin pappa. Fadime Sahindal föds 1975 i den kurdiska delen av Turkiet. Hon är nummer tre av sex syskon. De är fem systrar och en bror. Hennes pappa Rahmi Sahindal flyttar till Sverige 1981, övriga familjen följer efter Fadime är sju år gammal när hon kommer till Uppsala där hon växer upp i stadsdelen Nyby. Hon tar studenten med höga betyg och träffar Patrick Lindesjö, som blir hennes pojkvän och stora kärlek. De försöker hålla sin relation hemlig för hennes familj. Patrick är svensk-iranier - och därmed omöjlig för Fadimes pappa som bara kan tänka sig ett arrangerat äktenskap med en av familjen utvald kurdisk man. Källa: Hon mördades den 21 januari 2002 i Uppsala av sin pappa., Hennes pappa dömdes för mordet till livstids fängelse.

3 Begrepp Synonymer för Hedersrelaterat våld och förtryck:
Hedersvåld Hedersförtryck Våld i hederns namn Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är etablerat men saknar en enhetlig definition, även om det i många sammanhang beskrivs på ett likartat sätt. Utgångspunkten i den här utbildningen är regeringens beskrivning i skrivelsen 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I skrivelsen används begreppet även i förkortad form, det vill säga ”hedersrelaterat våld”. I flera sammanhang används även begreppen hedersvåld, hedersförtryck och våld i hederns namn som synonymer.

4 Skillnad! Mäns våld mot kvinnor i nära relation Hedersrelaterat våld och förtryck Mäns våld mot kvinnor i nära relationer utförs främst individuellt och fördöms kollektivt. Hedersrelaterat våld utförs kollektivt och våldet är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap. Hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras ofta som en fråga om mäns våld mot kvinnor i nära relation. I likhet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den kontroll som de våldsutsatta utsätts för av förövarna stark och kontrollen begränsar handlingsfriheten i både det privata och det offentliga. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer utförs främst individuellt och fördöms kollektivt, medan hedersrelaterat våld utförs kollektivt och våldet är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap

5

6 Hedersrelaterat våld och förtryck
Heder är en del av en traditionell familjeideologi som dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll, (FN 1999). Kännetecknas bland annat av: föreställningar om flickors oskuld och kyskhet flickors och kvinnors faktiska/påstådda beteende påverkar familjens rykte och anseende att våldet ofta är planerat och både utövas och sanktioneras kollektivt val av partner är familjens/släktens angelägenhet oavsett ålder/kön En flicka eller kvinna förväntas vara oskuld när hon gifter sig, och kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är avgörande. Det som kännetecknar hedersrelaterat våld är bland annat att det har att göra med föreställningar om oskuld och kyskhet och synen att flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende påverkar familjens rykte och anseende. En flicka eller kvinna förväntas vara oskuld när hon gifter sig, och kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är avgörande. Valet av partner är familjens/släktens angelägenhet snarare än individens, och det är något som gäller både flickor, kvinnor, pojkar och män. Denna typ av våld är ofta planerat och kan både utövas och sanktioneras kollektivt, exempelvis utövas det av den närmaste familjen och kan vara sanktionerat av släktingar utanför den närmaste kretsen. FN har definierat heder som en del av en traditionell familjeideologi som dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Den innebär att identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld. (United Nations. Economic and Social Council. Integration of the human rights of women and the gender perspective. Violence against women. E/CN.41999/68; 1999)

7 Hedersförtryck och religiositet
Forskning visar ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck; dock finns inget samband mellan våldsutövandet och någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer med andra ord inom många kulturer och religioner. Nationellt Centrum för Kvinnofrid Hedersförtryck och religiositet Ungdomsstyrelsen uppskattar utifrån en enkätundersökning år 2009 att cirka individer i åldern år i Sverige upplever begränsningar i förhållande till äktenskap och/ eller att familjen ställer upp villkor för val av partner. Detta gäller 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen. Enligt studien är det betydligt vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund jämfört med familjer med svensk bakgrund. Flickor med utländsk bakgrund är de som i störst utsträckning uppger att de har begränsningar eller villkor.

8 Ökad sårbarhet – utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck
Att ha varit utsatta från tidig ålder Våldet är av kollektiv karaktär kan vara flera förövare från både familjen och släkten kan vara sanktionerat/pådrivet av familjemedlemmar eller släktingar Den som lämnar sin familj kan bli mycket isolerad Exempel på olika sårbarhetsfaktorer är: okunnighet om de rättigheter man har socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället konflikt mellan närståendes och andras förväntningar isolering och ensamhet beroende av andra för att klara vardagslivet starkt beroende av våldsutövaren Begreppet sårbarhet används bl.a. för att beskriva brottets konsekvenser för dem som utsätts – det vill säga att brottet kan ge upphov till särskilt allvarliga reaktioner, problem eller behov. En annan dimension av sårbarhet handlar om en grupps resurser eller förmåga att utnyttja sina resurser – ekonomiska, sociala eller politiska. Det finns många omständigheter som rör sårbarhet och som kan spela roll för en och samma individ: migrations-/utländsk bakgrund, fysisk och psykisk funktionsförmåga, närståendes normer kring självbestämmande över sexualitet och familjebildning, ålder, sexuell läggning, drogvanor med mera. Det som dessutom påverkar utsattheten är just det som är specifikt för gruppen HRFV: våldets kollektiva karaktär fokus på oskuldsnormen och val av partner ensamheten och isoleringen då de tvingas lämnar familjen

9 Särskiljer från generell utsatthet
När det gäller hedersrelaterat våld finns det två olika slags utsatthet. Lever med begränsningar, kontroll och förtryck för att följa normerna oskuldsnormen kollektivet går före individen Utsättas för bestraffningar, hot och våld om man bryter mot normerna När det gäller hedersrelaterat våld finns det två olika slags utsatthet. Den ena handlar om att tvingas leva med begränsningar, kontroll och förtryck för att följa normerna om bland annat kyskhet och oskuld samt normen om att kollektivet ska sättas före individen. Hederstänkandet innebär att föreställningar om oskuld och kyskhet står i fokus och att flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende påverkar familjens samt släktens rykte och anseende. Flickors oskuld måste bevaras för att upprätthålla familjens heder, och kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är central. Även pojkar och män utsätts för denna typ av våld. Centralt är också att valet av partner inte är individens utan familjens eller ett större kollektivs angelägenhet. Den andra dimensionen handlar om att utsättas för bestraffningar, hot och våld om man bryter mot normerna. Syftet med att bestraffa normöverträdelserna är alltså, i förövarnas ögon, att återvinna familjens heder. Dessa bestraffningar kan handla om allt från känslomässig utpressning till fysiskt våld eller uppmaningar till självmord eller mord. I de sammanhang som präglas av hedersrelaterade normer är individens rättigheter underordnade det som anses vara bäst för kollektivet, det vill säga familjen och släkten. Individens önskan ställs emot den skada som denna önskan skulle kunna orsaka familjens och släktens heder. Hedern är knuten till kollektivet, så familjemedlemmarna har en gemensam heder och alla är beroende av varandra. Det räcker med rykten för att en familj ska förlora sin heder. Våld av den här typen är bland annat ofta planerat och det kan både utövas och sanktioneras av flera personer. Utövarna kan exempelvis vara den närmaste familjen medan släktingar utanför den närmaste kretsen godkänner och driver på det.

10 Ytterligare våldstyper
Med fokus hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig an flera uttryck: Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt. Det kan röra sig om en rad olika handlingar från relativt sett vardagliga begränsningar i livet som gäller klädval och socialt umgänge, till livsval som utbildning och val av äktenskapspartner samt grovt våld, inklusive dödligt våld. Socialt kan det handla om att personen bland annat blir utfryst, isolerad och förbjuden att delta i olika aktiviteter, till exempel inom ramen för skolan. Psykiskt kan det handla om att en person blir kränkt, skuld- och skambelagd, förödmjukad, utesluten från kärlek och omsorg samt förföljd och hotad. Våldet och förtrycket kan också ta sig uttryck sexuellt, bland annat i form av att en person tvingas eller förmås att ingå äktenskap mot sin vilja, vilket kan föra med sig blir utsatta för våldtäkt och andra sexuella övegrepp. Hbt-personer kan vidare tvingas in i en relation med en person av motsatt kön i syfte att ändra sin sexuella läggning, vilket är en form av sexuellt våld. Våldet kan även vara fysiskt och allvarlighetsgraden kan variera, från handlingar som relativt sett är mer lindriga till mycket grova sådana, inklusive dödligt våld. Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att förtrycket inte fungerar. Även pojkar och män utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan dock delvis ta sig andra uttryck än det som flickor och kvinnor utsätt för, bland annat genom att de kan tilldelas eller påtvingas rollen som ”väktare” av till exempel sina systrar. Men de blir också bortgifta. Det finns två specifika företeelser som bland annat hänger ihop med föreställningen om att mäns och familjers heder beror på kvinnors och flickors sexuella beteende: - tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning.

11 Vardaglig kontroll Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld” Regeringens handlingsplan 2007/08:39 Koppla gärna vardagskontrollen till våldets normaliseringsprocess Kontrollen över partnern utvecklas och ökar över tid. Kontakten med familj och vänner minskar över tid och den utsatte blir allt mer isolerad. Det är få som har insyn i deras vardag och få som den utsatte känner att den kan anförtro sig till. Sedan är det ju inte dåligt jämt. De har fortfarande många fina stunder tillsammans, även om de blivit färre i takt med att våldet blivit mer frekvent och allvarligt. Efter en händelse som mynnat ut i våld är förövaren ofta snäll och uppvaktande. Ibland plåstrar hen om de sår som uppstått, ett beteende som kan beskrivas som en växling mellan våld och värme. Kontroll, isolering och växling mellan våld och värme är centrala delar i det som brukar kallas för  våldets normaliseringsprocess. Normaliseringsprocessen beskriver också hur en gränsförskjutning sker: kontrollen och isoleringen ökar successivt och våldet trappas ofta upp gradvis. Det är förändringar som sällan sker plötsligt. I växlingen mellan våld och värme krymper kvinnans självkänsla och så småningom tar hon ofta på sig hela eller en del av ansvaret för situationen, vilket brukar benämnas som att kvinnan internaliserar våldet. Paralleller mellan vardagskontroll i en hederskontext, som kan börja i samband med att en person kommer in i puberteten, och våldets normaliseringsprocess kan dras. Teorin om våldets normaliseringsprocess visar hur förövarens kontroll över den utsatte gradvis ökar samtidigt som dennes självkänsla och livsutrymme minskar. Detta sker dock sällan utan motstånd. Många våldsutsatta vittnar om att de aktivt utvecklat strategier för att förhålla sig till våldet, genom medveten anpassning och motstånd. Det kan röra sig om att argumentera emot, att försöka få hen att förstå att hen gör fel och behandlar den utsatte illa och även om att göra fysiskt motstånd. Detta kan vara ett sätt för den utsatte att visa att hen inte är underordnad och ge denne en känsla av att ha kontroll över situationen, vilket kan vara stärkande. Samtidigt kan motståndet ha en kvarhållande effekt, eftersom det kan bibehålla den utsattes hopp om att hen inte är ett offer och att hen kan förändra situationen.

12 Kvinnlig könsstympning
Det finns olika förklaringar till förekomsten av kvinnlig könsstympning. Ett underliggande tema är kontroll över kvinnors kroppar och sexualitet. Alla former av könsstympning av flickor är förbjuden i Sverige sedan 1982 Preskriptionstid år från flickans 18 årsdag Även brott utomlands kan dömas i Sverige sedan 1999 Ingen koppling till någon specifik religion! Kvinnlig könsstympning har bland annat att göra med föreställningen om att mäns och familjers heder beror på kvinnors och flickors sexuella beteende. Det finns olika förklaringar till förekomsten av könsstympning, men ett underliggande tema är kontroll över kvinnors kroppar och sexualitet. Med kvinnlig könsstympning avses ingrepp som innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen avlägsnas eller skadas utan att det finns någon medicinsk grund för ingreppet. Ordet ”kvinnlig” innebär inte att ingreppet i någon större omfattning görs på vuxna kvinnor, utan det är framför allt flickor som könsstympas. Kvinnlig könsstympning har inte koppling till någon specifik religion, utan förekommer bland annat inom kristna och muslimska grupper i runt 30 länder i Afrika, i vissa länder i Mellanöstern, däribland i mindre grupper i Kurdistan, samt i en del länder i Asien .Alla former av könsstympning av flickor är förbjuden i Sverige sedan 1982 enligt lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Lagen skärptes senast 1999 så att en person kan dömas i Sverige även om brottet har begåtts utomlands Preskriptionstiden är 10–15 år från den dag flickan fyller 18 år.(35 kap. 1 och 4 § BrB). Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet i lag i Sverige. OM flicka har anknytning till Sverige är det även förbjudet att könsstympa en flicka utanför Sveriges gränser. Enligt den svenska lagstiftningen är könsstympning av flickor och kvinnor ett allvarligt brott, som kan ge upp till tio års fängelse. Även planering och förberedelse av könsstympning är straffbart, liksom underlåtenhet att anmäla eller avslöja könsstympning om man får kännedom om detta. Förebyggande/Uppmärksamma - läs Socialstyrelsens utbildningsmaterial Kvinnlig könsstympning: ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens har en webbutbildning om könsstympning av flickor och kvinnor

13 Vad innebär könsstympning av flickor och kvinnor?
Begreppet könsstympning innefattar flera olika typer av ingrepp som handlar om att skada, skära bort hela eller delar av det yttre könsorganet av icke-medicinska skäl. Typ 1: Förhuden på klitoris skärs bort. Ibland skärs även klitoris, eller delar av klitoris, bort. Typ 2: Hela klitoris skärs bort, tillsammans med hela eller delar av de inre blygdläpparna. Typ 3: Alla yttre delar av könsorganet, det vill säga klitoris samt inre och yttre blygdläppar skärs bort. Därefter sys det som är kvar av de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks för. En liten glipa lämnas kvar för att urin och mensblod ska kunna sippra ut. Kallas även infibulation. Typ 4: Andra skadliga ingrepp som t ex prickning, snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad. Könsstympning kan medföra både direkta och långsiktiga fysiska och psykiska konsekvenser, som till exempel svår smärta, stress, infektioner och psykisk ohälsa. Direkta fysiska konsekvenser kan innefatta bland annat stora smärtor vid själva ingreppet, som oftast genomförs utan bedövning. Ingreppet kan leda till kraftiga blödningar, och den som utsätts riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Det finns även risk att flickor dör i samband med könsstympningen. De långsiktiga fysiska konsekvenserna kan variera beroende på vilken typ av ingrepp som har gjorts och under vilka omständigheter. Smärta och värk är en vanlig följd av könsstympning liksom klåda, ärrbildningar och cystor. Det är även vanligt att könsstympade flickor och kvinnor drabbas av återkommande infektioner i underlivet. Könsstympningen kan även leda till infertilitet. För en flicka eller kvinna som blivit utsatt för infibulation är det vanligt att hon får svårt att kissa och att toalettbesök tar väldigt lång tid. Det är också vanligt att mensblodet inte kan rinna ut, vilket kan leda till att det levrar sig. Det kan i sin tur ge upphov till svåra smärtor. De psykiska konsekvenserna kan både vara direkta och långsiktiga. Själva ingreppet kan försätta flickan i chocktillstånd, då övergreppet ofta sker utan att flickorna är förberedda på vad som ska hända. På lång sikt kan det få stora känslomässiga och psykiska konsekvenser som t.ex. posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En del flickor och kvinnor kan få ångest och ha upprepade mardrömmar, vissa kan även återuppleva könsstympningen – exempelvis i samband med en gynekologisk undersökning. Det är därför viktigt att alla yrkesverksamma har en medvetenhet om detta och genom ett professionellt och respektfullt bemötande kan bidra till att minska risken för negativa konsekvenser för den utsatta flickan eller kvinnan. Text från: Vi måste våga se

14 Gift mot sin vilja - film
Skulle kunna ladda ned, korta och baka in filmen ca 3 minuter Klicka på bilden och filmen startar på Youtube Länk: den är totalt 22,5 minuter Men använd de första 2 minuterna och 42 sek för att visa på hur det kan vara att till slut hamna i en situation där man har två val – gifta sig mot sin vilja eller fly. Om det kommer upp reklam, klicka på krysset. Gift mot sin vilja – en informationsfilm för yrkesverksamma Genom olika intervjuer med yrkesverksamma beskrivs innebörden av den nya lagstiftningen. Filmen lyfter även fram vikten av samverkan mellan skolan, socialtjänsten och Polisen för att utsatta barn och unga ska få adekvat stöd och skydd. Filmen innehåller intervjuer med Justitieminister Morgan Johansson, intervjuer med yrkesverksamma och verklighetsbaserade berättelser från en tjej och en kille som riskerat att giftas bort mot sin vilja men som har fått hjälp och idag självständigt och bra liv, om än med skyddade personuppgifter. Du kan även ladda ner filmen här: 22,5 minuter

15 Äktenskap mot den egna viljan
Barnäktenskap Olagligt att gifta sig om någon är under 18 år Tvångsäktenskap äktenskap som ingåtts genom ett straffbart tvång HBTQ personer, för att ”korrigera” avvikande sexualitet Gift mot sin vilja andra påtryckningar än straffbart tvång Vilseledande äktenskap …tackar ja utan att egentligen veta vad det innebär En central del i hedersrelaterade sammanhang är att familjen väljer partner i stället för att den unge själv gör det. Det finns ett samband mellan hedersrelaterat våld och barnäktenskap, tvångsäktenskap och att bli gift mot sin vilja. Äktenskapet ses som hela familjens/släktens angelägenhet och därför arrangeras äktenskap, det vill säga att pojken och flickan inte själva väljer varandra utan att det är föräldrar eller släkt som utser äktenskapspartner. Det kan i praktiken vara svårt att dra någon klar skiljelinje mellan arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap då parterna i ett arrangerat äktenskap kan vara utsatta för starka påtryckningar och förväntningar vilket gör det svårt att urskilja och följa den egna viljan. För HBT-personer är risken för tvångsäktenskap särskilt stor eftersom detta är ett sätt för familjen att ”korrigera” deras sexualitet som ses som avvikande. Vilseledande äktenskap: Till skillnad från ungdomar utan funktionsnedsättning som ofta blir tvingade eller övertygade till att ingå ett äktenskap så vilseleds ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning in i äktenskap. Det kan ske genom att lägga fokus på bröllopsfesten där den unges förståelse av ett äktenskap blir lika med bröllopsfest. Det kan också ske genom att förmedla till den unge att han/hon kommer att bli ”normal” och ”som alla andra” i familjen om de gifter sig. Vilseledande äktenskap innebär att den unge tackar ja till att ingå äktenskap utan att egentligen veta vad det innebär. Inom äktenskapet utsätts, ofta kvinnan, för sexuella övergrepp och fysisk misshandel. Kort därefter väntar ett, ofta ofrivilligt, mödraskap.

16 Lagstiftning - äktenskapstvång
1 juli inte längre möjligt med dispens att få gifta sig innan 18 års ålder Olaga tvång/utnyttjande av utsatt belägenhet – att förmå en person att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse När ett barn pressas att gifta sig mot sin vilja eller ett äktenskap arrangeras utan hänsyn till vad barnet vill kan det vara fråga om att barnets utsatta belägenhet utnyttjas Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Från och med 2014 gäller nya straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och möjligheten för barn att få dispens att gifta sig togs bort. Två nya brott har införts i brottsbalken (Brottbalken 4 c §, 4 d §): - Brottet äktenskapstvång gäller den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse. Utnyttjande av utsatt belägenhet är exempelvis att utnyttja att offret befinner sig i en beroendeställning i förhållandet till gärningsmannen. Det kan handla om att offret har en intellektuell funktionsnedsättning eller om en vuxen pressar sitt barn att gifta sig mot sin vilja eller arrangerar ett äktenskap utan hänsyn till vad barnet vill. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. - Brottet vilseledande till äktenskapsresa gäller den som genom vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där han eller hon bor, i syfte att personen genom olaga tvång eller utnyttjande av hans eller hennes utsatta belägenhet ska förmås att ingå ett äktenskap. Det handlar alltså om att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande. Straffet är fängelse är högst två år. Utgångspunkten i svensk äktenskapsrätt är att den som är under 18 år inte ska vara gift. Den lägsta åldern som gäller för att ingå äktenskap i Sverige är utan undantag 18 år. Möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap och tvångsäktenskap, där minst en av parterna har anknytning till Sverige, ska endast kunna ske om det finns synnerliga skäl, dvs. endast i rena undantagsfall. Trots de lagändringar som genomfördes 2014 talar det mesta för att förekomsten av barnäktenskap och tvångsäktenskap har ökat i Sverige. Regeringen gav därför en särskild utredare i uppdrag att utvärdera lagstiftningen inom området. I december 2017 var ett betänkande klart som gav förslag på skärpta regler för erkännande av utländska äktenskap som ingåtts av barn utan tidigare anknytning till Sverige. Förslaget innebär att barn i Sverige, oavsett medborgarskap och hemvist, får samma skydd mot barnäktenskap. Utländska barnäktenskap, där ingen av parterna har någon anknytning till Sverige, ska inte erkännas om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Lagändringen föreslås träda i kraft 1 jan 2019.

17 Homo- och bisexuella personer samt transpersoner
I ett sammanhang som präglas av ett heders- relaterat tänkande är det otänkbart med något annat än en heterosexuell relation. Den som alltid har fått höra att den är sjuk eller syndig riskerar att själv ta över denna åsikt Många ungdomar utsätts för s.k. omvändelseförsök och förs med tvång till släktens ursprungsland för att träffa en viss religiös ledare hitta en lämplig partner av motsatt kön, dvs tvångsäktenskap I sammanhang som präglas av ett hedersrelaterat tänkande är det otänkbart med något annat än en heterosexuell relation. Homo- eller bisexuella ungdomar samt transpersoner kan därför vara mycket utsatta. De kan leva med hot eller vara utsatta för våld, på samma sätt som heterosexuella ungdomar som lever i ett sammanhang präglat av ett hederstänkande. De som är homo- eller bisexuella eller transpersoner kan uppfattas som en skam och bli utstötta av familjen och släkten. Transpersoner är ett paraplybegrepp för ett antal olika transidentiteter, exempelvis transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) samt non-, inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller inte inom könsidentiteterna kvinna eller man). I sammanhang som präglas av hedersnormer kan det finnas ett totalt tabu kring HBT-frågor. Den som alltid har fått höra att HBT-personer är sjuka eller syndiga riskerar att själv ta över denna åsikt. Intervjuer med unga HBT-personer har visat att de kan känna skam och skuld över sin sexualitet och över att de har gjort eller kan göra sina föräldrar djupt besvikna. Många unga känner till att deras sexualitet är förbjuden, och det kan räcka för att de ska bli rädda för konsekvenserna av sin kärlek eller av sina sexuella handlingar. Kontrollen kan hårdna och ta sig mer våldsamma uttryck om familjen får veta att ungdomar är homo- eller bisexuella eller transpersoner. Många HBT-ungdomar utsätts för så kallade omvändelseförsök. Det innebär att familjemedlemmar eller släktingar försöker få dem att bli heterosexuella, till exempel genom att med tvång föra bort dem till släktens ursprungsland för att träffa en viss religiös ledare eller hitta en lämplig partner av motsatt kön. En aspekt av omvändelseförsöken är just tvångsäktenskap.

18 Har du mött… Har du mött någon som är/har varit utsatt för hedersrelaterat våld? Hur tänkte du då? Hur agerade du då? Vilka var svårigheterna? Hade du agerat på annat sätt idag? En bikupa: Låt dem prata tre och tre eller fyra och fyra, utifrån frågeställningen. - Det är viktigt att involvera deltagarna och få dem att återkoppla till tidigare erfarenheter. Om den inte har erfarenheter är det bra att ta del av andras erfarenheter Poängtera att det inte är någon gruppövning som ska redovisas men att de gärna får delge något de pratat om för övriga gruppen när övningen är klar. Ta minst 5 men max 10 minuter.

19 ”Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder” Nationellt Centrum för Kvinnofrid Sammanfattande citat för det vi hittills pratat om, nu över till lite statistik och fokus på vem som utsätter och vem som blir utsatt.

20 Vilka utsätts för hedersrelaterat våld?
Det är framför allt flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men det är viktigt att uppmärksamma att även pojkar och unga män utsätts. Vilka utsätter? Både män och kvinnor är utövare Gränsen mellan offer och förövare kan vara otydlig Pojkar och unga män utövar våld mot sina systrar samtidigt som de själva är utsatta för någon form av våld eller förtryck Det är både flickor och kvinnor samt pojkar och män som utsätts för hedersrelaterat våld. Både unga kvinnor och unga män kan till exempel tvingas att gifta sig mot sin egen vilja och kan också utsättas för våld om de har en relation med någon som familjen eller släkten inte accepterar. Fakta om HBT finns med på en egen bild. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men det är viktigt att uppmärksamma att även pojkar och unga män utsätts. Tänk på att alltid ha ett barnperspektiv i arbetet. Barn kan fara illa av att bevittna våld eller andra övergrepp som begås i familjen eller den närmaste omgivningen. Barn som bevittnar våld kan även själva vara utsatta för övergrepp och det är även därför viktigt att uppmärksamma dessa barn. När barn har bevittnat våld av eller mot närstående vuxna är ett exempel på en situation då anmälan ska göras Utövare är både män och kvinnor. Mödrar kan exempelvis driva på det hela genom att begränsa döttrarnas liv för att bevara deras oskuld eller genom att planera tvångsäktenskap. Men kvinnor kan även utöva de grövsta formerna av fysiskt våld. Pojkar eller unga män förmås vakta över systrar eller kvinnliga kusiner, eller tvingas utsätta exempelvis sin mamma eller sina systrar för olika former av förtryck eller våld. Gränsen mellan offer och förövare kan vara otydlig. Exempelvis när pojkar och unga män utövar våld mot sina systrar samtidigt som de själva är utsatta för någon form av våld eller förtryck.

21 Att vilja se, vilja veta och våga fråga
Att vilja se, att vilja veta och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en person i svåra situationer. Det handlar om att våga lyssna och kunna ta emot en berättelse. För att kunna hjälpa en person som är utsatt för hedersrelaterat våld är det första steget att få vetskap om våldet så att den utsatta får den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till och behöver. Återkoppla till övningen innan, använda sina exempel…. För att kunna hjälpa en person som är utsatt för hedersrelaterat våld är det första steget att få vetskap om våldet så att den utsatta får den hjälp och det stöd som hon eller han har rätt till och behöver. Mellan närstående existerar ofta olika slags beroendeförhållanden som medger att våld utövas upprepat och systematiskt. Och många har svårt att berätta på eget initiativ på grund av rädsla som är kopplad till hot samt känslor av skuld och skam som för både vuxna och barn kan göra det svårt att berätta om våldserfarenheter. Många personer söker därför inte hjälp utan försöker dölja våldsutsattheten, och ibland vill de inte ens erkänna det för sig själva. Den som är utsatt kan även vara rädd för att utsättas för mer våld om hon eller han berättar.

22 Tecken och konsekvenser
Fysiska tecken och skador inte alltid som de fysiska konsekvenserna är synliga och inte heller alltid som orsaken till skador är uppenbar Oro kring oskuld och heder oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem eller funderingar kring oskuld och äktenskap Psykiska konsekvenser och psykisk ohälsa vara stressrelaterat vård för symtom som magont, huvudvärk eller annat som kan vara stressrelaterat, självdestruktiva och utagerande beteenden Ensamhet och isolering kan ”kollapsa” efter uppbrottet, är nu både mentalt och faktiskt ensam, längtan efter relationen till syskon eller mamman kan bli oerhört stark Tecken på och konsekvenser av att vara utsatt Personer som är utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck kan söka vård för symtom som magont, huvudvärk eller annat som kan vara stressrelaterat. Utsatthet för våld kan också ta sig uttryck i till exempel depression eller självskadebeteende. När personen väl berättar eller det kommer fram är det inte heller säkert att han eller hon använder ord som ”heder” utan de talar kanske om oro, lojalitetskonflikter och familjeproblem eller har funderingar kring oskuld och äktenskap. Vissa ungdomar kan utveckla självdestruktiva och utagerande beteenden. En del kan ha behov av att revoltera mot alla regler, vilket kan leda till att de hamnar i eller söker sig till en tonårskultur med droger och kriminalitet. Ungdomar kan känna en stark ambivalens mellan att vilja vara kvar hos familjen och att vilja lämna den, på grund av vad de är utsatta för. Pojkar och unga män kan också ha mycket dubbla känslor om de både är utsatta själva och har blivit påtvingade att utsätta exempelvis sina systrar för kontroll och hot. Vissa ungdomar kan i kontakterna med exempelvis socialtjänsten upplevas som krävande, till exempel för att de är så utagerande. Då finns en risk för att det är ungdomarna själva som uppfattas som problemet – ”blir” problemet – trots att det är de som har problemen.

23 Hur kan du upptäcka dem i din verksamhet?
Gör en lista på konkreta tecken, handlingar, konsekvenser av att leva hedersrelaterat våld. Hur kan du upptäcka dem i din verksamhet? Att vara tvungen att alltid gå direkt hem efter skolan. Att inte få ha vänskapsrelationer med det motsatta könet. Att inte få välja vad man vill studera efter grundskolan. Att tvingas bevaka och kontrollera vad ens mamma eller syster gör. Att luras att åka till föräldrarnas hemland för att giftas bort mot sin vilja. Att tvingas gifta sig med någon av motsatt kön trots att man är homosexuell. Att bli betraktad som familjens och släktens stora skam, om man bryter mot reglerna. Att bli utfryst ur familjegemenskapen. Att bli hotad. Att bli misshandlad. Att bli uppmanad att begå självmord. Att riskera att bli mördad. Att tvingas lämna sin familj.

24 Se varje människas behov
När man pratar om hedersrelaterat förtryck och våld finns det en risk för att generalisera och kategorisera människor med ett specifikt ursprung och att de tillskrivs samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv. Men att inte synliggöra det hedersrelaterade våldet är ett lika stort problem! Respekt, lyhördhet och förståelse är nyckelord. Personen är i en utsatt situation och kan känna sig utlämnad och vara rädd för sin och eventuellt andras säkerhet. Hon eller han kan också vara orolig för att inte bli trodd och förstådd. Man bör vara medveten om att det kan vara svårt för den som varit utsatt att berätta allt på en gång, och därför kan personen behöva flera samtal. Det kan ta tid för henne eller honom att våga lita på omgivningen och berätta allt som hänt. Ett bra bemötande bygger på kunskap om den ambivalens många upplever inför att kanske lämna den eller dem som utsätter en för våld eller att stanna kvar. Kunskap behövs om den kollektiva dimensionen av hedersrelaterat våld och om risken för att den unge ska giftas bort. De professionella behöver också förstå att rykten kan få allvarliga konsekvenser och att vissa som är utsatta för våld och förtryck även kan vara förövare och delaktiga i att utsätta andra för samma sak. Hbt-personer För hbt-ungdomar kan mötet med en ungdomsmottagning eller socialtjänsten vara första gången de berättar om sin sexualitet eller könsidentitet, men många kommer inte ut vid det första mötet så det är viktigt att låta kontakter ta tid. I många familjer med hedersnormer finns ett totalt tabu kring hbt-frågor, vilket kan leda till dålig självkänsla eller självförakt hos homo- och bisexuella ungdomar samt transpersoner. Både bekräftelse och lyhördhet kan behövas. Det är viktigt att betona att det är omgivningen som är problemet och inte den drabbade själv.

25 Att ställa frågor… Kunskap Fråga för att sätta igång en process
Viktigt att använda konkreta ord Fokusera på personens egen upplevelse Ge förslag på olika handlingsalternativ Hbt-personer Använda tolk? Ha tid! Det är viktigt att personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård som möter personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har kunskap om och förmåga att se tecken på detta. Att ställa frågor om våld är ett sätt att upptäcka våldet så att det kan uppmärksammas även om den som är utsatt inte själv har valt att aktivt söka hjälp. En fråga om våldsutsatthet kan också få den som är utsatt för våld att fundera över sin våldsutsatthet och ta ställning till om och hur hon eller han vill förändra sin situation. En enkel fråga kan alltså sätta igång en viktig process. En del som utsätts för våld vill inte se sig själva som våldsutsatta och tänker kanske inte på våldet som misshandel, övergrepp och hot. När man ställer frågor om våld är det därför viktigt att använda konkreta ord och det är bra att fokusera på personens egen upplevelse. Det underlättar om man redan från början försöker sätta upp en ram för samtalet, bestämmer hur lång tid som finns till förfogande och när uppföljningen ska ske. För den som är utsatt kan det också vara en lättnad att inte behöva berätta allt på en gång, utan få fortsätta vid ett senare tillfälle. Det är mycket viktigt att bekräfta allvaret i berättelsen. I vissa fall kan den som är utsatt behöva få information om olika handlingsalternativ på en gång, t.ex. få kontakt med en kurator eller olika insatser inom socialtjänsten, eller få veta hur man gör en polisanmälan. Om en person inte kan eller vill ta dessa kontakter själv kan hon eller han behöva få hjälp med det. I vissa fall kan en tolk behövas för att göra en muntlig tolkning eller en skriftlig översättning. En myndighet bör anlita tolk när man har att göra med någon som exempelvis inte behärskar svenska. Om en tolk behövs vid samtal med den utsatta personen själv eller med andra berörda är det helt avgörande att tolkningen sker på ett korrekt sätt. Det är viktigt att använda en tolk som är neutral både i förhållande till den våldsutsatta och till den eller dem som utövar våldet, så att använda en familjemedlem som tolk kan vara direkt olämpligt. Den utsatta personen måste också lita på tolken och då kan könet ha betydelse. Den som behöver tolkhjälp kan därför tillfrågas om hon eller han föredrar en kvinnlig eller manlig tolk.

26 Hinder, motstånd och svårigheter med att fråga
Tidsbrist Rädsla för att kränka personens integritet. Saknar kunskaper om hur den som är utsatt ska få stöd och hjälp på bästa sätt Tror sig inte ha relevanta insatser att erbjuda Rädsla att göra fel/för lite/för mycket… Stereotyptänkande Personal kan uppleva hinder för att fråga om känsliga ämnen såsom våldsutsatthet i allmänhet och sexuellt våld i synnerhet. Att vara vaksam på stereotyper En eventuell rädsla för att stigmatisera får inte hindra professionella från att ta tillräcklig hänsyn till en individs utsatthet för till exempel hedersrelaterat våld och förtryck. I en rapport från Socialstyrelsen: Det finns tendenser att professionella inom olika myndigheter som möter barn och unga som är utsatta eller befaras vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck inte ser, alternativt bagatelliserar, våldet och förtrycket. I vissa fall uteblir stöd och hjälp pga. man tror att det kan vara farligare för den utsatta att myndigheter ”lägger sig i” än att de inte agerar, dvs. att denna typ av problematik särbehandlas på så sätt att man inte tar ansvar för de utsatta. Bristande kunskap kan leda till en osäkerhet i både bemötande och handläggning. När det gäller exempelvis hedersrelaterat våld kan detta göra att man skenar iväg, det vill säga att man ingriper för kraftfullt utan att grunda bedömningen på den enskilda personens situation. Det nämns också att det kan innebära att man ingriper för lite. I flera länder har forskare och samhällsdebattörer varnat för en tendens att förklara våld utifrån kultur då det handlar om våld mot kvinnor med utländsk bakgrund när även förövaren tillhör en etnisk eller kulturell minoritetsgrupp. Detta till skillnad från fall då förövaren tillhör den inhemska kulturella eller etniska majoritetsgruppen. I Sverige har detta slags kritik framförts i debatten om just hedersrelaterat våld.

27 Två bra frågor att ställa inledningsvis
Vad får hon eller han inte göra som hon eller han skulle vilja kunna göra? Vad måste hon eller han göra som hon eller han inte vill göra? Inledningsvis kan det vara bra att ställa två öppna frågor som ger bra möjlighet att få den utsattas situation beskriven: Vad får hon eller han inte göra som hon eller han skulle vilja kunna göra? Vad måste hon eller han göra som hon eller han inte vill göra? Men mer specifika frågor behöver också ställas för att ta reda på om flickan eller pojken är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck. Var tydlig med att frågorna inte ställs för att ifrågasätta flickan eller pojken, utan för att få situationen klart för sig och utifrån det kunna göra så bra bedömningar som möjligt av behovet av stöd och skydd och av om en utredning ska inledas eller inte.

28 Följdfrågor Frågorna är från: Flicka: Hur begränsas hennes livsrum?
Vilka regler och krav gäller för henne? Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Är hon utsatt för bevakning? Har hennes föräldrar bestämt hennes framtid gällande utbildning och partner? Pojke: Hur begränsas hans livsrum? Vilka regler och krav gäller för honom? Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Upplever han påtryckningar att själv utdela bestraffningar mot en syster eller släkting? Tvingas han bevaka en syster eller släkting? Har hans föräldrar bestämt hans framtid gällande utbildning och partner? s. 19 När du uppfattat observationer. Har du sett ett tydligt mönster? Var tydlig med att agera. Ställ ovan nämnda frågeställningar för att få en bättre bild. Vid misstanke om att ett barn far illa - anmäl till socialtjänsten. Var noga med att säkerheten för barnet går före kontakten med föräldrarna. I fall som rör hedersrelaterat våld och förtryck kan det skada mer än hjälpa att kontakta föräldrarna.

29 Fler frågor Är hen utsatt för fysiskt våld?
Är hen utsatt för kränkningar och hot? Är syskon eller andra i familjen eller släkten bortgifta eller gifta mot sin vilja? Måste hen ljuga om pojkvän eller flickvän? Vad är det hen tror kommer att hända om hon eller han bryter mot familjens krav? Får hen delta i all undervisning, inklusive idrott och sex & samlevnad? Får hen vara med på skolresor och lägerskolor? Måste hen ljuga om vilka hon eller han umgås med, fritidsvanor och dylikt? Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror, i skolan och/eller på fritiden? Är hon kraftigt begränsad när det gäller kläder, rörelsefrihet och fritid? Är hon könsstympad eller är hon orolig för att bli det? Har hon någon syster som är könsstympad? Frågan om han måste kontrollera sina systrar eller kusiner på något sätt, till exempel i skolan?

30 Om det finns anledning att ta upp frågan om utsatthet…
Hur kan du då gå tillväga? Hur kan du formulera dig? Använd de konkreta exempel som du tog fram i föregående bikupa och formlera frågor kring det Har du någon gång mött en person som inte vill ha hjälp trots att hon eller han är utsatt? Vad gjorde du då? Hade du kunnat göra någonting annorlunda?

31 Uppbrottsprocessen – hedersrelaterat våld
En uppbrottsprocess innehåller ofta ambivalens hos den som är utsatt för våld, inte minst i fråga om att lämna den eller dem som utövar våldet eller att stanna kvar alternativt återvända. Texten är från Länsstyrelsen Östergötland: Våga göra skillnad. Professionella som möter de utsatta behöver känna till och för-hålla sig till detta. Uppbrottsprocessen ser lite olika ut för dem som vuxit upp i ett sammanhang med ett hederstänkande och som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck jämfört med hur den – generellt – kan se ut för kvinnor som har utsatts för våld av en partner. När det gäller den senare gruppen visar forskning att kvinnorna har genomgått psykiskt nedbrytande processer så att våldet har normaliserats och internaliserats av den utsatta. Detta påverkar bland annat kvinnans möjligheter att hålla fast vid ett beslut om att bryta upp. För att förstå livssituationen för unga som utsätts för hedersrelaterat våld är det viktigt att belysa i vilken grad de har ”socialiserats i ett kollektivorienterat sammanhang med normer kring kön, sexualitet, äktenskap, heder och skam” samt hur detta har påverkat dem och hur de har anpassat sig till eller gjort motstånd mot normerna. För många handlar det inte om att de har brutits ner likt kvinnor som utsatts för våld av en partner. Det handlar i stället om att de ”utifrån kollektiv-orientering, normsystem och våldsutsatthet inte har haft möjlighet att utveckla ett tydligt eller helt ”själv” och att de haft bristande möjligheter att utveckla en egen inre moral”.

32 forts. uppbrottsprocessen
Psykiskt nedbrytande processer våldet har normaliserats och internaliserats påverkar bland annat möjligheterna att hålla fast vid ett beslut om att bryta upp. Utifrån kollektivorientering och normsystem har inte haft möjlighet att utveckla ett tydligt eller helt ”själv” haft få möjligheter att utveckla en egen ”inre moral”. betonar värden som lydnad, beroende, heder och skam Ambivalens – lämna eller återvända Lång och svår process Studier visar att uppfostran i en familj som är kollektivorienterad och som betonar värden som lydnad, beroende, heder och skam kan stärka de ”utifrån-styrda” värderingarna för vad som är rätt och fel, medan de ”inifrånstyrda” värderingarna är svaga. Andra studier visar att den som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck under sin uppväxt inte är anpassad till ett självständigt vuxenliv och har sämre förmåga att vara självständig och fatta rationella beslut. Detta beror på att de inte har fått vägledning kring rätt och fel utan att deras handlingar och val ofta har styrts av rädsla för bestraffningar och viljan att vara någon annan till lags. Många unga som har brutit upp från sin familj känner skam för att de har satt sina egna intressen före kollektivets och för att ha dragit skam och vanära över sin familj. Skammen kan också handla om att man har försatt andra familjemedlemmar i fara genom uppbrottet. Genom att kollektivet också ofta tydligt förmedlar skuld och skam till de unga i samband med uppbrottet, då de utsätter henne eller honom för press, hot, tvång, våld eller förnekelse, så gör detta uppbrottsprocessen oerhört svår för de unga. Ambivalensen i fråga om att lämna sin familj eller inte och i fråga om att återvända eller inte Var i en uppbrottsprocess en person befinner sig påverkar även vilka behov av stöd och hjälp som hon eller han har. Processen att frigöra sig kan för många vara lång och smärtsam, även för dem som inte varit utsatta för långvarigt eller grovt våld. Personen ifråga måste få fortsatt stöd och bli tagen på allvar, trots sin ambivalens, för att hon eller han ska finna sin väg till ett bättre liv.

33 Har du mött någon som varit utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck och som varit ambivalent i fråga om att lämna sin familj eller inte? Hur hanterade du situationen eller situationerna?

34 Fallbeskrivning Laura är 17 år och har tagit kontakt med skolkuratorn på grund av sin hemsituation, hon beskriver att hennes tillvaro är totalt begränsad av hennes pappa. Hon får inte välja vad hon ska tro på, vad hon ska se på teve, hur hon ska klä sig eller vem hon ska umgås med. Hon får inte prata med pojkarna i klassen mer än vad som krävs för skolarbetet. Hennes pappa tittar på hennes schema varje morgon och kontrollerar att hon har kommit hem direkt efter skolan. Hon får inte sova över hos vänner, hon får inte simma eller ägna sig åt sportaktiviteter där är pojkar inblandade. Pappan har också hotat med att skriva ut henne från gymnasiet. Laura ser mörkt på framtiden, när hon var fjorton år försökte hennes föräldrar att få henne att gå med på att gifta sig med en äldre släkting, hon lyckades förhandla sig ur det äktenskapsförslaget men hon tror inte att hon själv kommer att få välja vem hon ska gifta sig med. Sedan hon blev femton sker våldet varje vecka. Misshandeln har ofta skett då hon gjort något som pappan tyckt var fel som att hon uttryckt en åsikt utan att vara tillfrågad. Senaste gången han slog henne var då han fick reda på att hon varit ute på balkongen, där hon inte får vara. Ibland lyfter pappan bort dörren till hennes rum så att hon inte kan stänga om sig. Han kommer ofta in på hennes rum och pratar, ibland i flera timmar om vad hon får och inte får göra. Hon känner sig utsatt för hjärntvätt. När hon var tio år började våldet, hennes pappa kan bli väldigt arg. Hon har blivit slagen flera gånger främst mot kroppen, han kan också sparka henne och slänga henne mot väggen.

35 Fallbeskrivning Hur skulle du utifrån din profession kunnat, viljat agera? Vilka möjligheter/begränsningar ser du? Vilken annan profession skulle du behöva samverka med?

36 Samhällets ansvar Våld – en kränkning av mänskliga rättigheter
Flera olika bilder – komplexa ärenden Den utsattes mamma/pappa/syskon Inflytelserika släktingar Den som anmäler Akuta och långsiktiga åtgärder Riskbedömningar FREDA/SARA/PATRIARK Som tidigare nämnts kan hedersrelaterat våld mot ett barn eller en ung person begås av både föräldrar och andra, till exempel syskon och andra i släkten. Personer som inte är direkt aktiva kan ändå sanktionera våldet eller förtrycket, eller driva på föräldrarna. Detta är viktigt att utreda och ta hänsyn till, och den utsatta personen själv är den som vet mest om till exempel positiva och negativa krafter i familjen och släkten samt om olika släktingars inflytande. Frågor kan ställas om vem eller vilka (i såväl familjen som släkten) som är förtryckande eller utövar våld, vilka som är neutrala och vilka som stödjer den utsatta. Ärenden som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck kan vara både komplexa och komplicerade. Att arbeta i ärenden med hedersrelaterad problematik är ofta dramatiskt och motsägelsefullt. Oron för flickan är hög, socialtjänstens ansvar stort, och föräldrarna och flickan kan förmedla helt olika bilder av det som hänt. Flickan kan vara livrädd vid ett tillfälle och längta hem vid ett annat. Föräldrarna kan ”gå med på allt” som socialtjänsten vill, och efter några dagar vara helt ointresserade av kontakt med socialtjänsten. Det förekommer med stor sannolikhet diskussioner i familjen och nätverket och mellan flickan och föräldrarna som socialtjänsten inte har kännedom om. Ärendena består inte sällan av flera parter som ger olika bilder; flickan - modern - fadern - inflytelserika personer i släkten - anmälaren. Detta kan göra socialtjänstens arbete komplicerat. Med akuta behov avses det som är nödvändigt att tillgodose omgående, till exempel ett skyddat eller annat tillfälligt boende om någon har tvingats lämna sin bostad, eller omedelbara behov av ekonomiskt bistånd. Hon eller han kan även behöva hjälp med att kontakta hälso- och sjukvården och polisen. Ett beslut om akuta insatser kan tas under pågående utredning, till exempel om ekonomiskt bistånd eller skyddat boende. En del personer kan behöva mer hjälp även på längre sikt. Att utreda behov på längre sikt innebär att ta reda på hur personen tänker om sin framtida situation och vilken hjälp och vilket stöd hon eller han vill ha från socialtjänsten.

37 Säkerhetsplanering Träffas någon annanstans än på socialkontoret
Inte träffas tillsammans med någon ur familjen Hur socialsekreteraren och personen som är utsatt ska hålla kontakten på ett säkert sätt Om den utsatta personen snabbt kan ta sig ur bostaden om hon eller han skulle behöva det Om den utsatta personen alltid har exempelvis id-handlingar, kontanter, eventuella kreditkort, nycklar och mobiltelefon tillgängligt Om hon eller han, om möjligt, även har kontanter och nycklar med mera hos någon annan för akuta behov Hur personen ska använda sig av sociala medier, t.ex. Facebook Tankar kring förändringsarbete i familjen Säkerhetsplanering Det är viktigt att handläggningen av ärenden som rör personer som utsätts för våld, inklusive hedersrelaterat våld, präglas av ett säkerhetstänkande. I dessa sammanhang kan det vara bra att tillsammans med den utsatta personen göra en säkerhetsplanering för ett eventuellt akut läge. Då kan man bland annat diskutera : Handlingar som rör en våldsutsatt person bör hållas samman i en personakt och bör endast gälla personen själv, detta framgår av SOSFS 2014:5. Med en separat personakt är det ingen annan än socialtjänstens handläggare som har tillgång till de uppgifter personen lämnar om sig själv. Detta kan vara särskilt viktigt att tänka på vid handläggning av ekonomiskt bistånd, där det ibland läggs upp en gemensam akt för hushållet. Man måste vara medveten om den maktobalans som råder mellan offret och familjen, och en person bör aldrig pressas till dialog med familjen. En professionell bedömning måste göras av om den utsatta är redo och om hon eller han agerar utifrån egen vilja, eller exempelvis är rädd för konsekvenserna av att inte göra familjen till lags eller försöker leva upp till upplevda förväntningar. Socialtjänsten behöver förstå problematikens kollektiva dimension och att föräldrarna själva kan vara pressade eller sakna reell makt i förhållande till exempelvis släkten. Den som överväger ett familjearbete måste vara mycket försiktig och nog-grant bedöma förutsättningarna för förändringar samt riskerna för att offret utsätts för ytterligare trauma, kränkningar och press. Vissa aktörer med stor erfarenhet menar att det i princip är uteslutet med familjearbete i en akut situation.

38 SOSFS 2014:4, 6 kap 1 § Om anmälan gäller misstanke om våld mot barn ska utredning inledas. När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående…. ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp.

39 Särskilda skäl att inte genast underrätta vårdnadshavaren
Om en flicka eller pojke som har anmälts till socialtjänsten inte vill att en utredning inleds kan handläggaren utan att informera vårdnadshavaren träffa flickan eller pojken några gånger för att klarlägga hennes eller hans situation och behov. Detta ska då ske skyndsamt och under en kort period (JO 1999/2000 s. 243 och 2002/03 s. 62). Syftet med sådana samtal kan vara att skapa en förtroendefull relation med flickan eller pojken och också att informera om hur en utredning går till samt vilka insatser och vilket skydd socialtjänsten kan erbjuda. Om handläggaren kommer fram till att en utredning måste inledas är det viktigt att den unge får tydlig information om när och hur vårdnadshavaren kommer att informeras om det (Socialstyrelsen, 2011). Barnet själv har önskemål om att socialtjänsten avvaktar med att underrätta vårdnadshavarna. Barnet kan ha vänt sig till socialtjänsten och berättat om förhållanden i hemmet som föranleder en utredning, men motsätter sig att vårdnadshavarna kontaktas. Det kan bland annat handla om barn som rymmer eller kastas ut hemifrån eller situationer där någon utsatts för hedersrelaterat våld. I dessa lägen kan socialnämnden behöva tala med personer i barnets professionella nätverk, ha ytterligare samtal med barnet och i särskilt allvarliga fall planera för hur skyddet av barnet ska utformas innan vårdnadshavaren informeras om att en utredning inletts. Beslutet att inleda en utredning kan inte undanhållas för vårdnadshavaren, men i vissa situationer kan nämnden vänta något med att informera en vårdnadshavare om att en utredning har påbörjats. Det måste dock finnas särskilda skäl till varför en underrättelse inte görs direkt efter att en utredning inletts (11 kap. 2 § tredje stycket). Det får enligt JO inte heller bli fråga om någon längre tid som en vårdnadshavare hålls ovetande om en pågående utredning. Frågan om att kunna avvakta med att informera vårdnadshavaren måste bedömas utifrån en avvägning mellan barnets rätt till integritet och vårdnadshavarens rätt till insyn för att kunna ta sitt vårdnadshavaransvar.

40 Möjligheter – olika aktörer
Socialtjänsten Elevhälsan Ungdomsmottagningen Hälso- och Sjukvården Rättsväsendet Ideella organisationer

41 Vilka aktörer finns i din närhet som ger stöd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck?

42 Aningen eller Bristande kunskap kan leda till osäkerhet i bemötande och handläggning. Detta kan göra att professionella: Ingriper för lite = tolererar våldet och förtrycket Skenar iväg = ingriper för kraftfullt utan att grunda bedömningen på den enskilda personens situation och behov

43 Sammanfattningsvis Våldet är av kollektiv karaktär och har föreställningar i första hand kring flickors oskuld och kyskhet både unga kvinnor och män är utsatta, på olika sätt HBT-personer extra utsatta Våldstyper vardaglig, kontroll könsstympning äktenskap mot sin vilja omvändelseförsök Viktigt att fråga Uppbrottsprocessen ambivalens blir isolerad/ensam och behöver stöd under lång tid Samverkan

44 Webbutbildning – klicka på bilden