ESB Effektiv Samverkan Byggnad ajourhållning av byggnadsobjektet

ESB Effektiv Samverkan Byggnad ajourhållning av byggnadsobjektet

Innehåll En tillbakablick Bakgrunden till ESB-arbetet
Effektiviseringsområden Exempel Effektiv process byggnad Slutsats och fortsatt arbete Tjänstebaserad uppdatering

Först en tillbakablick!
En migrering av byggnad gjordes i mars 2011 BALK SIGMA TIBCO EMS (Bussen) Laddning GDS Kvalitetssäkring Korrigering I samband med att Lantmäteriet våren 2011 driftsatte LINA och ett nytt grunddatalager gjordes en migrering av byggnadsinformationen. Vid migreringen hämtades registerbyggnaden från BALK (föregångaren till LINA) och geometrin och fastighetsskiktet från Sigma (lager hos Lantmäteriet).

All byggnadsinformation i samma databas!
Geometri Registerdata Byggnadsobjekt + + Objektets läge och form Koordinatsystem Lägesnoggrannhet Lägestyp: husliv, takkant Objektets övriga egenskaper Byggnadstyp Husnummer Fastighets-tillhörighet Byggnadsstatus m.m. Grunddatalager UUID (Unik identitet) + övriga attribut I GDS (grunddatasystemet) lagras byggnaden som ett objekt med registerdata och geometri integrerat. Byggnadens uppgifter hämtades från registerbyggnaden och från geometrin. Nya uppgifter som är obligatoriska skapades vid migreringen, t.ex. en unik identitet (UUID). Så här skapades byggnadsobjektet från två databaser BALK-punkten* migrerades ihop med geometrin till ett byggnadsobjekt i de fall bägge fanns. Byggnadsuppgifter hämtas i huvudsak från BALK-punkten. Om BALK-punkt saknades bildades ett byggnadsobjekt utifrån geometrin med få byggnadsuppgifter. Saknades geometri skapades ett byggnadsobjekt av BALK-punkten med en schablongeometri på 2 x 2 m. Om två BALK-punkter fanns inom samma geometri skapades två byggnadsobjekt med samma geometri och läge. * I BALK registrerades byggnadens läge med en punkt i kartan, BALK-punkt, istället för en schablon som i LINA. Drygt 7 miljoner byggnadsobjekt med både registerinformation och geometrisk beskrivning Ca 7 milj. byggnader i Fastighetskartan (GGD) Ca 3 milj. byggnader i Fastighetsregistrets Byggnadsdel (BALK)

Vi jobbar nu med samma byggnadsobjekt!
Eftersom kommunerna och Lantmäteriet jobbar med samma byggnadsobjekt är en effektiv samverkan mellan oss viktig!

16 Förbättrings-förslag
Bakgrund till arbetet Effektiv Samverkan byggnad Förstudie 2011 16 Förbättrings-förslag ----- Under hösten 2011 gjordes en förstudie på Lantmäteriet där vi tittade på hur kommunerna och Lantmäteriet samverkar idag kring ajourhållningen av byggnader och hur det kan bli bättre. Resultat från förstudien: Processkarta som visar nuläget för flödet och samarbetet kring byggnadsinformationen mellan kommunerna och Lantmäteriet, ett flöde för hög effektivitet och en för låg effektivitet. 16 förbättringsförslag togs fram som ökar effektiviteten både hos Lantmäteriet och kommunerna.

Nytt uppdrag! Fortsätta med tre av förbättringsförslagen
Arbeta fram en s.k. idealprocess hur vi ska jobba för att få en effektivare samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna Förankra processen hos alla berörda - Lantmäteriet och kommuner Verka för snabbare uppdatering av registerkartan vid fastighetsbildningsärenden. Vi har nu gått vidare med 3 av förbättringsförslagen under 2012. Lantmäteriet har tillsammans med 3 kommuner (Stockholm, Gävle och Ockelbo) arbetat fram en s.k. idealprocess för hur vi ska jobba för att få en effektivare samverkan. Vi har även förankrat processen hos 10 kommuner till för att säkerställa att den fungerar för andra kommuner än de som deltagit i arbetet. Under hösten 2012 har processen förankrats på Lantmäteriet och under 2013 ska processen förankras hos alla kommuner. Förankringen kommer att ske vid olika tillfällen så som webbutbildning, informationsblad, kommunbesök m.m. När ett fastighetsbildningsåtgärd tex, avstyckning eller fastighetsreglering registreras i Fastighetsregistret så visas det i LINA som ett fastighetsbildningsärende. En signal till kommunerna att de ska se över om fastighetstillhörigheter behöver ändras på byggnad och/eller adress. Många kommuner har påpekat att uppdateringen i kartan släpar vid fastighetsregleringar i vissa fall flera veckor/månader vilket påverkar ajourhållningen av fastighetsbildningsärendena i LINA.

Idealprocess http://www.lantmateriet.se
Resultatet från förslag 1 - Arbeta fram en s.k. idealprocess hur vi ska jobba för att få en effektivare samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna. Tillsammans med några kommuner har Lantmäteriet arbetat fram en process som visar hur kommunerna och Lantmäteriet kan samverka på ett mer effektivt sätt vid ajourhållning byggnad. Vi har valt att kalla processen Effektiv process byggnad och det är den processen som vi ska gå igenom senare i det här bildspelet. Till processen finns även en processbeskrivning (Word dokument) som beskriver varje steg i processen och vad man bör tänka på vid ajourhållningen. Processen med tillhörande beskrivning finns att hämta på Lantmäteriets hemsida. Se uppdatering av Byggnader, Adresser, Lägenheter

Vad fann vi som kan effektiviseras hos Lantmäteriet och hos kommunerna?
Från processarbetet med Effektiv process byggnad fann vi att den viktigaste förändringen som måste till för att jobba mer effektivt är: Den interna kommunikationen måste förbättras internt både hos Lantmäteriet och hos kommunerna så alla arbetar mot samma mål. Lantmäteriet kan bli bättre på att stödja kommunerna med exempelvis kontrollverktyg.

Effektiviseringsområden!
Detta har vi hittills gjort på Lantmäteriet Förbättrad intern kommunikation BAL-support och informationssamordnare ABT sitter tillsammans - informationssamordnare ABT jobbar i BAL-supporten gemensamma möten för kalibrering närheten gör att vi lär av varandra Jobbar effektivare - informationssamordnarna ABT har ansvaret för hela avtalsuppföljningen samt Bilaga 3 och 4 Verka för att registerkartan uppdateras snabbare BALK-support och ABT-handläggarna satt tidigare på olika ställen på Lantmäteriet. Efter omorganisation så sitter de nu tillsammans och har bytt namn till BAL-support och Informationssamordnare ABT 8 av 14 informationssamordnare ABT sitter även i BAL-supporten Närheten till varandra plus öppet landskap gör att kundskapsöverföringen är mycket god. Informationssamordnarna har tagit över ansvaret för avtalsuppföljningen och Bilaga 4. Alla tre delarna Adress, Byggnad och Övrig topografi ingår i avtalsuppföljningen. Efter att vi haft kontakter med Fastighetsdivisionen om problemet med släpande uppdatering i kartan har följande rutin tagits fram: Ett verktyg (PROFS) som visar aktuella eftersläpningar av registrering i DRK Division F har även tagit fram ett dokument som beskriver ett enhetligt arbetssätt för registrering i registerkartan och textdelen där det framgår att både registerkartan och textdelen ska i det flesta fall vara uppdaterade inom några dagar.

Planerade förbättringar på Lantmäteriet Bli bättre på att stödja kommunerna Fortsatt utveckling av arbetsverktyg och kontrollverktyg Effektivare verktyg för interna ajourhållningen Lantmäteriet ska bli bättre på att stödja kommunerna med hjälp och support Fortsatt utveckling av arbetsverktyg och kontrollverktyg. - T.ex. istället för att Lantmäteriet skickar utredningsmarkeringar till kommunen ska dessa skapas i Toposystemet och finnas att hämta i LINA istället. - LINA förbättras/rättas succesivt med minst 2 releaser per år. - Utveckla kontrollverktyg av geometrileveranser (webbaserat) På Lantmäteriet jobbar vi aktivt med ständiga förbättringar inom alla områden. tex. automatisk uppdatering av förändrade byggnader eller förbättrade verktyg vid uppdatering av geometrileveranser.

Förslag på effektivisering hos kommunerna uppgifter i geometrileveranser stämmer inte med det som registrerats i LINA. Därför behövs bättre samarbete internt mellan förvaltningarna. onödiga brister kan undvikas genom att leveranserna alltid innehåller byggnadsgeometrier som är adressatta (för de byggnader som ska ha adress) och registrerade i LINA. onödigt dubbelarbete kan undvikas genom att geometrileveranserna inte innehåller avregistrerade byggnader Det är viktigt med bra kommunikation mellan bygglovshandläggare, LINA-handläggare och de som är ute och mäter

Nya byggnader – schablon innan geometrileverans
Till vilken fastighet hör byggnaden?? Fyllda geometrier = schabloner Rastrerade geometrier = byggnader med inmätt geometri Tjock kantlinje = geometrier från leverans Problem som vi ser: I det första exemplet är några byggnader redan registrerade med schablon och kopplade till adress. De inringade är inte registrerade och kommer skapas som nya via geometrileveransen. Samtidigt skapas automatiskt en adressbrist. Om en geometrileverans sker av byggnader som inte tidigare har varit registrerad i LINA så uppstår en brist i LINA, Byggnaden saknar adress, om byggnadens ändamål är Bostad, Verksamhet, Samhällsfunktion eller Industri. I det andra exemplet uppstår dels en adressbrist men det finns även risk att byggnaden registreras på fel fastighet eftersom den kommer kopplas till den fastighet där största geometriytan finns. Vi kan undvika: Adressbrister i LINA Felaktigheter Dubbeljobb

Samstämmighet LINA - geometrileverans
Antal byggnader… Placering och ändamål… Fyllda geometrier = schabloner Rastrerade geometrier = byggnader med inmätt geometri Tjock kantlinje = geometrier från leverans) Att tänka på: Antalet byggnadsgeometrier ska stämma överens med vad som finns registrerat i LINA. Geometrier med samma ändamål kan ses som en och samma byggnad (s.k. ”sammansatt byggnad”) men om byggnadsindelningen ska ändras som i exemplet måste en av byggnaderna avregistreras i LINA först – en geometri kan bara uppdatera ett objekt, annars skapas dubbletter Ett annat exempel är radhus där geometrin ska levereras uppdelad per registerenhet (fastighet) Placeringen av schablonerna är också viktig för att ajourhållaren på Lantmäteriet ska förstå vad som avses Även ändamålen på registrerade byggnader i LINA och geometrier ska stämma överens för att undvika oklarheter – ändamålen ändras via LINA, inte via geometrileverans Det är viktigt med bra kommunikation mellan bygglovshandläggare, LINA-handläggare, och de som är ute och mäter.

Att tänka på vid tillbyggnader
Tillbyggnad ska inte registreras som en schablon i LINA Detta ger: Det skapas två byggnadsobjekt för samma verkliga byggnad Vid tillbyggnader ska inte schabloner registreras i LINA. Fyllda geometrier = schabloner Rastrerade geometrier = byggnader med inmätt geometri Tjock kantlinje = geometrier från leverans) Att tänka på: Tillbyggnad ska inte registreras som en schablon i LINA Det skapas då två byggnadsobjekt för samma verkliga byggnad Problem uppstår när geometrin ska uppdatera schablonen – en geometri kan bara uppdatera ett byggnadsobjekt, annars skapas dubbletter

Att tänka på vid avregistrering av byggnad
Kopplad mot adress… Det är viktigt att rivna eller nedbrunna byggnader avregistreras i LINA. Registrerad byggnad som inte byggs ska även avregistreras i LINA. Problem som vi ser: Vid Lantmäteriets ajourhållning hittas byggnader som inte finns i nya flygbilder men som finns kvar i registret Om byggnaden har en koppling mot adress måste kommunen kontaktas, kopplingen måste tas bort innan byggnaden kan avregistreras Det kan även bli problem om nya byggnader skickas i en geometrileverans och de gamla fortfarande finns kvar i databasen. Vilka ska avregistreras? Vid adresskoppling måste kommunen först kontaktas innan leveransen kan hanteras. Alla rivna byggnader som kommunen har kännedom om ska avregistreras via LINA. Kom ihåg att avregistrera om inte bygget blir av.

Effektiv process Byggnad
Processen utgår ifrån dagens hantering av byggnad och beskriver hur vi tillsammans kan ajourhålla byggnadsinformationen smidigast och effektivast med de verktyg vi har idag. Den övre simbanan visar flödet hos Lantmäteriet och den undre visar flödet hos kommunen. Processen visar hanteringen av ny, ändrad och avregistrerad byggnad. (röd markering) Aktiviteterna där vi samverkar visas som pilar: blå från kommunen till Lantmäteriet, grön från Lantmäteriet till kommunen och lila intern kommunikation kommunen. Processen med tillhörande processbeskrivning finns att hämta på BAL-hemsidan. Vi kommer att gå igenom processen steg för steg. Processen och processbeskrivning finns att hämta här Effektiv Samverkan Byggnad - ESB - Lantmäteriet

Ny byggnad

Ny byggnad registreras hos kommunen
Lantmäteriets grunddatalager Ny byggnad registreras hos kommunen Ändamål LINA Schablon Attribut Planerad/ gällande Detta kom vi fram till i sammarbete med våra referenskommuner: LINA-handläggaren aviseras om ny byggnad från bygglov. Om byggnaden ännu inte är uppförd registreras byggnaden som Planerad i LINA med geometrischablon och kopplas eventuellt till adress. Om byggnaden är uppförd registreras byggnaden som Gällande i LINA med geometrischablon och kopplas eventuellt till adress. Om det är en bostadsbyggnad registreras även lägenheter. *En byggnad ska registreras per fastighet (registerbyggnad) även om den verkliga byggnaden sträcker sig över flera fastigheter. *Byggnader med byggnadsändamål Bostad, Verksamhet, Industri eller Samhällsfunktion ska ha adress eller markeras undantagen från adressättning. Inga bristkontroller gällande adress görs dock på Planerade byggnader. * Lägenheter registreras inte för en Planerad byggnad pga. att Lägenhetsregisterlagen säger att det inte får finnas Planerade lägenheter.

Ny byggnad registreras hos kommunen
Ny byggnad Lantmäteriets grunddatalager Kommunikation! Ny byggnad registreras hos kommunen Ändamål Ny byggnad Schablon Attribut Mätavdelningen aviseras om färdigbyggd byggnad. Information om byggnadens byggnadsändamål och eventuella detaljerade ändamål hämtas från LINA. Kontroll görs om byggnad är uppförd i fält och färdig byggnad mäts in och sparas i intern databas. *Inmätta geometrier ska ha samma byggnadsändamål och eventuella detaljerade ändamål som är registrerade i LINA för byggnaden. *Inmätta geometrier ska ha en indelning som överensstämmer med de byggnadsobjekt som registrerats i LINA. LINA-handläggare aviseras om att färdigbyggd byggnad mätts in. Byggnadens uppgifter ändras i LINA. Status ändras från Planerad till Gällande och eventuellt kompletteras byggnaden med andra uppgifter. Uppdateringen lagras i Lantmäteriets grunddatalager. *Om byggnadsändamål ändras ska även behov av att registrera adresser och lägenheter ses över. Byggnader med byggnadsändamål Bostad, Verksamhet, Industri eller Samhällsfunktion ska ha adress eller markeras undantagen från adressättning. Onödiga brister skapas om byggnadsändamål ändras till något av ovanstående och byggnaderna inte kopplas till adress. För bostadsbyggnader ska lägenheter registreras. Byggnad upptäckt i fält mäts in och lagras i intern databas och skickas till Lantmäteriet vid nästa geometrileverans. LINA-handläggaren får information om byggnad upptäckt i fält och gör en registrering i LINA, se aktivitet ”förtida registrering i LINA” Planerad/Gällande

Geometrileverans till Lantmäteriet
Ny byggnad Lantmäteriets grunddatalager Geometrileverans till Lantmäteriet Topo systemet Kommunleverans av geometrier till Lantmäteriet Geometrileverans Nya inmätta byggnadsgeometrier levereras till Lantmäteriet. Informationssamordnaren ABT bearbetar och konverterar leveransen och lagrar i grunddatalagret. Schablonen och geometrin uppdateras till ett objekt om byggnaden redan finns registrerad i LINA. Kommunen levererar nya byggnader som inte ska ha adress (komplementbyggnad, övrig byggnad, ekonomibyggnad) med inmätta geometrier till Lantmäteriet enligt ABT-avtalet. *Byggnader med byggnadsändamål Bostad, Verksamhet, Industri eller Samhällsfunktion ska inte skapas nya genom en geometrileverans. Dessa byggnader ska först registreras i LINA och ska ha adress eller markeras undantagen från adressättning. Onödiga brister skapas om de inte registreras och kopplas till adress i LINA innan inmätt geometri levereras FME

Lantmäteriets grunddata-
Ny byggnad registreras av Lantmäteriet Ny byggnad Lantmäteriets grunddatalager Lagras i Lantmäteriets grunddatalager LINA Ev. brister visas i LINA Egen regi Lantmäteriet Stereo/orto operatören tolkar flygbilder utanför kommunens ansvarsområde och mäter in nya byggnader som lagras i Lantmäteriets grunddatalager. Ev. brister skapas beroende på byggnadens byggnadsändamål (t.ex. adress saknas för en bostadsbyggnad). Bristerna visas i LINA för åtgärd. Om byggnadsändamålet inte går att tolka kan i undantagsfall markering Osäkert byggnadsändamål sättas som visas i LINA för bedömning hos kommunen.

Ändrad byggnad

Byggnad ändras av kommunen
Ändamål LINA schablon Ändrad byggnad Attribut Mätningstekniker aviseras från Bygglov om att byggnadsgeometri har ändrats. Information om byggnadens byggnadsändamål och eventuella detaljerade ändamål hämtas från LINA. Någon schablon behöver inte registreras för utbyggnaden. Kontroll görs om byggnaden är förändrad och mäts in och sparas i intern databas. Förändrad byggnad upptäckt i fält mäts in och lagras i intern databas. Byggnaden kan levereras antingen som en geometri eller med flera geometridelar, som kommer att lagras som en sk. sammansatt byggnad i GDS. Ett byggnadsobjekt som består av flera geometridelar. *Inmätta geometrier ska ha samma byggnadsändamål och eventuella detaljerade ändamål som är registrerad i LINA för byggnaden. *Inmätta geometrier ska ha en indelning som överensstämmer med de byggnadsobjekt som registrerats i LINA, en eller flera byggnadsdelar per objekt. Attribut Alternativt

Byggnad ändras av kommunen
ArcMap Kommunleverans av geometrier till Lantmäteriet Ändrad byggnad Lantmäteriets grunddatalager Geometrileverans Inmätta geometrier levereras till Lantmäteriet antingen som en byggnadsdel eller som en helt ny geometri. Kommunen levererar inmätta byggnadsgeometrier på nybyggda byggnader, förändrade byggnader eller borttag av geometridel för sammansatt byggnad. Informationssamordnare ABT bearbetar och konverterar leveransen och lagrar i grunddatalagret. Vid oklarheter sätts utredningsmarkeringar som sedan kommuniceras till kommunen via filer, mail m.m FME

Lantmäteriets grunddata-
Byggnad ändras av Lantmäteriet Ändrad byggnad Lantmäteriets grunddatalager Lagras i Lantmäteriets grunddatalager Lantmäteriets egen ajourhållning Stereo/orto operatören tolkar flygbilder utanför kommunens ansvarsområde och mäter in förändrade byggnadsgeometrier som lagras i Lantmäteriets grunddatalager. Vid oklarheter sätts utredningsmarkeringar som sedan kommuniceras till kommunen via filer, mail m.m. Ev. brister skapas beroende på byggnadens byggnadsändamål (t.ex. adress saknas för en bostadsbyggnad). Bristerna visas i LINA för åtgärd.

Avregistrerad byggnad

Byggnad avregistreras av kommunen
LINA Avisering om riven byggnad Avisering kommer om avregistrerad byggnad från rivningslov eller på annat sätt. Kommunen avregistrerar i LINA och även geometrin avregistreras i kn databas. En del av en sammansatt byggnad kan kommunen inte avregistrera utan då måste Lantmäteriet hjälpa till. Kontakt tas med Informationssamordnaren ABT. All avregistrering sker genom LINA ej via geometrileverans. Geometrileverans – raderad del i sammansatt byggnad Lantmäteriet

Byggnad avregistreras av Lantmäteriet
Byggnad med adresskoppling Utredningsmarkeringar (KnAvreg) till Kommun LINA Lantmäteriet kan inte avregistrera en byggnad med adress utanför kommunens ansvarsområde utan detta måste aviseras till kommunen.

Slutsats: Vinsten blir: Göra saker i rätt ordning
Bättre samverkan internt, både hos Lantmäteriet och hos kommunerna Vinsten blir: Mindre brister i LINA (högre kvalitet på data och mindre extra jobb hos kommunerna) Snabbare handläggning(aktuellare data) Färre oklarheter (mindre dubbeljobb hos Lantmäteriet och kommunerna) Ömsesidig förståelse och kunskap om varandras arbete

Fortsatt arbete med att effektivisera processen
Klargöra hanteringen av byggnadsnamn Skapa ”övrigt utredningsfall” för avregistrering av adresskopplade byggnader m.m. Publicera produktionsläget för byggnader externt Ett uppdrag pågår på Lantmäteriet att se över hur byggnadsnamnen ska hanteras. Gruppen består av representanter från ajourhållare, Ortnamn och de som jobbar med specifikationer på Lantmäteriet. Under 2014 ska Lantmäteriets ajourhållningssystem utvecklas så att det går att avisera ajourhållningsfrågor till kommunen m h a funktionen ”Övrigt utredningsfall” som sedan visas i LINA i stället för att filer med KnAvreg skickas till kommunerna. Förhoppningsvis så blir det mindre manuellt arbete. Eftersom vi arbetar med samma byggnadsobjekt så är det viktigt att vi inte är inom samma områden och ajourhåller. En översikt över Lantmäteriets produktionsläge ska läggas ut externt.

Byggnader, adresser och lägenheter
Nuläge! Kommunerna uppdaterar grunddata, (BAL-information, byggnader, adresser och lägenheter) Grunddata hos Lantmäteriet Tjänster Tjänster Grunddata- produkter Register- information via LINA Användare Fil med geometrier Byggnader, adresser och lägenheter Idag I och med migreringen av byggnadsinformationen så finns nu ett samlat objekt i grunddatalagret, som ajourhålls via samma vägar som förut. Huvuddelen av registerinformationen via LINA (fd BALK) och geometrier via filer som skickas minst två gånger om året till Lantmäteriet. Filerna bearbetas i Toposystemet innan informationen lagras i grunddatalagret. Lantmäteriets produktion genom fotogrammetri i Toposystemet Bearbetning av Lantmäteriet

Byggnader, adresser och lägenheter
Tjänstebaserad uppdatering! Kommunerna uppdaterar grunddata, (BAL-information, byggnader, adresser och lägenheter) Uppdaterar direkt från det egna handläggningsstödet Grunddata hos Lantmäteriet Tjänster Tjänster Grunddata- produkter XML-fil med hela objektet Användare Byggnader, adresser och lägenheter Framtid Nu tar vi sista steget och tillgängliggör tjänster för uppdatering direkt mot grunddatalagret för ajourhållare, skapar rutiner för hur vi startar upp ajourhållarna och hur vi vill stödja ajourhållarna. Effekter av detta är: Minskat dubbelarbete, kommunen registerar bara i det egna systemet. Informationen blir aktuellare. Vi samverkar kring informationen. Lantmäteriet tillhandahåller ett s. k. öppet tjänstegränssnitt d.v.s. ett gränssnitt för informationsutbyte system till system Möjliggör att uppdatera byggnader, lägenheter och adresser direkt via gränssnitt. Uppdatering sker direkt från tex. kommunens handläggningsstöd för bygglov Tjänsterna har olika funktionalitet tex. söka och hämta objekt, uppdatera objekt samt hämta förändringar som skett över ett visst område och viss tid. Lantmäteriets produktion genom fotogrammetri i Toposystemet

Vad behöver kommunen göra?
Kontakta sin systemleverantör för att anpassa kommunens handläggningssystem till tjänsterna. Kontakta Lantmäteriet för att meddela att kommunen vill gå över till tjänstebaserad uppdatering. När kommunens handläggningsstöd är anpassat så testas tjänsterna i dialog med Lantmäteriet. Testfall finns. Kommunens databas synkroniseras med Lantmäteriets grunddatasystem innan driftstart. Mer information om tjänstebaserad uppdatering finns att läsa här

Tjänstebaserad uppdatering
Stor insats pågår för att ta fram hur vi ska samverka Införa rutiner och regler för tjänstebaserad uppdatering Regler innanför och utanför kommunens ansvarsområde

ESB Effektiv Samverkan Byggnad ajourhållning av byggnadsobjektet

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "ESB Effektiv Samverkan Byggnad ajourhållning av byggnadsobjektet"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

ESB Effektiv Samverkan Byggnad ajourhållning av byggnadsobjektet

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "ESB Effektiv Samverkan Byggnad ajourhållning av byggnadsobjektet"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss