Makroekonomi - Agenda Räntans betydelse Riksbankens roll KPI, PPI

En presentation över ämnet: "Makroekonomi - Agenda Räntans betydelse Riksbankens roll KPI, PPI"— Presentationens avskrift:

1 Makroekonomi - Agenda Räntans betydelse Riksbankens roll KPI, PPI
Viktig statistik att förstå Statsfinanser Effekter på aktiemarknaden

2 Makroekonomi

3 Definition av analysverktyg
Fundamental Analys: Baseras på ekonomisk statistik och ekonomiska fakta. Grunden för konjunkturbedömning och företagsvärdering. Manus: Kan jämföras med teknisk analys som är en analys av trender och historiska kursrörelser och innehåller inga ekonomiska analyser. I TA försöker man avgöra framtidens kursrörelser med hjälp av historik och olika formationer.

4 Makro = Omvärldsanalys
Makro är en bedömning av världsekonomin Konjunkturutveckling Räntan Valutan Rapporter och statistik Ekonomisk Politik Förväntningar Manus: Med hjälp av väl underbyggda analyser har du möjlighet att ge kunden råd avseende de finansiella marknaderna och tillvarata marknadens potential. Med hjälp av bl a Rådgivningsstöd kan vi ge kunden en placeringsstrategi anpassad efter vår egen omvärldsanalys (Makroanalys) och kundens riskvillighet. Portföljerna som vi kan föreslå kunden har alla sitt ursprung i vår omvärldsanalys och vår bedömning av konjunkturen och med en väl under byggd analys har du större möjligheten att ge kunden rätt råd utifrån kundens förutsättningar!

5 Konjunkturcykel BNP Tid Höjda räntor Sänkta räntor Manus:
- Konjunkturcykel kan beskrivas som tillståndet i ekonomin. - Över tiden går temperaturen upp och ned och vi kallar dessa tillstånd för låg – respektive högkonjunktur. En konjunkturcykel är tiden mellan hög-låg-hög konjunktur d v s två toppar och en lågkonjunktur däremellan. Tidsperioden varierar, men 4-7 år är normalt. I en lågkonjunktur är tillståndet i ekonomin lite besvärligt – tillväxten , BNP, är låg och ekonomin går på sparlåga. Inflationen är under kontroll samt räntorna är på låga nivåer för att få fart på ekonomin. När vi befinner oss i en högkonjunktur ser vi det motsatta – tillväxten, BNP, är hög och ekonomin går för högvarv. Inflationsoro ger höjda räntor för att kyla ned ekonomin. Vår omvärldsanalys har till uppgift att ge oss en bild var i konjunkturen vi befinner oss och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Vi tar hjälp av en mängd rapporter och statistik för fastställa, eller försöka fastställa var i konjunkturen vi befinner oss nu och vilken vi vi kommer att ta i framtiden. Tid

6 BNP = k + i + exp-imp + lager
BNP=värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år Konsumtion Investeringar Export minus import Lagerförändringar BNP = k + i + exp-imp + lagerf Vad är hög respektive låg tillväxt? Sverige har en normal tillväxt på mellan 2-4% Emerging Markets (tillväxtländer) kan ha en tillväxt på upp till 10-12% Manus: På bilden ser ni definitionen av BNP.Bruttonationalprodukt, BNP, definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land för användning till konsumtion, investering och export under en period, normalt sett ett år. Som du vet är BNP värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under 1 år. BNP är alltså en uppställning av vad som sker I en ekonomi under det här året. BNP innehåller 4 delar. Konsumtion, Investeringar, Export-Import (=Nettoexport) samt förändringar i lagerhållning. BNP visar värdet i mdr kr. Vad gäller konsumtion så omfattar den både privat och offentlig sektor samt både produkter och tjänster. Det betyder att allt vi konsumerar finns med I denna siffra. Investeringar omfattar fasta investeringar (maskin + bygg) + lagerinvesteringar. Export-Import ger oss ett värde på nettoexporten. Lagerförändringar Vad är då en hög respektive låg tillväxt? Det beror helt och hållet på vilket land det gäller och i vilken fas i sin egen utveckling landet befinner sig. Sverige har normalt en tillväxt på mellan 2-4% med sk Emerging Markets( tillväxtländer) kan ha tillväxtsiffror uppemot 10-12% utan för den skull vara onormalt. Exempel på sådana länder är Kina, Brasilien, och vissa länder i Östeuropa.

7 Tillstånd i lågkonjunktur
Sänkta räntor Hög arbetslöshet Låg konsumtion Låga investeringar Låg inflation Svagare statsfinanser Manus: Riksbanken höjer räntan successivt för att kyla ned ekonomin och finanspolitiken kan bidra med åtstramande åtgärder också. När tillväxten, BNP, faller och konjunkturen svalnar kommer successivt ekonomin falla in i en lågkonjunktur. Precis som när BNP ökar är även nedgången en process som normalt tar flera år. Vad är det då som kännetecknar en lågkonjunktur? Under denna process kommer följande att hända: Arbetslösheten stiger Pga av höjda ränta kommer företagen att dra i bromsen. Man anställer inte fler till att börja med för att senare säga upp folk När arbetslösheten ökar, då kommer folk inte att kunna konsumera lika mycket , vilket leder till minskad konsumtion (påverkar konsumtion – BNP) Investeringar sjunker När osäkerhet om framtiden råder och räntan inte är tillräckligt låg kommer investeringarna att falla. (BNP) Konsumtion faller. Arbetslösheten stiger, osäkerhet om framtid ökar sparande, Höjd ränta ökar sparande, dyrare lån.(BNP) Sjunkande priser. Eftersom konsumtionen faller finns risken att lagren byggs upp. Hellre sälja lite billigare än att få för stora lager som binder kapital. Ökad arbetslöshet gör att priset på arbetskraft åtminstone inte går upp ( Riksbank) Svagare statsfinanser Pga minskade skatteintäkter måste staten minska investeringar och minska konsumtion – BNP)

8 Åtgärder vid lågkonjunktur
Penningpolitik Riksbanken har ett inflationsmål +/- 2% vill få fart i den svaga ekonomin o höja inflationen sänker räntan Riksbanken för en expansiv penningpolitik Finanspolitik Regeringen ökar trycket i ekonomin skattesänkningar ökade bidrag, tex. höjda barn- och bostadsbidrag satsning på infrastruktur, tex. vägbyggen, nya sjukhus och järnvägar öka antalet offentligt anställda Regeringen för en expansiv finanspolitik Leder till högre tillväxt i ekonomin Manus : För att komma till rätta med en svagare ekonomi eller en lågkonjunktur ser vi återigen Riksbanken och regering som aktörer via finans o penningpolitiken. För att få fart på ekonomin kommer Riksbanken att sänka räntan successivt till dess att konsumtion och investeringar ökar igen. Finanspolitiken kommer att vara expansiv, dvs man ”ger pengar” till marknaden i form av t ex skattesänkningar ökade bidrag leder till högre konsumtion Man kan också ge injektioner i ekonomin via ökade offentliga utgifter ex satsning på motorvägar järnvägar byggen, mm sk infrastrukturåtgärder. Allt annat lika kommer konsumtionen och investeringarna att öka och på så sätt få fart på ekonomin. Vi kommer senare att visa räntans betydelse för kretsloppet i ekonomin.

9 Vad innebär sänkt ränta ?
Billigare lån för investeringar Billigare lån för konsumtion Export minus import Ökade investeringar Minskad arbetslöshet Lägre kostnad för Akassa Ökad offentlig konsumtion Ökad konsumtion Ökade vinster Ökade skatteintäkter Ökad offentlig konsumtion Valutan svagare Ökad export Ökade vinster Efterfrågan på arbetskraft Ökade investeringar Manus: Om vi börjar med att se på investeringar så ser vi att det blir billigare att låna för att genomföra en investering. Det blir också lättare att räkna hem en investeringskalkyl då alternativet blivit dyrare(sänkt ränta på banken ex). När investeringarna ökar kommer detta leda till följdeffekter, bl a minskad arbetslöshet vilket I sin tur leder till sänkta kostnader för arbetslöshet för staten. Denna minskade utgift leder till att staten får mer utrymme för investeringar och konsumtion. Detta I sin tur kommer att leda till att arbetslöshetenn minskar ytterligare, investeringar och konsumtion tar fart. Nu har vi fått snurr på investeringshjulet som också hjälper nästa hjul att ta fart, nämligen konsumtionshjulet. När Riksbanken sänker räntan kommer det direkt att öka konsumtionen. ”allt annat lika” får ekonomin mer pengar att konsumera via lägre lånekostnader. När konsumtionen ökar ja, då ökar företagens vinster som i sin tur ökar investeringar och arbetslöshet positivt. Staten får ökade skatteintäkter som kan användas till investeringar och konsumtion. Som ni ser via pilarna så påverkas ekonomin av samtliga hjul och hjulen påverkas i sin tur av varandra. Leder till högre tillväxt i ekonomin

10 Ränteutveckling Sverige

11 Ränteutveckling USA

12 Exempel - Villapriser År 2000 År 2016 Ränta 6% Pris på villan: 1Mkr
Ränteutgift: :- År 2016 Ränta: 2% Pris på villan: 1Mkr Ränteutgift: :- 40.000:- billigare… För samma ränteutgift som år 2000 kan du idag köpa ett hus för 3Mkr !! Eller bo kvar och konsumera annat!

13 Tillstånd i högkonjunktur
Höjda räntor Efterfrågan hög Inflation Kapacitetsutnyttjande högt Brist på arbetskraft Företagens vinster goda Statsfinanser goda Löner stiger Manus: I en Konjunkturcykel utvecklas ekonomin både positivt och negativt. Kom ihåg vad BNP innehåller: Konsumtion +Investeringar + Nettoexport+ lagerförändringar. När jag nu beskriver tillståndet i en högkonjunktur kommer du att se hur de olika beståndsdelarna i BNP påverkas av ekonomin. Efterfrågan hög = hög konsumtion, högre investeringar (påverkar BNP positivt) Stigande pristryck – inflation = Ja det är inte lika positivt. När efterfrågan överstiger utbudet, då kommer ett pristryck där leverantörerna försöka höja sina priser så gott det gå vilket påverkar KPI. KPI – det är det Riksbanken använder som mått på inflation.Riksbanken kommer att höja räntan förr eller senare för att kyla av ekonomin. Kapacitetsutnyttjande högt = Vi använder alla tillgängliga resurser för produktion dvs kan ej producera mer för konsumtion utan att investeringar måste öka annars faller efterfrågan pga längre leveranstider eller höjda priser (påverkar BNP negativt) Brist på arbetskraft = sk flaskhalsar uppstår, löner stiger (BNP, Riksbank) Företagens vinster goda = Utrymme för investeringar och anställningar (BNP ökar) Statsfinanser goda = Utrymme för investeringar och anställningar (BNP ökar) Att göra en omvärldsanalys (Konjunkturbedömning) är som att lägga pussel. Många bitar skall passas in och det är mycket svårt att avgöra exakt var i konjunkturen vi befinner oss. Ekonomin rör sig långsamt och det tillstånd som vi beskrivit här utvecklas under kanske 4-5 år där ekonomin blir allt hetare och Riksbanken höjer succesivt räntan till en nivå som gör att ekonomin kyls ned. Överhettning: När en ekonomi är överhettad menas att efterfrågan i ekonomin är högre än produktivitetskapaciteten. Ekonomin växer för fort och baksidan med detta är att inflationen ökar.

14 Åtgärder vid högkonjunktur
Penningpolitik Riksbanken stramar åt inflationen höjer räntan Riksbanken för en åtstramande/kontraktiv penningpolitik Finanspolitik Regeringen minskar trycket i ekonomin skattehöjningar minskade transfereringar, tex. barnbidrag ,sjukpenning minskade strukturåtgärder, dvs. offentliga utgifter, tex. vägbyggen och antalet offentligt anställda Regeringen för en åtstramande/kontraktiv finanspolitik Leder till lägre tillväxt i ekonomin Manus: - Hjulen snurrar på högvarv i en högkonjunktur. Då kan man fråga sig vilka åtgärder kan man förvänta sig. Det finns två aktörer som kan påverka konjunkturens riktning. Riksbanken bedriver penningpolitik och regering bedriver finanspolitik. Enligt riksbankens inflationsmål skall alltså inflationen hållas på 2 % +/- 1%. En högkonjunktur ett pristryck, dvs inflation. Om inflationen beräknas att stiga kommer Riksbanken att agera i enlighet med inflationsmålet och höja räntan. Detta kallas för en stramare penningpolitik. Vi kommer strax att visa vad detta får för konsekvenser i ekonomin när faktiskt detta sker. Finanspolitiken är regeringens sätt att med olika medel förändra trycket i ekonomin. När ekonomin är på högvarv kommer finanspolitiken vara restriktiv, dvs man vill inte stimulera konsumtion eller investeringar eller andra delar av ekonomin. Syftet är istället att ” ta pengar” från ekonomin ex via skattehöjningar eller minskade transferreringar Om skatten höjs kommer, allt annat lika, gemene man inte ha lika mycket pengar att konsumera, vilket

15 Vad innebär höjd ränta ? Dyrare lån för investeringar Dyrare lån
för konsumtion Export minus import Minskade investeringar Ökad arbetslöshet Högre kostnad för arbetslöshet Minskad offentlig konsumtion Minskad konsumtion Minskade vinster Minskade skatteintäkter Minskad offentlig konsumtion Valutan starkare Minskad export Minskade vinster Minskad efterfrågan på arbetskraft Minskade investeringar Manus: Om vi börjar med att se på investeringar så ser vi att det blir dyrare att låna för att genomföra en investering. Det blir svårare att räkna hem en investeringskalkyl då alternativet blivit billigare (höjd ränta på banken ex). När investeringarna minskar kommer detta leda till följdeffekter, bl a ökad arbetslöshet vilket I sin tur leder till ökade kostnader för arbetslöshet för staten. Denna ökad utgift leder till att staten får mindre utrymme för investeringar och konsumtion. Detta I sin tur kommer att leda till att arbetslöshetenn ökar ytterligare, investeringar och konsumtion minskar. När Riksbanken höjer räntan kommer det direkt att minska konsumtionen. ”Allt annat lika” får ekonomin mindre pengar att konsumera via högre lånekostnader. När konsumtionen minskar, då minskar företagens vinster som i sin tur minskar investeringar och arbetslöshet tenderar att öka. Staten får minskade skatteintäkter som kan användas till investeringar och konsumtion. Ekonomin är ett kretslopp där alla delar påverkar varandra mer eller mindre. Leder till lägre tillväxt i ekonomin

16 Konjunkturen är dynamisk
Högkonjunktur höjda räntor Riksbanken har höjt reporäntan Effekten av höjda räntor Konjunkturen avtar Minskad konsumtion Minskade investeringar Minskad export Konjunkturen tar fart Ökade investeringar Ökad konsumtion Ökad export Manus: Förklara bilden och hur ekonomin är dynamisk över tiden. Effekten av sänkta räntor Riksbanken har sänkt reporäntan Lågkonjunktur Sänkta räntor

17 Inflation KPI PPI

18

19

20 Valuta & export

21 Valuta & export 1873 Bretton-Woods T o m 1973 Rörlig växelkurs
Fast växelkurs Devalvering 1982 16%

22 Var i konjunkturcykeln är vi?
Investeringsstatistik Konsumtionsstatistik Arbetsmarknadsstatistik Statsfinanser Manus: Den viktigaste statistiken för att analysera konjunkturen.

23 Investeringsstatistik
Mäter efterfrågan tidigt Mäter viljan att investera Mäter ökad eller minskad konsumtion Mäter byggföretagens byggande Mäter det maximala utnyttjande av ekonomin Inköpschefernas index Investeringsplaner Lagercykel Byggande Manus: Inköpschefernas index – Månatlig statistik….. Tidig indikator då inköpscheferna känner av efterfrågan tidigt i konjunkturen Investeringsplaner – Ger oss en indikation på investeringsviljan. Ökade planer – starkare tillväxt Lagercykel – Ökade lager i en i övrigt stark ekonomi är positivt. Ökade lager – förväntad ökad konsumtion. Dock kan ökade lager vara tecken på att konsumtionen minskar om ekonomin i övrigt visar svaghetstecken Byggande – Ökar byggsektorn är det ett tecken på en stark ekonomi. Byggande ger ringar på vattnet i ekonomin via underleverantörer av kök, badrum, el, mm mm Kapacitetsutnyttjande – En ekonomi kan teoretiskt utnyttja 100% av sina resurser. I praktiken är detta omöjligt, men ju mer vi använder desto starkare ekonomi. När man börjar närma sig taket kommer nya investeringar att ske för att kunna producera det som efterfrågas. Fler investeringar kommer i sin tur öka efterfrågan på arbetskraft och arbetslösheten minska. Om inte investeringarna ökar för att möta efterfrågan uppstår risken för en överhettad ekonomi med ökad inflationsrisk. Kapacitetsutnyttjande

24 Inköpschefernas index (PMI)
Sverige PMI

25 Investeringsplaner

26 Lagerförändring och Produktion (USA)

27 Byggande

28 Kapacitetsutnyttjande (USA)

29 Konsumtionsstatistik
Mäter konsumenters inköpsplaner för framtiden Mäter förtroende för framtiden, och indikerar konsumtionsökning/sänkning Mäter antalet nya order inom industrin Mäter detaljhandelns nettoförsäljning Hushållens inköpsplaner KI Konsumenternas förtroende Nya order Manus: Konsumtionen står för ungefär 45-50% av BNP i Sverige. I USA är motsvarande siffra ungefär 70%. Att följa konsumtionsstatistik är alltså mycket, mycket viktigt när man gör en konjunkturbedömning. Några av pusselbitarna är följande: Hushållens inköpsplaner – Ökade inköpsplaner – positivt Konsumentarnas förtroende – Månatlig statistik. Enkät till konsumenter om framtiden avseende arbete, lön, familjesituation, konsumtion,, Ett ökad förtroende ger oss en indikation till att konsumtionen kan komma att öka. BNP påverkan positiv. Nya order – Ju fler nya order som skrivs desto positivare Konjunktur. Försäljningsstatistik – Nya order betyder inte alltid försäljning. En order kan ju dras tillbaka. Här mäts nettoförsäljningen i detaljhandeln Försäljningsstatistik detaljhandel

30 Hushållens inköpsplaner

31 Hushållens inköpsplaner jmf Presidenter
Reagan + Bush (R) Clinton (D) Bush (R) Obama (D)

32 Konsumenternas förtroende
Consumer confidence

33 Konsumenternas förtroende
Consumer confidence

34 Nya order

35 Försäljningsstatistik

36 Arbetsmarknadsstatistik
Mäter hur många som är sysselsatta och arbetsföra Mäter antalet nya jobb Mäter arbetslösheten bland den arbetsföra befolkningen Mäter antalet nya arbetslösa Sysselsättning och arbetskraft Nya jobb Arbetslöshet Manus: Alla dessa statistik som kommer från arbetsmarknaden har ju betydelse för delarna i BNP. Arbetskraft som sådan finns ju inte som komponent i BNP, men det är ju avgörande för investeringar och framför allt konsumtion hur arbetsmarknaden ser ut. Sysselsättning – Månatlig statistik….. Antal nya jobb – Ökar antalet nya jobb kommer detta , allt annat lika, att öka konsumtionen. Tecken på att även investeringar kan komma att öka. Mäts i tusental personer. Arbetslöshet – mäts I procent av den arbetsföra befolkningen som inte är sysselsatt. Öppet arbetslösa: Med öppet arbetslösa menas de personer som inte är sysselsatta men vill och kan arbeta och söker arbete. Total arbetslöshet definieras som summan av öppet arbetslösa och personer som deltar i Konjunkturåtgärder, är sjukskrivna eller är förtidspensionärer. Nya arbetslösa – Visar på styrkan i Konjunkturen och sambandet mellan antal nya jobb och nya arbetslösa är uppenbar. Ju färre nya arbetslösa desto starkare Konjunktur. I samtlig statistik är det också viktigt att analysera inom vilka sektorer förändringar sker. I en Konjunkturuppgång sker ju inte förbättringarna samtidigt i alla sektorer utan vissa sektorer är ledande t ex verkstad. Nya arbetslösa

37 Antal nya jobb Förändring och trend i NFP

38 Arbetslöshet (USA)

39 Nya arbetslösa

40 Statsfinanser Försörjningsbalans
Betalningsbalans = Bytesbalans+Kapitalbalans+Finansiell balans Sammanställning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden under ett år. Handelsbalans Skillnaden mellan export och import av varor. Tjänstebalans Skillnaden mellan export och import av tjänster Faktorinkomster Löner o kapitalavkastning Transfereringsbalans EU bidrag o EU avgifter = Bytesbalans   Skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas i landet.  Kapitalbalans Skillnaden mellan ett lands ränteinkomster och ränteutgifter. Finansiell balans En negativ finansiell balans innebär att landet köper tillgångar i utlandet, betalar av lån eller lånar ut pengar till utlandet. Saldo = BNP + import = k + i + exp + lagerf Manus: När man beskriver ett lands ekonomi är det ett par begrepp som du måste känna till och vad de innehåller. Nationalräkenskaperna visar hur ett lands ekonomi ser ut, vilka inkomster och utgifter ett land har och varifrån de kommer. Precis som ett företag måste inkomster och utgifter gå ihop. Om det uppstår ett underskott måste det finansieras och uppstår ett överskott så kan man spara eller investera. Jag skall nu förklara hur försörjningsbalans, betalningsbalans osv hänger ihop. = 0:-

41 Försörjningsbalansen - hur vi använder det som produceras
Mdr kr (ex) BNP Import Summa tillgångar Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Export av varor o tjänster Summa användning Manus: Försörjningsbalansen beskriver vilka tillgångar vi har och hur vi använder dessa. Tillgångar består av BNP och import. Allting som vi producerar och importerar antas komma till användning och användningen sker i form av Privat Konsumtion osv Summan av försörjningsbalansen blir alltid noll. Dvs Summa tillgångar minus summa användning blir noll. . ??????

42 Handelsbalans

43 Handelsbalans

44 Bytesbalans

45 Bytesbalans

46 Effekter på aktiemarknad
Hur läser marknaden omvärldsstatistik och hur agerar man? Relativvärdering Likviditet Riskpremie Sektorallokering

47 Sektorallokering

48 BNP USA biljoner USD

49 BNP Sverige 0,5 biljoner USD

50 BNP Sverige 0,5 biljoner USD

51 BNP Sverige

52 BNP Kina

53 Konvergensregler Inflationen får inte med mer än 1,5 procentenheter överstiga den genomsnittliga inflationen i de tre medlemsstater som har lägst inflation. Statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP och budgetunderskottet får inte överstiga 3 procent av BNP i enlighet med stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. Den nationella valutan ska ha varit ansluten till Europeiska växelkursmekanismen i minst två år utan större påfrestningar. Räntan på långfristiga (tioåriga) statsobligationer får inte med mer än 2 procentenheter överstiga den genomsnittliga räntan i de tre medlemsstater som har lägst inflation.

54 Konvergensregler EU Statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP
Tyskland Storbritannien Frankrike Belgien Portugal Italien Grekland Finland Danmark Sverige USA Budgetunderskottet får inte överstiga 3 procent av BNP 0,7 -4,40 -3,60 -2,60 -7,20 -2,70 -2,10 -1,6 -2,5