Fornminnesinformation och FMIS

En presentation över ämnet: "Fornminnesinformation och FMIS"— Presentationens avskrift:

1 Fornminnesinformation och FMIS

2 Det här är vi som arbetar med FMIS
Hur vi organiserar arbetet, dvs uppdelning av länen. Berätta lite om vad vi gör mer, ex support, regeringsuppdrag etc (?)

3 Vad gör vi? Handläggning av ärenden utgör en av många arbetsuppgifter vid enheten för informationsförsörjning. Länsvis indelning för ärenden som inkommer, där varje handläggare ansvarar för ett antal län. Rullande support och stöd till Fornsöks användare. Förutom detta bedrivs även: utvecklings- och förvaltningsarbete av våra tjänster, samverkan kring avtal eller frågor som berör fornlämningsinformation med andra myndigheter och avdelningar, arbete för att uppfylla direktiv och nationell lag (t.ex. Inspire & Lagen om geografisk miljöinformation) med mycket mera. Hur vi organiserar arbetet, dvs uppdelning av länen. Berätta lite om vad vi gör mer, ex support.

4 Nutid och framtid Arbetet med Digitala Arkeologiska Produktionskedjan (DAP) pågår och är prioriterat av myndigheten. Tills en smidigare lösning finns får vi hjälpas åt att uppfylla de leveranskrav och leveranssätt som finns idag. Med dagens presentation vill vi ge er matnyttig information som hjälper till att undvika onödiga kompletteringar och ärenden som drar ut på tiden. DAP ger oss en bild av framtiden och hur vi vill ha det – vi ger en nulägesbeskrivning. Syftet med vår presentation är att försöka göra arbetet med inrapportering av arkeologiska undersökningar så smidigt som möjligt, såväl för aktörerna som för oss handläggare. Framhålla att många aktörer gör ett bra arbete, men att vi ser ett behov av att förtydliga hur t ex blanketten ska fyllas i. 4

5 Vad är FMIS? Ett signalsystem – inte rättsligt bindande
Men informationen till Lantmäteriet måste bli rätt Lagen bestämmer vad som är en fast fornlämning I FMIS registreras lämningar med en antikvarisk bedömning Inte ett undersökningsregister Men viss undersökningsrelaterad information finns - p.g.a. avisering till Lantmäteriet bl.a. Vad är FMIS? Visa bild nr 1 från ppt:en till seminariet för länsstyrelserna ”Vad är FMIS?” vilken förklarar FMIS syfte idag. 5 5

6 FMIS-Blanketten Varför vill vi att undersökningen redovisas på en blankett? Informationen i en rapport är fördelad på många sidor och är av varierande karaktär. Blanketten sammanfattar de resultat som är nödvändiga för införande i FMIS, och värdelistor i fält är utformade efter RAÄ:s praxis. Blanketten kan levereras direkt efter undersökningen, medan rapporten har leveranskrav som ofta har större tidsrymd. Varför finns blanketten? Berätta om syftet med blanketten: - att resultatet från undersökningen snabbt ska komma in i FMIS - att handläggningen går snabbare för oss om vi får resultaten sammanfattade för oss på ett korrekt sätt, än om vi ska extrahera den ur rapporter Visa hur blanketten ska fyllas i. Fallstudien är ett område som innehåller en boplats, en tjärdal och en skålgropssten, samt en torplämning. Visa hur man kan använda objekttabellen vid utredningar. Visa Hannas exempelblanketter. Informera om 20-metersregeln, vilket är förklaringen till att vi inte kan slå ihop lämningar som ligger långt ifrån varandra till ett stort område.

7 Hjälpmedel Lista för lämningstyper och antikvarisk praxis:
Exempelsamling: Visa på lämningstypslistan och exempelsamlingen, som är dokument som blanketten är utformad efter. Hellre fråga än chansa: Hör gärna av er om ni är osäkra på vilket värde ni skall använda. 7

8 Måste man skriva in varje objekt på en enskild sida i blanketten?
Objekttabellen erbjuder ett komprimerat alternativ till objektsidorna i slutredovisningsblanketten, och används vid utredningar som berör många lämningar. Objekttabellen återfinns på hemsidan som en bilaga i anslutning till länken för slutredovisningsblanketten. Visa hur man kan använda objekttabellen vid utredningar. 8

9 Fornlämningsgeometrier
Vad är det vi avgränsar och varför? Vilka konsekvenser får vår kartavisering för andra? Vad händer efter det att lämningen försetts med kartavisering? Avgränsningen av lämningen. - Vi talar om att det är lämningens faktiska begränsning vi vill ha in, vilken ska aviseras till fastighetsregistret. Det är de som är på platsen och kan avgöra lämningens utbredning. Vi kan/bör inte byråmässigt göra detta. - Framhålla för aktörerna vilken betydelse utbredningarna har för den enskilde fastighetsägaren, så att man inte ”tar i lite extra bara därför att”. 9

10 Leverans av geografiska data
Geografisk data för lämningens utbredning levereras i form av en shape-fil. Data levereras i nationellt geografiskt referenssystem med Gauss-Krügers projektion (Transversal Mercator): SWEREF 99 TM. Leverans av analogt kartunderlag är inte vanligt, men det förekommer. Tänk på att analog karta innebär större felmarginaler vid georeferering. Om karta levereras, tänk på att få med tillräckligt många referenspunkter i kartutsnittet och förse kartan med koordinatreferenser. Referenssystem och filformat. Det är SWEREF 99 TM som gäller, samt formatet shape. Om någon uttrycker problem med att leverera data i SWEREF99 så hänvisa till lantmäteriets transformationstjänst online för enkla koordinater, eller att de flesta GIS-programvaror klarar transformation av shape-filer med felmarginaler fullgoda för FMIS (mellan de vanligaste referenssystemen). Däremot får man själv läsa in sig på hur man gör i sin GIS-programvara, eller vända sig med frågan till leverantören av programmet. 10

11 Informationsvägen – FMIS, Fyndfördelning & ATA
Arkeologisk undersökning genomförs Slutredovisningsblankett upprättas Slutredovisningsblankett godkänns Slutredovisningsblankett registreras i FMIS RAÄ-nummer skickas till undersökande institution Rapport färdigställs Rapport godkänns Eventuell ändrings- anmälan upprättas Rapport och ev ändringsanmälan till Riksantikvarieämbetet Rapport och ev ändrings- anmälan registreras i FMIS Med fynd Rapport skickas till fyndfördelning Rapport skickas till den som erhåller fynden Flödesschemat för ärendets gång. Visa bilden från ppt:en till eminariet för Länsstyrelserna. Peka särskilt på vikten av ändringsanmälning om resultatet efter analyser etc ändras. Utan fynd Till ATA Undersökare Länsstyrelse Riksantikvarieämbetet

12 Undersökt och borttagen
I FMIS visas fornlämningens kända utbredning. Ytor som har undersökts och borttagits tas bort. Detta betyder inte att lämningens geometriska historik försvinner, utan den äldre informationen kring lämningens tidigare utbredning finns fortfarande lagrad i databasen. För att komma åt den tidigare utbredning finns en historikfunktion. Berätta varför man inte ser undersökta och borttagna områden i Fornsök. Påtala att det är den del av lämningen som kvarligger som visas och aviseras. Visa historikfunktionen i Fornsök. 12

13 Datauttag & nu även WMS! Datauttag i shape och tab återfinns i inloggat läge i Fornsök under ”ladda hem data”. Uttagen görs 1 gång per vecka. Web Map Service (WMS): Det finns nu också möjlighet att få tillgång till en WMS-adress som anropar geometrierna, som man kan lägga in i sin GIS-programvara. Web Feature Service (WFS) som därtill anropar objektinformation finns integrerad med WMS-tjänsten. Information har ännu inte lagts ut på hemsidan men kommer inom kort. För att få tillgång till WMS-adressen skall man ha ett yrkesloggin (användarkonto), samt meddela fornsöks support att man önskar få tillgång till WMS-tjänsten: Berätta om datauttagen och att de uppdateras veckovis. Informera om WMS-tjänsten och att aktörerna kan ansöka om att få tillgång till den. Tips till föreläsare: Är ni dåligt insatta i WMS- och WFS-begreppen så finns bra engelska wikipediaartiklar. 13

14 Fornsöks hemsida Fornsöks startsida: Längst till höger på startsidan återfinns information om t.ex. driftstörningar eller annat som påverkar söktjänsten. Det kan vara bra att titta där om man upptäcker nedsatt funktionalitet i tjänsten. Visa Fornsöks hemsida och var man hittar blanketter, manualer och nyheter som t ex driftsinformation. 14

15 Frågor? 15

16 Förstasidan Backup-bilder om Hannas pdf inte kan läsas in på datorn. Visa hur blanketten ska fyllas i. Exempel som Hanna gjort: 1) Boplats där man på boplatsen hittat skålgropsblock och kolningsgrop (där vi kan visa att olika lämningstyper ibland skall redovisas med egna identiteter trots att de ligger i samma miljö). 2) Torplämning med namn och datering.

17 Sid 2 - Fältfångst Backup-bilder om Hannas pdf inte kan läsas in på datorn.

18 Objekttabell för enkel lämningstyp
Backup-bilder om Hannas pdf inte kan läsas in på datorn.

19 Objekttabell - sammansatt lämning
Backup-bilder om Hannas pdf inte kan läsas in på datorn.

20 Skilda lämningstyper inom samma yta
Backup-bilder om Hannas pdf inte kan läsas in på datorn.

21 Exempel – torplämning med namn
21

22 Sid 2 22

23 Objekttabell: Ange namn och kartbelägg
23

24 Kartreferens 24