Fördjupningsutbildning rörande barn och unga

En presentation över ämnet: "Fördjupningsutbildning rörande barn och unga"— Presentationens avskrift:

1 Fördjupningsutbildning rörande barn och unga
Utbildning i SIP Samordnad Individuell Plan Fördjupningsutbildning rörande barn och unga Utbildningen kräver viss grundkunskap om SIP. ,

2 Innehåll Varför och när behövs SIP? Vilka ska göra SIP?
Pojke och pappa (Film) Syftet med SIP Röster om SIP Vanliga orsaker till krockar För att lyckas behövs Handlar om bedömning Vilka behöver SIP? Delaktighet Lagstiftning Mötesstruktur – Mötescirkeln SIPkollen Workshop Support ” Fråga Viveca” De här punkterna kommer vi att gå igenom

3 Bilden visar föräldrarna och barnet i mitten
Bilden visar föräldrarna och barnet i mitten. De lite större rektangulära rutorna visar olika verksamheter som de kan ha kontakt med. Tex skola, socialtjänst, BUP, barnklinik, habilitering, försäkringskassa mm. Det är många verksamheter att hålla reda på och inom varje verksamhet finns olika personer som de behöver ha kontakt med. Dessutom byts en del av dessa personer ut p g a föräldraledighet, sjukskrivning, ledighet, de slutar , omorganisationer m m Föräldrarna och barnet får berätta ”sin historia” om och om igen och dessutom förmedla vad andra verksamhetsföreträde säger och tycker om den hjälp som familjen/barnet behöver. Alternativ: Lisa är 14 år deppig av och till, BUP har kontakt med Lisa och föräldrarna kontakt med BUP Hon skolkar en del från skolan Elevhälsan och lärare har kontakt med föräldrarna Lisa har anmälts till polisen för snatteri, Socialtjänsten blev inkopplade, Polisen har kört henne till akuten en gång då man hittade henne nästan medvetslös ute i en park, alkohol och ev något annat? intox Har utretts för en Asperger-diagnos Föräldrarna får råd och stöd från habiliteringen Barnkliniken har hand om hennes diabetes Verksamheterna pratar inte med varandra utan uppmanar föräldrarna att vidarebefordra information om vilka bedömningar de gör.

4 När behövs SIP ? och Pågående stöd från flera verksamheter eller
Behov av stöd från flera verksamheter Behov av samordning En samordnad individuell plan ska göras/upprättas när: Någon behöver stöd/hjälp från kommunens socialtjänst och landstinget hälso- och sjukvård och det finns ett behov av samordning för att individen ska få den hjälp hen behöver. Lagstiftaren tycker inte att det spelar någon roll om den enskilde har pågående stöd/insatser från verksamheterna sedan tidigare eller inte. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av samordning och samtycker till detta.

5 Vilka ska göra SIP? Gäller alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i landstingen Gäller alla verksamheter inom socialtjänsten i kommunerna exv myndighet, utförare, LSS, råd och stöd Men även vård utförd av privata aktörer som landsting och kommun slutit avtal med Skyldigheten att göra SIP gäller ALLA som arbetar enligt hälso-och sjukvårdslagen inom landstinget, såväl den somatiska vården som psykiatrin, rehabilitering, habilitering samt MVC med flera Till socialtjänsten räknas myndighetsdel, utförardel och även s.k råd och stödverksamheter. Även insatser enligt LSS, LVU och LVM räknas in. Skyldigheten omfattar även de som får behoven tillgodosedda av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer, tex ideella organisationer, som landsting och kommuner har slutit avtal med. Det är landstingens och kommunernas skyldighet att försäkra sig om att SIP upprättas även för de patienter och klienter som erhåller vård och behandling från dessa aktörer. I de regionala /lokala rutinerna som kommunerna och landstingen antagit brukar det finnas beskrivet hur ni ska göra när ni arbetar med SIP. Har ni koll på dem?

6 Förskola och skola Skolan har juridisk skyldighet att samverka när socialnämnden begär det om barn riskerar att fara illa (Skollagen, 29 kap 13 §) Förskola/skola har inte skyldighet enl lagstiftning att delta i SIP-arbetet MEN inget hindrar att de deltar Regionala/lokala överenskommelser beskriver deras delaktighet Skolledning och elevhälsa behöver ha kunskap om SIP Förskola och skola har inte enligt lag skyldighet att kalla till SIP. Däremot har de samverkansskyldighet utifrån annan lagstiftning. Elevhälsan som arbetar enligt HSL har inte heller skyldighet att kalla till SIP då lagregleringen gäller de som arbetar enligt HSL inom landstinget. Det betyder inte att de inte kan delta i SIP arbetet, inget hinder finns nämligen för att förskola och skola är delaktiga. Förskolans och skolans delaktighet är viktigt eftersom personalen ser barnen ofta och kan då också upptäcka olika behov. Hur förskolans och skolans delaktighet i SIP ska se ut regleras ofta i de regionala/lokala överenskommelserna om samverkan. Förskolan och skolan kommer med all säkerhet att delta i möten där SIP upprättas så det är bra att de har kunskap om SIP.

7 Pojke och pappa https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/sip/sip-for-barn/
Internetuppkoppling krävs. Scrolla ner på sidan så hittar du filmen. Film: Pojke och pappa. 8,22 minuter Pojke och pappa

8 Syftet med SIP Skapa Samordning Heltäckande stöd Behovet i centrum
Tydlighet Gemensam plan Delaktighet Lagen om SIP har tillkommit för att man har sett ett behov av att samordna insatser, ge ett heltäckande stöd utifrån behov och inte utifrån vad verksamheter erbjuder, skapa tydlighet- en helhetsbild så alla inblandade vet vad som pågår och vad som ska ske, och upprätta en gemensam skriftlig plan skapa Delaktighet! (prata mer om sedan) Alla som arbetar inom socialtjänst och hälso-och sjukvård är skyldiga att ta initiativ till SIP om behov upptäcks Privata utförare som kommun och landsting har slutit avtal med är skyldiga att initiera en SIP om behov upptäcks Förskola, skola, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Kriminalvård, Statens Institutionsstyrelse är inte skyldiga, enligt dessa lagregleringar, men kan delta. Lokala ök/rutiner gör det möjligt för dem att arbeta med SIP fullt ut.

9 Röster om SIP Individerna själva: SIP spar tid för mig
Varför kommer inte representanter från X till mötet? Ansvariga parter förstår att de behöver hjälpa varandra. Jag får en plan, jag vet vad som ska hända I planen ser jag vem som ska göra vad inkl jag själv Bra att veta vet vem jag ska kontakta SIP hade behövts för flera år sedan Exempel på spontana synpunkter från patient/brukare om SIP som vi inom projekt Uppdrag psykisk hälsa fått höra.

10 Röster om SIP Profession:
SIP tar tid. Det svåraste är att hitta mötestider. Varför kommer inte representanter från X till mötet? Viktigt att ha mandat när man är med på möten Det är bra att man kan mötas både fysiskt och med hjälp av teknik Varför finns inte en digital SIP som kommun, landsting och brukare kan använda? Exempel på spontana synpunkter om SIP som vi inom projekt Uppdrag psykisk hälsa fått höra via telefonsamtal, mail eller ute på konferenser. Så här kan professionerna uppfatta det.

11 I de SIP-möten du deltagit i vad blev bra och vad blev mindre bra?
Prata med varandra 2 och 2, ca 5 minuter. Fånga upp reflektioner i rummet. Skriv gärna ner reflektionerna så att alla kan se. När blev det bra respektive mindre bra? Ni kan kunna återknyta till dessa under utbildningen. .

12 Vad ser du ? (En gammal eller ung kvinna?) Vi som arbetar inom socialtjänsten och hälso-och sjukvården har olika utbildningar. Vi är tränade att se, förstå och kunna olika saker… sjuksköterskor, läkare, kuratorer, socialsekreterare, pedagoger, psykologer med flera. När vi så tillsammans med patienten/brukaren ska upprätta en SIP kan vi uppfatta personens behov av insatser och stöd på olika sätt.

13 Vanliga orsaker till krockar
Osäker på sitt eget uppdrag/ansvar Känner inte till andras uppdrag/ansvar Inte överens om problembilden och hur hjälpen ska ges Saknar mandat Ekonomiska frågor, t.ex. ersättningssystem och avgifter Konsekvens: Tycker att andra ska göra Struntar i att komma på möten Ingen tar ansvar Verksamheter har olika uppdrag, olika budget, arbetar med stöd av olika lagstiftningar och det händer då och då att verksamheterna krockar med varandra när de ska samverka i arbetet med SIP. Vanliga orsaker till krockar: Hur väl känner den som deltar i arbetet till sin verksamhets uppdrag och sitt eget ansvar? Hur väl känner den till de andras uppdrag och ansvar? Är man tillräckligt överens om problembilden? Har man mandat? Hur ska man fördela kostnaderna? Tycker att andra ska göra – helst den som inte är i rummet Koncentrerar sitt arbete att hitta en gräns mellan verksamheterna … När en SIP upprättas ska inte företrädare från verksamheter sitta tillsammans med patienten/brukaren och gräla om vem som ska betala för det stöd som patienten/brukaren är i behov av.

14 För att lyckas behövs Tydliga och kända ansvarsfördelningar/rutiner
Lednings-system Tydliga och kända överenskommelser Tro på samarbete För att lyckas med samverkan och SIP behövs ett tydligt ledningssystem i era respektive organisationer/verksamheter. Känner ni till de överenskommelser som finns mellan kommunen och landstinget rörande de patientgrupper ni jobbar med? Är överenskommelserna tydliga? Hur informerar ni om SIP på regional och/eller lokal nivå? Har ni tydliga ansvarsfördelningar och rutiner som beskriver hur ni ska arbeta med SIP och hur ni ska samverka? Ni behöver : Kunskap: om ert eget uppdrag och om andras uppdrag. Vad får och kan du bistå med och vad får och kan andra bistå med? Styrning: ett ledarskap som stödjer samverkan, resurser och tid Struktur: kan handla om att verksamheter har tydliga rutiner om hur samverkan ska ske och att rutinerna i respektive stödjer varandra exv fredag fm varannan vecka har verksamheterna avsatt tid mellan 10 och 12 för samverkansärenden vilket gör det enklare att hitta tider för SIP- arbetet. Samsyn: vi behöver inte tycker lika, vi har alla våra olika professioner och olika kunskaper, men vi har viss kunskap om varandras uppdrag och kompetens, ett ömsesidigt förtroende och respekt samtidigt som vi har en helhetssyn på individens behov. Motivation: samverkan kan upplevas som besvärlig men effekterna är positiva på lång sikt. När vi blir duktiga på samverkan och ser att det tillför något för barnet och familjen brukar motivationen öka. System behövs för uppföljning, utvärdering och rutiner för att rapportera avvikelser/svårigheter. Följ upp och utveckla arbetet.

15 ? Handlar om bedömning HSL SoL Patient/ Brukare
Om SIP kan vara till nytta eller inte är alltid en bedömning. Bedömningen handlar om det underlättar för patienten/brukaren. En bedömning som hälso- och sjukvårdens och/eller socialtjänstens personal ska göra. MEN lagstiftarens intention är att om någon begär en SIP ska det i princip göras. Ni KOMMER ATT GÖRA OLIKA BEDÖMNINGAR! Det finns inga begränsningar för vem som kan få en SIP. Den gäller alla som har behov av samordning oavsett ålder och problem. Man kan både ha lite enklare och en mer komplex problematik. Det som styr är att det finns ett samordningsbehov. Kommunen och landstinget har skyldighet att bevaka att de brukare/patienter som har behov av SIP får det oavsett vem som utför vården.

16 Vilka barn och unga tänker du skulle behöva SIP?
Prata med varandra två och två eller i mindre grupper, en stund, 5 – 10 minuter. Lyssna av med grupper och skriv upp de målgrupper som föreslås. Håller alla med?

17 Exempel för vilka SIP kan behövas
Barn och unga med psykosociala behov Barn och unga med funktionsnedsättning Placerade barn, familjehem, HVB, SiS Beroende/eller missbruksproblematik Barn och unga med somatiska, psykiska och social problem För alla barn och unga som är i behov av samordning av insatser Behovet av att kalla till SIP är alltså en bedömningsfråga. En bedömning som ni som verksamhetsföreträdare ska göra. Men SIP är inte enbart för komplexa situationer utan är också tänkt att användas i tidigt skede för att förhindra att det blir komplext. Ibland handlar det bara om att få syn på vem som gör vad. Det kan handla Om föräldrar/barn frågar efter, vill ha samordning ska, om det inte är uppenbart obehövligt, en plan upprättas. När individer/familjer skickas fram och tillbaka för att det är oklart vem som ska hjälpa till. Erbjud då SIP! Om att flera insatser inte ska ges samtidigt då det kan göra det orimligt för familjen,. Upprätta en SIP så det blir tydligt i vilken turordning insatserna ska ges! När ett stöd förutsätter ett annat tex stöd att komma iväg till skolan för att kunna ta del av de insatser man får där, ska göra eb BUP för utredning men tar dig inte dit Att familjen/barnet behöver få samma budskap från verksamheterna Kompetens inte finns i den egna verksamheten Likartade insatser ges från flera verksamheter. Upprätta en SIP och red ut vem som ska göra vad!

18 Alla i behov av samordning
Alla - som ni bedömer har behov av samordning för att få sina behov tillgodosedda ska få en plan Gäller: Personer i alla åldrar Personer med all typ av problematik Enkel och komplex problematik Alla oavsett ålder, problemets art eller allvarlighetsgrad kan få en SIP upprättad. Det är personal inom socialtjänsten eller hälso-och sjukvården som ska ha bedömt att det finns ett samordningsbehov och att en SIP skulle underlätta samordningen. Patienten/brukaren själv kan begära en SIP och endast i undantagsfall skriver lagstiftaren att en SIP kan nekas. Detta kan exempelvis handla om att det redan finns en god samordning eller en SIP. Kommunen och landstinget har skyldighet att bevaka att de brukare/patienter som har behov av SIP får det, oavsett vem som utför vården.

19 Delaktighet Familjens delaktighet är centralt i hela arbetet
Föräldrar, släktingar andra för familjen viktiga personer Barns delaktighet Berätta om sin åsikt för någon Skriva ett brev Ha en stödperson med sig Delta under del av möte Delta via teknisk lösning tex. högtalartelefon/webb I arbetet med SIP förutsätts att barnet/vårdnadshavare är delaktiga. Delaktighet ger också bättre resultat av insatserna. Delaktigheten kan se olika men ska starta vid planeringen av SIP. Vårdnadshavare, och även unga när det är möjligt, ska vara med och bestämma vilka som ska bjudas in till mötet, inte bara professionella utan även andra viktiga personer, och vilka frågor som ska tas upp. Delaktighet från den som ska få en insats/ett stöd ger också bättre utfall/resultat. Att vara delaktig behöver inte betyda att man är med från början till slut på ett möte och detta är antagligen speciellt viktigt att fundera över när det gäller barn. Även om barnet väljer att inte delta går det att säkerställa att barnets röst blir hörd på något sätt. Här är några exempel på hur barns delaktighet kan se ut: Någon träffar barnet innan och förmedlar barnets röst på mötet. Barnet/den unge skriver ner vad tycker och vad vill. Barnet/den unge är med på mötet men har en stödperson med sig som förklara vad som sägs och som stöder barnet att framföra sin vilja, sina önskemål. Barnet/ den unge är med delvis på mötet. Medverkan via teknik, tex via högtalartelefon eller ett webverktyg. Hur delaktigheten ska ske beror på ålder, mognad och motivation hos barnet den unge. Anstränga sig för att få med barnets röst. Alla vinner på detta.

20 Socialtjänstlagen 2 kap § 7 och Hälso- och sjukvårdslagen 16 kap. § 4
Insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående Det är samma lagtext i båda lagarna. Du som verksamhetsföreträdare ska bedöma om planen behövs för att hen ska få sina behov tillgodosedda. Förutom behov av insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård behövs : Samtycke från båda vårdnadshavare för att planen ska upprättas. Vi bryter sekretessen när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Så innan vi startar arbetet måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka det gäller och för vad det gäller. Samtycket ger inte möjlighet för involverade att prata om allt som rör den enskilde, utan det som rör arbetet med planen. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket betyder inom ett par dagar. Att samla många aktörer kan vara svårt därför är det viktigt att prioritera arbetet med SIP. I vissa kommuner/landsting finns lokala riktlinjer med tidsgräns för inom vilken tid en plan ska vara upprättad. Planen ska upprättas tillsammans med den det gäller. Delaktigheten kan se olika ut beroende på vad som passar just den här familjen. När det gäller barns delaktighet återkommer vi till det. Även närstående kan delta om familjen vill det.

21 Innehåll i planen Av planen ska framgå
1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Vissa saker måste vara med i planen Det ska framgå kort vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för respektive insats. Det behöver inte bara vara formellt beslutade insatser från kommun och landsting utan även stöd som ska utföras av någon annan aktör eller någon i nätverket. Det ska framgå av planen vem från landstinget eller socialtjänsten som har ansvar för planen. Barnet/vårdnadshavarna själva kanske har ett önskemål om vem det kan vara. Ibland är det den som familjen har mest kontakt med. Ansvaret handlar enbart om samordningsarbetet då varje verksamhet fortfarande har ansvar för sina egna bedömningar och insatser. Det finns en framtagen blankett som ni ska använda när ni upprättar en SIP.

22 När man arbetar med SIP behöver man arbeta i olika steg.
En SIP har en start och ett avslut. I lokala rutiner/riktlinjer finns ofta mer detaljer om hur er process kring SIP kan se ut. En SIP kan löpa under kortare och längre tid. Den här processkarta finns i boken ”Använd SIP – ett verktyg vid samverkan”.

23 Klargöra -sammanfatta
Mötesstruktur Inledning -trygga Orientering - nuläge Behov mål och insatser Klargöra -sammanfatta Så här kan mötesstrukturen se ut. Oavsett hur långt mötet är kan tiden fördelas enligt dessa proportioner. Beräkna gärna tiden för varje del innan och ha en synlig klocka till hands. Om inte detta görs finns en viss risk att aldrig hinner med det som ska hinnas med. Förslag på innehåll i de olika delarna. Inledning Informera om rollen som mötesledare –ta ledarskapet! Informera om samtycke och sekretessen Sammanhangsmarkera – informera om varför mötet hålls Informera om frågeställning för mötet Informera om ramarna för mötet Avsatt tid – checka av att samtliga deltagare kan närvara hela mötet Låt alla presentera sig kort Orientering nuläge: Kort beskriva nuvarande kontakt med patienten/brukaren. Uppge gärna tydligt tid. Tex ”Vill du kort, på cirka 3 minuter beskriva din kontakt med ….. Behov mål och insatser Denna del ska få mest tid! Utgångspunkten är patientens/brukarens behov (och inte verksamheternas insatser) EXEMPEL: Vad behövs för att Lisa inte längre ska vara sjukskriven? Mål ska formuleras tydligt– vad ska uppnås? Var och en ska konkret beskriva vilken insats de ska utföra för att målet ska nås Klargöra sammanfatta Sammanfatta vad ni kommit överens om vid mötet, skriv ner detta i planen, Utse huvudansvarig för mötet Avslut Alla får ett exemplar av SIP-planen Uppföljningsmöte bokas Avslut

24 Mötescirkeln - ett verktyg för möten
Mötescirklar finns som riktar sig till: Ordförande Personal Vuxna Föräldrar Ungdomar Övriga Mötescirkeln är ett redskap som kan användas som en hjälp i möten där SIP upprättas. Syftet med cirkeln är att skapa trygga möten, vilket kan uppnås genom förutsägbara och strukturerade möten. Alla deltagare får genom cirkeln samma förväntningar på mötet. När alla deltagare vet ungefär vad som ska ske och har samma förväntningar på mötet blir det lättare att hålla fokus på det viktiga innehållet så att mötet handlar om rätt saker, så processen rör sig framåt och allt kommer med. Målet är att mötet ska blir begripligt, hanterbart och meningsfullt för den enskilde. Hur cirkeln är tänkt att användas. Det finns en fram- och en baksida på cirkeln. Framsidan är tänkt som en checklista att användas på själva mötet. Den är formad som en klocka för att illustrera hur mycket tid som kan användas till varje del. Oavsett hur långt mötet är kan samma proportioner användas. Följ pilarna i cirkelns ytterkant. Baksidan är tänkt som en information att läsas innan mötet. I cirkeln kan du se: Hur tiden kan fördelas mellan olika innehållsdelar för att allt som är viktigt ska hinnas med på mötet Vilka olika delar ett möte kan innehålla Vad som kan ingå i varje del. Målgrupp kan du se mitt i cirkeln. Det finns mötescirklar riktade till: Ordförande Personal Vuxna Föräldrar Ungdomar Övriga Skillnaderna för de olika målgrupperna är främst i språk och vilken uppgift samt vilket ansvar var och en har i mötet. Innehållet i varje del är detsamma så att cirkeln ska kunna användas samtidigt av deltagarna på mötet. Det finns inte någon mötescirkel framtagen för barn. En mötesledare har ett särskilt ansvar att leda mötet men alla deltagare i mötet har ett gemensamt ansvar för att skapa ett bra möte. Gå igenom cirkeln

25 Internetuppkoppling behövs för att visa filmen.

26 Webbaserad enkät https://sipkollen.se/sv
Webbaserad enkät som vill ta reda på hur personer som får en SIP upplevde det Genom att svara på några frågor kan vi få reda på hur du upplevde det att få en samordnad individuell plan (SIP). Svaren lämnas helt anonymt. De sammanslagna svaren kan ses med svar från andra som fyllt i enkäten. Det går alltså inte att se vem som svarat vad. När du sparar koden som du får i slutet av enkäten kan du jämföra dina svar med de svar som du lämnar när planen följs upp.

27 www.SIPkollen.se Hur är det att få en SIP?
Jag tycker att personalen lyssnade på mig Jag får vara med och bestämma om vilket stöd jag/eller min familj ska få Jag tycker att vi pratade om det som är viktigt för mig Jag tycker att det är tydligt vem som gör vad Jag tycker att jag fick svar på mina frågor Jag upplever att det vi kommit överens om i den samordnade individuella planen följts Frågorna som besvaras i SIPkollen är dessa

28 2 förslag på workshops Alternativ 1 Alternativ 2
Utse någon i gruppen som håller koll på tiden Utse en som dokumenterar Välj en vinjett Resonera utifrån frågorna på vinjetten Rollspel: Prova att upprätta en SIP och använd gärna mötescirkeln Alternativ 2 Utse någon i gruppen som har koll på tiden Dela ut mötescirklar och diskutera användandet av dem Rollspel: introducera mötescirklarna till varandra, hur de ska användas och varför

29 Support: Fråga Viveca om SIP
Vill du ha råd om din verksamhets arbete med SIP? Kontakta då Uppdrag Psykisk Hälsas telefonsupport om SIP och ställa dina frågor till Viveca Axelsson, processledare. E-post: Telefontid: torsdagar 8.30–11.30 tfn 08 – Support varje torsdag.