Kommunsammanslagningar Reformer

En presentation över ämnet: "Kommunsammanslagningar Reformer"— Presentationens avskrift:

1 Kommunsammanslagningar Reformer
Kaj Lindqvist

2 Nordiska jämförelser Kaj Lindqvist

3 Norden i siffror Danmark Sverige Norge Finland Island Kommuner 98 290
428 320 74 Invånar- täthet Medianstorlek invånare 127 43 000 21 16 000 15 4 700 16 7 000 3 Regioner 5 18 landsting 2 regioner 19 fylken Samkommuner (kommunala) Special-sjukvård Landsting Staten Sjukvårds-disktrikt (samkommun)

4 Mellannivån i fokus Hur många? 5 18/20 18 20 Folkval? Ja Nej Skatt?
Danmark Finland Norge Sverige Vad? Regioner Landskap Sjukvårds-distrikt Fylkes-kommuner Landsting/Regioner Hur många? 5 18/20 18 20 Folkval? Ja Nej Skatt? Uppgifter Sjukvård Utveckling & planering Utbildning Planering Utvecklingsuppgifter Siv Sandberg 2014

5 Struktur och omstruktur av det offentliga landskapet i Norden
SYSTEM Valfrihetssystem Sverige Kommunreformer Danmark, Finland, Norge 2013? MARKNAD Kundval Ökat egenansvar En ingång till offentlig sektor Samordnings-reformer Norge 2013 KOMMUN INDIVID Siv Sandberg 2014

6 Finland idag Kaj Lindqvist

7 Finland 320 kommuner 312 på fastlandet 16 på Åland 19 landskap
20 sjukvårdsdistrikt

8 Antal kommuner/Kommunsammanslagningar 2000 - 2013
2007 2008 2009 2010 2011 10 20 30 40 -20 -40 -60 -70 32 - 67 Antal kommunsammanslagningar Minskning av antalet kommuner -10 -30 -50 1 -1 14 år -15 4 -6 -12 -2 - 4 2 3 2006 2005 2004 2003 2002 2001 6 2000 2012 2013 11 - 16 Sammanlagt 85 Sammanlagt -132 AK År Antal kommuner 2013 320 2012 336 2011 2010 342 2009 348 2008 415 2007 416 2006 431 2005 432 2004 444 2003 446 2002 448 2001 2000 452

9 Antal kommuner enligt kommunstorlek år 2013
Kommuner sammanlagt 320 st. år 2013 Antal invånare Över Kommuner sammanlagt Svensk- och tvåspråkiga (exkl. Åland) Åland – 6 001 – 2 000 – 6 000 Under 2 000 Kommunstorlekens aritmetiska medeltal och median 5 868 /hp

10 Invånarantal enligt kommunstorlek och %-andelar av landets befolkning (2013)

11 Organisering av social- och hälsovården 2014
304 kommuner sammanlagt på fastlandet 89 kommuner ordnar själv tjänster 215 kommuner ordnar via samarbetsområden, sammanlagt 62 områden 31 samkommuner (130 kommuner) 31 värdkommuner (85 kommuner) Kommunen ordnar Samkommun ordnar Värdkommun ordnar Kia Leidenius Kartbotten: Statistikcentralen

12 Reformer på gång Kaj Lindqvist

13 Totalreform av kommunallagen Social- och hälsovårds- reformen
strukturlag Totalreform av kommunallagen Social- och hälsovårds- reformen Reformer Statsandels- reform Utvärdering av kommunernas uppgifter

14 Tre huvudkriterier för en stark primärkommun = utredningskriterier
Service- och befolkningsunderlaget; för att garantera egen kommunal serviceproduktion och närservice Minst invånare för ordnandet av social- och hälsovården. Åldersklass på minst ca 50 barn. Arbetsplatssjälvförsörjnings-, pendlings- och samhällsstrukturkriterierna Arbetsplatsförsörjningen minst 80 % (antalet arbetsplatser i förhållande till arbetande arbetskraft). Pendling till centralkommunen är högst 35 % i stora stadsregioner (Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg och Åbo) och högst 25 % i andra pendlingsområden - eller Samhällsstrukturkriteriet sammanfattar ett område där behovet av samordnad markanvändning, boende och trafik är allra störst. Ekonomikriteriet; för att säkra kommunens bärkraft Kriskommun (nyckeltalet har underskridit de gränsvärden som anges i statsrådets förordning med stöd av 63 a § i statsandelslagen för kommunalbasservice). Kommunens ekonomi håller på att krisdrabbas (närmar sig gränsvärdena eller det kumulerade underskottet i balansen är minst -500 e/inv. och visar även nästa år ett underskott). Helsingfors metropolområdet

15 Utredningens innehåll
Minimikraven på innehållet i utredningen Hur ska förvaltningen organiseras och hur ska tjänsterna tillhandahållas och produceras inom utredningsområdet Sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete Den ekonomiska situationen Invånarnas möjligheter att påverka och delta och hur ska närdemokratin förverkligas Fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning Hur ska de språkliga rättigheterna i tvåspråkiga kommuner och på samernas hembygdsområde tillgodoses. Utredningen utgår från den nya kommunens perspektiv Kommunerna kan vid behov också göra mer omfattande utredningar Mål: Framställning om en sammanslagning och sammanslagningsavtal Kia Leidenius

16 Vad gjorde kommunerna? Den var kommunerna tvungna att meddelade vem de vill göra kommunsammanslagningsutredningar med 250 kommuner meddelade att de tänker göra en utredning 40 kommuner meddelade att de inte tänker göra en utredning Just nu pågår 38 utredningar i 170 kommuner. I 80 kommuner pågår en av finansministeriet utsedd särskild utredning. Idag kan endast sk. ”kriskommuner” tvingas gå samman. Kia Leidenius

17 KF och kommunstrukturlagen
Vill i första hand se starka primärkommuner. Om det inte lyckas bör möjligheterna för intensifierat samarbete utredas. Kräver att reformen görs med respekt för självstyrelsen, men bör också se till helheten Målet bör vara modeller som kommunerna själva godkänner Tydligare strukturer i förvaltningen - fokusera Undvika fler nivåer i beslutsfattandet Viktigt att kommunreformen går framåt Kommunsammanslagningar ger inga automatiska effekter Sandra Bergqvist

18 2. Social- och hälsovårdsreformen Förslag 2013
Kommuner med under invånare Finansieringsansvar för social- och hälsovårdstjänsterna Inte rätt att själva ordna social- och hälsovårdstjänster. Ska vända sig till en ansvarskommun (närmaste pendlingsområde eller centralkommun) eller höra direkt till ett social- och hälsovårdsområde. Kommuner med – invånare Rätt att ordna social- och hälsovårdstjänster på basnivå. En kommun med minst inv. kan vara ansvarskommun för tjänsterna på basnivå. Dessutom kan ansvarskommunen få rätt att ordna vissa tjänster inom den specialiserade sjukvården på basnivå. För omfattande basnivå -> social- och hälsovårdsområde Kommuner med minst ca invånare/landskapens huvudstäder Kan ordna tjänster på omfattande nivå Landskapets huvudstad ska vara ansvarskommun för social- och hälsovårdsområdet. Fem specialupptagningsområden

19 I mars 2014 slopade man över en natt…
hela social- och hälsovårdsreformen Regeringen och oppositionen kom överens om en helt ny modell Allt vändes upp och ner Den nya lagen ska träda i kraft Vårdområdena ska inleda sin verksamhet Kia Leidenius

20 Sjukvårdens speciella ansvarsområden och sjukvårdsdistrikten 2013
HYKS erva Helsingfors och Nyland (HUS) Södra Karelen (EK) Kymmene(KYM) KYS erva L Norra Savolax(PS) Södra Savolax (ES) Iöstra Savolax (IS) Centrala Finland(KS) LP Norra Karelen (PK) OYS erva PP Norra Österbotten (PP) Länsi-Pohja (LP) Lappland (L) KAI Kainuu (KAI) Centrala Österbotten(KP) KP PS TAYS erva V PK Birkaland(P) EP KS Södra Österbotten(EP) IS P ES Tavasteland(PH) S Vasa (V) PH EK TYKS erva KH VS KYM Egentliga Finland (VS) KL/MLI HUS © Kommungränser: Statistikcentralen

21 Vårdområdet har ansvar för anordnandet av service Vård-område
Vårdområdet betalar åt de som producerar seevicen Avtal med serviceproducenter t.ex. Kommuner, samkommuner eller ansvarskommuner Serviceproducenter Kommuner Kommunägda bolag Privat aktör Organisa-tioner Annan producent

22

23 4. Kommunernas deltagande i processen
Kommunstrukturlagen: En första remissrunda våren 2012 En andra remissrunda våren 2013 Lag om metropolförvaltningen, utkast våren 2014, september 2014 Remissrunda våren 2014 Social- och hälsovårdsreformen Hösten 2013 Vårvintern 2014 (kort efter att svaren lämnades in slopades allt) utlåtande om det nya lagförslaget Remissrunda om kommunallagen, augusti 2014 Remissrunda om statsandelssystemet, 2 gånger under våren 2014

24 Reformens tidtabell 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunstrukturlagen i kraft Strukturlagens arbetsgrupp Lagförslag och RP till riksdagen Kriterier från juni Regeringens utvärdering av reformens framskri-dande Metropol-utredning Utlåtande maj 2013 Komunerna meddelar om utredningsparter Kommunsammanslagningar i kraft 2015 – 2017, trots allt senast Regionbesök och hörande av kommun-erna Kommuner-nas andra höranderunda Bildande av utredningsområden och genomförande av utredningar Kommunernas ska ge sina sammanslagningsförslag (OBS grundlagsutskottets utlåtande) Av staten initierade eventuella särskilda kommunutredningar Nya kommunallagen i kraft Totalrevision av kommunallagen Utkast till lagen senast RP + riksdagens behandling Nya statsandelssystemet i kraft Statsandelsreform – utredningspersonernas förslag senast i slutet av 2013 RP + riksdagens behandling Ny strukturlag för social- och hälsovårdens organisering i kraft Social- och hälsovårdens arbetsgrupp för servicestrukturen Förnyandet av servicestrukturen inom social- och hälsovården – ny arbetsgrupp, förslag RP + riksdagens behandling Sote utrednings-personer mandat till 24

25 Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund
Kaj Lindqvist 2014