En klimat- och luftvårds-strategi för sverige

En presentation över ämnet: "En klimat- och luftvårds-strategi för sverige"— Presentationens avskrift:

1 En klimat- och luftvårds-strategi för sverige
Eva Jernbäcker Naturvårdsverket Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2 Miljömålsberedningen
Kansli 10 st Sakkunniga & experter ca 30 st från departement, NGOs och näringsliv Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

3 Klimatpolitiskt ramverk (delbetänkande 1)
Årliga uppföljningar i bilaga till BP Regeringen tar fram Handlingsplaner vart fjärde år Klimatpolitiskt råd Nettonollutsläpp till 2045 – varav minst 85 % minskning av våra territoriella utsläpp Ramverket läggs (delvis) fast i en klimatlag Inte fu!!! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

4 Klimat- och luftvårdsstrategi (delbetänkande 2)
Beredningen tog fram en mängd förslag på hur den politiska styrningen för att nå klimat- och luftmål ska nås (etappmål och styrmedel) Sektorsövergripande och sektorsvis Fokus på synergier Konsekvensanalys av förslagen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

5 Utgångspunkter Parisavtalets temperaturmål (en mycket begränsad kolbudget) Världen agerar för att begränsa klimatpåverkan Sverige ett föregångsland Konkurrenskraft värnas och koldioxidläckage undvikas (generationsmålet) Framgång beror av att EU och resten av världen skärper sina strategier Den nationella strategin kan ge synergier med andra samhällsmål (luft i fokus) Stora osäkerheter- flexibilitet behövs MEN OCKSÅ SYNERGIER Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

6 Det långsiktiga klimatmålet till 2045
Max 15 procentenheter genom bio-CCS, ökat kolupptag i skog och mark, internationella projekt 3,0 ton/capita år 2030, varav mer än hälften i den handlande sektorn. Väldigt bra med färdplansunderlaget….backcasting… nettonollutsläpp i hela världen Alla sektorer med CO2 utsläpp måste ner mot nollnivåer Territoriella utsläppen inte sjöfart och flyg… 0,9 ton/capita Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

7 Etappmål – endast för den icke-handlande sektorn
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 Etappmål för den icke-handlande sektorn inklusive flexibiliteter
70 procent transportsektorn och om övriga ssektorer utvecklas som i målscenariot innebär att utsläppen i IHS totalt hamnar ungefär mittemellan -63 och -55% -75%

9 Transporter – en nyckelsektor
Beredningens förslag till mål: -70 % utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter till 2030 jmf med 2010 års nivå Delar av luftstrategin som siktar mot Begränsade utsläpp från vägtrafik i tätort ingår även till stor del i klimatstrategin (och vice versa) Etappmålet om minus 70% ska nås genom åtgärder inom tre områden Energieffektivare fordon Förnybara drivmedel Transporteffektivt samhälle Andelen elbilar ökar successivt från dagen nära 4 procent till 8 procent år 2020, över en tredjedel år 2025 och ca 60 procent år 2030, en fjärdedel av alla bilar är olika typer av elbilar år Lastbilarna bränslesnålare på olika sätt jämfört med 30 % effektivare nya lastbilar 2030 25 % effektivare fordon i genomsnitt Låg elanvändning 2030 Närmare 40 % effektivare när förarstöd (ecodriving) inkluderas Hög andel eldrift (80 %) i städer 2030 hos stadsbussar och distributionslastbilar Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 Tack för uppmärksamheten !
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

12 Transportmål i EU:s vitbok vs MMB:s förslag
Vitboken från 2011 utgår från KOMs färdplan 2010. Färdplanen och vitboken utgår från ett mindre strikt temperaturmål jämfört med Parisavtalets mål (större kolbudget, högre per capitanivå möjlig 2050), större risk för att högst två graders temperaturökning överskrids. Vitbokens minskningsmål inkluderar även internationellt flyg och utgår från 1990.Efter det har utsläppen från transportsektorn ökat kraftigt inom hela EU Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency