Utbildningsförvaltningens arbete kring skolgårdar

En presentation över ämnet: "Utbildningsförvaltningens arbete kring skolgårdar"— Presentationens avskrift:

1 Utbildningsförvaltningens arbete kring skolgårdar
Varje år skriver vi fram en lokalförsörjningsplan som beskriver de 3 kommande åren. Beskriver behovet utifrån en 10-års prognos Har även en 2040 analys. Alla inhyrande förvaltningar i staden skriver LFP. Bilaga till treåringen och används både centralt och lokalt i de löpande arbetet. Disposition behov-resurser-förändringar. Samma analys som vi gör i enskilda ärenden. Redovisas stadsövergripande och på stadsdelsnämndsnivå. Stockholm fortsätter växa! I planen finns en slutrapport för Skolbyggnation för ett växande Stockholm och i planen ingår en redovisning av arbetet med sikte på 2040. Som bilagor ligger förteckning över befintliga lokalresurser, byggnadsprojekt och en första uppdatering av funktionsprogrammet för grundskola.

2 Skolgård Viktigt utvecklingsområde för funktionsprogrammet
Politisk fråga Boverket remiss Tydlighet nödvändig i dialogen med exploateringskontoret Ökad medvetenhet kring pedagogik och läroplan kopplad till utemiljö

3 Metod Tillvägagångsätt
Besök på skolorna Inventeringen har skett område för område Första intryck på plats samt via situationsplan över skolgården 2) Samtal med rektor och/ eller fritidsledare i första hand eller annan personal i andra hand. 3) Fotodokumenteration av skolgården, alla lekredskap och bollplaner, samt inspekterat den utifrån vår inventeringsmall. 4) 2 sidig sammanfattning. Rektor har vanligtvis en god överblick, känner till eventuella pågående skolgårdsärenden och har generella åsikter om skolgården. Fritidspersonal använder skolgården mycket i praktiken och har därför god kunskap om hur den fungerar för pedagogik och lek. 2-sidig rapport, med fotodokumentation och bedömning i olika kategorier

4 Kategorier Nedan presenteras de tolv kategorier, vilka varit utgångspunkten för bedömning av skolgårdarna: FLEXIBILITET OCH EFFEKTIVITET ALLMÄNT ELEMENT MATERIAL ENTRÉSITUATION RUMSLIGHET TRYGGHET VEGETATION SAMLINGSPLATSER RÖRELSER ÖPPNA PLATSER AKTIVITET

5 Metod Gradering av kategorier
De olika kategorierna och råden har graderats utifrån en skala från 0 till 3, graderingen betecknar: 0 Undermåligt/ Saknas 1 Bristfälligt 2 Tillfredsställande 3 Föredömligt Om det finns tid: gör ett ex, kategori-gradering Graderingen ska ses som en översiktlig bedömning av skolgårdarna i jämförelse med varandra, där viss hänsyn tagits till huruvida det är en innerstadsskola, en skola i närförort eller en skola i ytterförort, detta då de olika områdena ger olika förutsättningar gällande t.ex. yta.

6

7

8 Måldokument Utbildningsförvaltningens skolgårdar

9 Innehåll Måldokument Utbildningsförvaltningens skolgårdar
Bakgrund Arbetsprocess Avgränsning Utemiljöns betydelse Funktioner Tillämpning Målbild Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö Rumslighet och variation Vegetation Aktivitet Samlingsplatser Element och Material Kultur och Idrott Inspirationskatalog Utbildningsförvaltningens skolgårdar Inledning Hälsoaspekter Delaktighet Värdegrund Utomhuspedagogik Zonindelning Exempelsamling parametrar Trygghet Rörelser Effektivitet Flexibilitet Omställbarhet Exempelsamling kvaliteter Kultur Referenser – se bilaga

10 Måldokument Målbild En skolgård ska vara:
En inspirerande plats som visar på att skolan bryr sig om den yttre miljön En plats som går att påverka och förändra som ger utrymme för temporära kreativa projekt En plats med många utrymmen för barn och ungdomars olika behov En plats där elever är delaktiga och har inflytande En pedagogisk resurs med goda förutsättningar för undervisning utomhus En plats som främjar personlig och socialutveckling En tillgång för stadsdelen, skolgården är en viktig mötesplats för barn och unga även på fritiden En plats med biologisk mångfald och grönska En trygg och hälsosam plats, tillgänglig för alla En stimulerande plats som lockar till fysisk aktivitet för alla En flexibel plats planerad för eventuella framtida omställningar och behov En arena för estetiska ämnen samt idrott

11 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö
Nedan presenteras sex kvaliteter, vilka berör och kännetecknar en god utemiljö på skolan: RUMSLIGHET OCH VARIATION AKTIVITET ELEMENT OCH MATERIAL VEGETATION SAMLINGS- PLATSER KULTUR

12 Kvaliteter för en god skolgårdsmiljö
Rumslighet och variation Funktion: Gårdens utemiljö ska delas upp i zoner för olika typer av aktivitet. Att tänka på De yngre eleverna ska känna sig trygga bland äldre elever, till exempel genom en avskild del av gården i anslutning till deras hemvist. Rum-i-rum är ett effektivt sätt att skapa gömställen för lek, ex. bakom hörn, kojor, småhus eller labyrinter. Eleverna kan med fördel vara aktiva i byggfasen. Plank/ buskar eller dylikt behöver inte vara höga för att skapa effekt och lekmöjligheter för barnen. Olika gestaltningsformer kan bidra till att skapa ett mer varierat leklandskap, t.ex. en rund stensättning. Träd och buskar ska vara rumsbildande, för skugga och lek, samt tåla slitage. Planering och utformning av zonernas innehåll ska anpassas efter barns ålder, intressen, utveckling och förmågor. Funktion: Möjlighet för vila och avkoppling ska finnas. Möjlighet ska ges att dra sig undan för att vila eller leka själv en stund bör finnas. Ett sätt att uppnå detta kan vara att skapa olika rumsligheter. Zoner/ytor med sittplatser i skugga bör finnas på ett flertal ställen på gården. Funktion: Den yttremiljön ska ge möjlighet att öva motorik Nivåskillnader ska bevaras eller skapas då dessa ger överblick på gården, möjlighet till fysisk aktivitet som att öva motorik (klättra, rulla, hoppa och balansera). Därför bör en viss andel nivåer bevaras, ex. berghäll i naturmark, eller skapas, ex. sittplats (läktare) i olika nivåer. Kuperad terräng och lutningar ökar den fysiska aktiviteten och ger hälsoeffekter. En utsiktsplats på skolgården för överblick kan vara ett uppskattat inslag.