Tillgänglighet - förbättringar Arnold Vonkavaara Regionchef

En presentation över ämnet: "Tillgänglighet - förbättringar Arnold Vonkavaara Regionchef"— Presentationens avskrift:

1 Tillgänglighet - förbättringar Arnold Vonkavaara Regionchef

2 Vem gör vad av myndigheterna? 1(2)
– ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar – verkar för tillgänglighet i den kollektiva persontrafiken genom upphandling av avtal och prövar frågor om statligt bidrag till svensk sjöfartsnäring – utformar regler för alla fyra trafikslagen och kontrollerar hur de efterlevs, ger tillstånd (körkort och certifikat), registrerar ägarbyten, sköter trängsel- och fordonsskatt

3 Vem gör vad av myndigheterna? 2(2)
– bedriver flygledning för civilt och militärt flyg i Sverige samt ansvarar för säkerheten i och utvecklingen av svenskt luftrum – ansvarar för säkerhet och framkomlighet till sjöss samt för byggande, drift och underhåll av sjöfartens infrastruktur – granskar beslutsunderlag, utvärderar åtgärder och ansvarar för statistik

4 Vårt uppdrag Ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart Ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar Verkar för tillgänglighet i den kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av avtal Prövar frågor om statligt bidrag till svensk sjöfartsnäring

5 Trafikverkets instruktion
Verka för kollektivtrafikens utveckling Ge de regionala kollektivtrafikmyndigheterna råd och stöd i fråga om utformningen av trafikförsörjningsprogrammen

6 Från infrastrukturhållare till samhällsutvecklare

7 Ett tillgängligt Sverige…
…där det är enkelt för resenärer, trafikanter och näringsliv att resa och transportera gods oavsett var i Sverige man befinner sig. Grunden är dagens transportsystem km statliga vägar ● km kommunala gator och vägar ● km enskilda vägar med statsbidrag ● broar ● ett tjugotal statliga tunnlar och 37 färjeleder ● km järnvägsspår varav km dubbelspår och flerspår ● 90 procent av spåren är elektrifierade ● växlar ● 560 stationer för på- och avstigning ● järnvägsbroar och 147 tunnlar ● sjöfart ● luftfart Nationella planen – 500 miljarder kr Nationella planen rymmer 500 miljarder kronor åren Av dessa pengar finns drygt 30 miljarder kronor i länsplanerna. Det svenska vägnätet består av • km statliga vägar och km Kommunala gator och vägar • km enskilda vägar med statsbidrag • ett mycket stort antal enskilda vägar utan statsbidrag, de flesta så kallade skogsbilvägar. I det statliga vägnätet ingår broar, ett tjugotal tunnlar och 37 färjeleder. Det statliga järnvägsnätet som förvaltas av Trafikverket omfattar km trafikerad bana (spårkilometer), varav km dubbelspår och flerspår km av spåren är elektrifierade. I järnvägsnätet finns järnvägsbroar och 147 tunnlar. Vi vill ständigt göra det enklare för resenärer, trafikanter och operatörer att resa eller transportera människor och gods oavsett var i Sverige man befinner sig.

8 Trafikverket Region Nord
Luleå Umeå Skellefteå Kiruna Arvidsjaur Gällivare Lycksele Vilhelmina Hemavan Pajala Mo i Rana Regionen består av 29 kommuner och har en yta som motsvarar ca 38 % av Sveriges totala areal. Vi har ca 500 medarbetare inom regionen (ca 6500 medarbetare i hela landet). Cirka 1800 mil väg och 167 mil järnväg 10 flygplatser 5 hamnar JÄRNVÄG: Vi är förvaltare för 167 mil. Inlandsbanan ca 25 mil. VÄG: 1/3 del grusvägar FLYG: I regionen finns 11 flyplatser. Luleå är den femte största flygplatsen i landet mätt i antal passagerare. De 5 som är i blått upphandlas av fd rikstrafiken – nu Trafikverket. För många orter i glesbygden är det en överlevnadsfråga med en fungerande infrastruktur. Det gäller även för Hemavan och Tärnaby som ser turismen som sin viktigaste näring och flyget som oerhört viktigt. HAMNAR: Kalix – Luleå – här ligger isbrytarna, malmhamn mm Piteå – Haraholmen, Skellefteå Umeå Narvik – isfri året runt, malmhamn mm Våra transporter använder ofta denna hamnen. FÄRJELEDER: Röduppleden går mellan Västra och Östra Rödupp i Kalixälven. En undersökningen presenterades oktober 2010 (utförd av Nordiska Undersökningsgruppen) visade att Röduppleden fick det bästa betyget i Sverige. 98% var nöjda med den. Bohedenleden går mellan Sandudden och Boheden i sjön Djupträsk vid Överkalix. Avanleden går mellan Avan och Norra Sunderbyn i Luleälven. Holmöleden går mellan Norrfjärden och Holmön i Kvarken norr om Umeå. 4 färjeleder

9 Region Nord Företräder Trafikverket regionalt och lokalt
Tar initiativ i den regionala och lokala samhällsplaneringen med fokus på tidiga skeden. Ansvarar för genomförande av de regionala planerna Beslutar om statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikanläggningar Företräder Trafikverket regionalt och lokalt och är ingången till verket för kunder och samverkansparter. Ansvarar för att koordinera Trafikverkets verksamhet i regionen. Samverkar med grannregioner (och grannländer) utifrån ett helhetsperspektiv längs stråk och korridorer. Är statlig väghållningsmyndighet.

10 Region Nord Ansvarar för genomförande av trafikslagsövergripande utrednings- och planeringsverksamhet enligt fyrstegsprincipen Tecknar avtal om medfinansiering och samfinansiering Samarbetar över landsgränserna med våra grannregioner Är statlig väghållningsmyndighet * Ansvarar för genomförande av trafikslagsövergripande utrednings- och planeringsverksamhet enligt fyrstegsprincipen. Detta är aktuellt nu här i Pajala. Återkommer till det… Tecknar avtal om medfinansiering och samfinansiering. Också aktuellt här i Pajala. Samarbetar över landsgränserna med våra grannregioner. Också aktuellt här i Pajala

11 Utmaningar för regionen
Gruvexpansion Vindkraftsutbyggnaden Turistsektorns fördubbling Kapacitet på järnväg Vårt lågtrafikerade vägnät Trafiksäkerhet

12 Vi måste jobba annorlunda och tänka nytt!
En god dialog tidigt är förutsättning. Det är då vi kan påverka val av åtgärd och ta tillvara på potentialen i alla trafikslag. Gemensamt identifiera brister och framtida behov, inte tänka färdiga lösningar. Vi måste utgå från det vi har! Grunden för utveckling är ett välvårdat, effektivt och smart utnyttjat transportsystem. Nya krav, utmaningar och förutsättningar gör att vi måste jobba annorlunda, vi behöver jobba närmare tillsammans och hitta varandra tidigt när vi fortfarande har möjlighet att tänka nytt och gemensamt styra processen. Vi behöver utgå från ett problem eller ett behov och inte tänka färdiga lösningar först. Att bygga nytt löser inte alltid problemet. Vi behöver vårda det befintliga systemet, påverka användningen, utnyttja effektiva och smarta lösningar. Den infrastruktur vi har idag kommer vi även ha imorgon, den måste vara maximalt utnyttjad och utvecklad innan vi kan bygga vidare. Det är tidigt i processen vi kan påverka vilket val av åtgärd som ska göras. Därför behöver vi jobba tillsammans redan i ett tidigt skede och utgå från en utpekad brist, problem eller framtida behov istället för att börja med att tänka färdiga lösningar. Val av åtgärder analyseras stegvis enlig fyrstegsprincipen på en trafikslagsövergripande nivå. Ibland kan en brist i ett trafikslag lösas i en annan.

13 Hur arbetar vi? ank Åtgärd Vad är problemet? Vad kan vi göra åt det?
Vad ska vi göra? När kan vi göra det? Nu gör vi det! Brister Åtgärdsval Åtgärd Ekonomisk planerings-process Genomförande Fyrstegsprincipen

14 Vad är fyrstegsprincipen?
Steg 1 – Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 – Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 – Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 – Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Ett långsiktigt hållbart samhälle ställer nya krav på planeringen inom transportsystemet. Fyrstegsprincipen är ett sätt att tänka och en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets negativa påverkan. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett problem ska lösas – i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom nybyggen. Att arbeta enligt fyrstegsprincipen innebär att man ser över alternativ till lösningar stegvis.  Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.  Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.  Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Kostnadseffektiva och snabbare lösningar Den största och snabbaste vinsten finns ofta i det vi redan har. Istället för att bygga nytt kan vi med smarta lösningar lösa problemet. Enklare åtgärder kan göras i närtid . Det spar både tid och pengar. Ett transportsystem med fyra trafikslag Ser transportsystemet i en helhet med alla trafikslag. En identifierad brist i ett trafikslag kan lösas i ett annat trafikslag. Smart samhällsplanering ger hållbara och effektiva transporter Vi utgår från befintligt system och maximerar det innan vi bygger nytt. Vi säkerställer att det används så hållbart och effektivt så möjligt. Genom fyrstegsprincipen har vi säkerställt att vi uttömt alla andra alternativ innan vi bygger nytt.

15 Vad gör vi Seminarium 19 februari med kollektivtrafikmyndigheterna
Persontransportråd Hearing med handikapprörelsen 25 april Nätverk för hållbara transporter RTAF Åtgärdsplanering för Nationell transportplan

16

17 – infrastrukturpropositionen och planförslag
Planeringsprocessen – infrastrukturpropositionen och planförslag Inriktningsplanering Åtgärdsplanering (Kapacitetsutredningen okt 2012 dec 2012 13 juni 2013 våren 2014 Analyser Infrastruktur- proposition Riksdagsbeslut Uppdrag att upprätta planer Planförslag Fastställande av planer Genom- förande Vi vill skapa dialog och vara öppna om planens utveckling och innehåll genom hela arbetet.

18

19

20