Miljövinster med cykling

En presentation över ämnet: "Miljövinster med cykling"— Presentationens avskrift:

1 Miljövinster med cykling 2013-09-13

2 Cykelresor kan ersätta bilresor
Cykel (och gång) skapar miljövinst först när de ersätter en bilresa Ökat cyklande utan överflyttning från biltrafik ger ingen försämring men heller ingen förbättring Miljön blir inte bättre av att vi cyklar men om cyklingen ersätter bilresor blir det en miljövinst. Behöver ske en överflyttning från bilresor till cykel. Givetvis sker även miljövinst när gång och cykel ersätter en bussresa men det är bilresorna som i första hand behöver ersättas eftersom de ger upphov till Betydligt högre energianvändning och koldioxidutsläpp per personkilometer jämfört med buss- och spårtrafik. Även om den ersatta bilresan skulle ske med förnybart drivmedel innebär en bilresa alltid betydligt högre energianvändning jämfört med en cykelresa. Energi är en bristvara som vi behöver hushålla med. Dessutom orsakar förbara drivmedel fortfarande utsläpp vid produktion och distribution.

3 Nuläge och potential Av det dagliga genomsnittliga inrikes resandet på 390 miljoner kilometer utgör gång, cykel och moped endast 4 procent. Bilresor som förare och passagerare utgör 77 procent. De flesta bilresor är korta! Det borde alltså finnas stor potential att öka andelen cykelresor på dessa sträckor. Störst potential finns i, och runt, tätorter. En genomsnittlig dag förflyttar sig Sveriges befolkning sammanlagt 390 miljoner kilometer inom landets gränser. Det motsvarar över 500 resor till månen och tillbaka. I snitt betyder det 40 kilometer per invånare och dag. - 390 miljoner kilometer avser personresor hos hela Sveriges befolkning. Men ej gods! Tre fjärdedelar av den inrikes sträckan färdas vi i personbil. Gång, cykel och moped är hopslagna i den officiella statistiken på Trafikanalys hemsida så cykel utgör alltså ännu lägre andel än 4 procent. Övriga resor utgörs av buss, spårburen trafik, flyg, motorcykel och färja. 77 procent av alla dessa kilometrar sker som förare eller passagerare i bil, 8 procent med tåg, 8 procent med buss, spårvagn eller tunnelbana, 4 procent med cykel, moped eller till fots, 2 procent med flyg och den sista procenten med motorcykel eller färja. Bilarna svarar för en stor del av landets koldioxidutsläpp och bidrar i hög grad till växthuseffekten. De flesta bilresor är korta. Ofta sker de med en ensam förare. Det är i större tätorter som potentialen är störst för att få fler att välja cykeln framför bilen. Det är där vi ska fokusera på att öka cyklingens andel. En viktig del i detta är samarbete med kommunerna för att få till sammanhållna cykelstråk

4 Miljövinster när cykel ersätter personbilstrafik
Miljövinster med cykling kan räknas som ersatt bilresa, dvs utsläppen vid en bilresa. Biltrafik ger upphov till koldioxidutsläpp och utsläpp av luftföroreningar såsom kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar. Vid drift och underhåll av väg används material, komponenter och kemiska produkter som påverkar miljön. Biltrafiken orsakar buller och vibrationer. Transporter av människor och gods påverkar i hög grad miljön. Transportsektorns stora koldioxidutsläpp bidrar till växthuseffekten. I många tätorter är nivåerna av hälsofarliga partiklar från dubbdäck oacceptabelt höga. Som en följd av användningen av fossila bränslen ökar halten av koldioxid i atmosfären. Detta förstärker den naturliga växthuseffekten och medför att jordens medeltemperatur stiger. Även om utsläppen har minskat, är luften i många tätorter fortfarande dålig, bland annat på grund av bilarnas avgaser och slitagepartiklar. De allvarligaste hälsoproblemen orsakas av partiklar och kolväten, men också kväveoxider är skadliga eftersom de bidrar till att bilda marknära ozon. Kolväten bidrar tillsammans med kväveoxider till att det bildas marknära ozon under inverkan av solljus. Ozon har förutom hälsoeffekter också effekter på miljön. Marknära ozon får kulturminnen att vittra och har mycket negativa effekter på växtlighet och nedbrytning av material. Kväveoxider har också en miljöpåverkande effekt i form av övergödning av sjöar, kustområden och hav. Dessutom medverkar kväveoxiderna till försurning av mark och vatten. Utsläpp av svaveldioxid var tidigare den främsta orsaken till försurningen av mark och vatten i Sverige, men utsläppen har minskat kraftigt. Även om trenden nu är positiv med minskade utsläpp pekar Trafikverkets prognos fram till 2030 och 2050 på att utsläppen inte kommer fortsätta att minska. Samtidigt finns mål om fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och mål om att Sverige inte ska ha några utsläpp av växthusgaser till Det kommer inte räcka med tekniska åtgärder i energieffektivare fordon och drivmedel för att nå dessa mål. Det behövs även en ny inriktning i planering och utveckling av samhälle och infrastruktur. Utöver effekter som minskade utsläpp så ger cykling minskad trängsel, både i gaturummet och i parkeringsyta - yteffektivitet

5 Utsläpp/mil (stadsmiljö)
Varje mil i stadsmiljö med personbil släpper i genomsnitt ut: Koldioxid (wtw*) (kg) Kolmonoxid (g) Kolväten (g) Kväveoxider (g) Partiklar (g) Utsläpp/mil (stadsmiljö) 2,3 40 8,7 4,2 0,1 * wtw= well to wheel, dvs från källa till framdrift Siffrorna omfattar utsläpp i stadsmiljö och är från Siffrorna ska uppdateras under hösten 2013 vilket innebär att de bör bli något lägre. Siffrorna är angivna i fordonskilometer vilket innebär att det är per fordon och inte per personkilometer (medelbeläggningen per personbil i Sverige är 1,5 personer). Partikelvärdet omfattar enbart partiklar från avgaser, dvs ej slitage-, däck-, eller bromspartiklar. Om man vill räkna upp utsläppen exempelvis per 10 mil så blir det missvisande att ta dessa värden x 10 eftersom personbilar har andra utsläpp vid framdrift på landsväg. Data för andra miljöer än stad finns på Trafikverkets hemsida:

6 Välj cykeln - en enkel åtgärd för en bättre miljö
Tack för mig!

7