Symtomlindring Palliativa rådet.

En presentation över ämnet: "Symtomlindring Palliativa rådet."— Presentationens avskrift:

1 Symtomlindring Palliativa rådet

2 Välbefinnande Omvårdnad lika viktigt som samtal
Främja självständighet och självbestämmande Fokus på bemötande Ge tid Meningsfullhet värdighet Tillåtande miljö för utövande av livsåskådning

3 Fyra palliativa hörnstenar
För att kunna ge en bra helhetsvård behöver man använda sig av fyra hörnstenar: Symtomlindring Kommunikation och relation Teamarbete Närståendestöd

4 Kommunikation Viktig för god relation mellan vårdtagare och vårdgivare
Envägs och tvåvägskommunikation Verbal och icke verbal Bristande kommunikation

5 Svåra samtal Patienten väljer oftast själv vem hen vill dela sina tankar med – att lyssna är en konst Att ge möjlighet till samtal runt fysiska, psykiska, sociala och existentiella frågor kan vara avlastande för patienten och anhöriga, samt minska oro Prognos – vägleda och hjälpa prioritera

6 Att tänka på vid samtal Ögonkontakt Benämn patienten vid namn
Närvarande (var här och nu) Lyssna aktivt Fråga Empati Var personlig men inte privat Information ger trygghet Bekräfta, INTE TRÖSTA! Uppmuntra känslor

7 Tänk på uttrycken Krav – kräva Fixerad Vad är värst/vem har de värst
Älta Jag förstår

8 ”Den som kan sitta i stillhet tillsammans med en människa utan att
veta vad de skall säga, men ändå veta att de skall vara där, kan bringa nytt liv i ett döende hjärta”

9 Teamarbete Ingen profession kan ensam möta alla behov
Alla i teamet har samma värde Arbetar mot ett gemensamt mål Kamratstöd

10 Närstående Lika viktig som den sjuke Stöd lyssna Delaktighet
Närståendepenning

11 Vårdmiljö Har betydelse för välbefinnandet Ren och bekväm säng
Plats för närstående att sitta och ligga Behagligt i rummet beträffande ljud, ljus och luft Trygghet Delaktighet Vårdmiljön är både psykisk och fysisk.

12 Patientfall OLLE ÄR 82 ÅR. Han är änkeman sedan åtta år och bor kvar
i tvårumslägenheten på Malmen. Den är trång men Olle har bott där länge och tanken på att flytta känns svår. Han har en dotter som bor i Malmö, men kontakten dem emellan är svag efter en konflikt för många år sedan. Olle har sedan en tid larm och hemtjänst en gång per dag. Hemtjänsten hjälper till med stödstrumporna. De sista tre månaderna har Olle tacklat av alltmer. Han känner sig tröttare, har ramlat i badrummet, men inte larmat och dessutom börjat må illa. Maten smakar inte och det är allt svårare att få ned den. En del bröstsmärtor har det också varit.

13 Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan; varför?
-Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring

14 Hud och tryck Känna sig ren och lukta som vanligt Vänd kuddar, tvätta och badda panna Beröring kan ge trygghet Förebygg sänglägeskomplikationer såsom -trycksår -blodproppar -felställning i leder -lunginflammation -tarm och blåsa Regelbundna lägesändringar är viktigt, men det kan räcka med att lägga patienten på sidan. Vid livets sista timmar, räcker det med små förändringar, då bör man undvika vändning. Omvårdnadsåtgärder

15 Nortonskala

16

17 Feber Vanligt förekommande i samband med tumörsjukdomar och infektioner I livets slut sviktar cirkulationsorganen och kroppen förlorar förmågan att justera temperaturen. Vanligt att feber uppstår som inte alltid går att reglera med febernedsättande läkemedel.

18 Omvårdnadsåtgärder Vädring av rummet, justera temperatur med att ta av lägga på filt/täcke Badda panna/kroppen med våt handduk Byt sängkläder ofta God omvårdnad I livets slut ge information till närstående

19 Andnöd Vanligt symtom inom palliativ vård Cancerpatienter 10-70%
Hjärtsjukdom 60-80% KOL 90-95% Orsaker: Direkt kopplad till lungans funktion, cancer, metastaser, KOL, ALS, Hjärtsvikt, lungembolier, strålbehandling, pleuravätska, ascites, anemi, ångest, oro, muskelsvaghet, tumörer i bukhålan

20 Omvårdnadsåtgärder Andningsteknik
El-ryggstöd, höjd huvudända och kuddar under armarna Ta av åtsittande kläder, öppna fönster Motståndsandning, pep eller BA-tub Hostteknik, akupunktur, stöd av sjukgymnast Stöttning vid inhalationer Handfläkt Att finnas nära en patient som har andnöd, ge patienten lugn och trygghet och lämna den aldrig ensam Stötta närstående

21 Rosslig andning Rossel uppstår då en person förlorar förmågan att svälja undan det slem som bildas i luftrören Vanligt i livets slut och ibland svårt att lindra, men man tror att det är mer besvärande för dem som finns runt om än för personen själv Ett vanligt tecken på försämrat tillstånd, och många är medvetandesänkta då den rossliga andningen uppstår

22 Omvårdnadsåtgärder Lägesändringar- ibland mer effektivt än läkemedel
Munvård ofta och ta bort, med hjälp av muntork, synligt slem i svalg och munhåla Stötta och svara på frågor från närstående Sug ger i regel ingen långvarig lindring och kan förvärra sekretionsbildning och skapa obehag

23 Munhälsa Munhälsan påverkar livskvalitet och välbefinnandet inom palliativ vård hög grad både fysiskt och psykiskt. En god munvård kan: Förbättra förmåga att kommunicera Förbättra förmåga att tugga och svälja Förbättra smak- och luktupplevelse Minska illamående, ångest och smärta

24 Omvårdnadsåtgärder Inspektera läppar och munhåla dagligen- ROAG (Ficklampa, spatel/tesked) Berätta alltid för personen och även de närstående om vad du gör och varför Rengör hela munhålan och tungan Låt personen i den mån det går vara delaktig i utförandet, ge råd och hjälp när behov finns Individanpassa munvården och erbjud/testa olika preparat och metoder för bästa resultat Dokumentera avvikelser och metod

25 Tips och råd Använd mjuk tandborste
Ta bort matrester som samlas i munnen och rengör proteser efter måltider Smörj läppar, mungipor och fukta munnen innan rengöring Använd muntork med oral cleaner för rengöring och salivstimulering i munhålan. Torka ur hela munhålan, använd saliversättning vid behov i form av spray, gel eller munskölj Smärtlindra vid behov (xylocain viskös, lidocainhydroclorid) Byt vatten ofta, kolsyrat vatten, is Återanvänd inte muntork Förvara munvårdsartiklar separat och hygieniskt

26 Till munvård https://www.apotekhjartat.se https://www.onemed.se

27 Så här förvarar Palliativ vårdavdelning munvårdssaker
Inne hos patienten, låda med lock (Ikea) Exempel på material som används

28 Muntorrhet Är besvärligt och ger sämre livskvalitet till följd av törstkänsla, sväljningssvårigheter, ändrad smak och svårigheter att äta och tala Dricka små klunkar vatten, suga på muntork indränkt i vatten eller droppa med sugrör ofta. Smörja torra läppar Suga på isbitar, isglass, fryst fruktpuré Citronvatten Salivstimulerande sugtabletter Salivstimulerande olja/ gel eller munskölj Koksaltlösning + Vegetabilisk olja Försiktighet vid nedsatt sväljförmåga/medvetandesänkning I livets slut, fukta munhålan lite men ofta Törstreceptorerna sitter i munslemhinnan och bryts vid fuktning av munnen

29 Munsvamp Nedsatt immunförsvar, sjukdom, i livets slut
Muntorrhet, dålig munhygien, under tandproteser OBS vid läkemedelsbehandling Smärta/sveda i munnen, illamående och smakförändringar Vit-gulaktig grynig beläggning, rodnade slemhinnor, sår, ibland som öar i kinderna God munhygien och rengöring regelbundet, skölja munnen, tungskrapa Bordsvatten med bikarkarbonat Kräver ibland läkemedelsbehandling (Ej i sent palliativt skede)

30 Vätska och näring Viktnedgång = hot mot hälsan
Önskekost, lättuggat i små portioner Flytkost Undernäring- inte tillräckligt med mat eller näring Kakexi- oåterkalleligt tillstånd vid obotlig sjukdom Informera närstående om att en sjuk kropp inte orkar ta till sig så mycket näring och vätska Livets sista tid- vätska och dropp Döendeprocessen- kunskap ger trygghet

31 ”Man dör inte för att man slutar äta, man slutar äta för att man är på väg att dö”

32 Kost Vid illamående Vid förstoppning Vid diarré Vid sömnsvårigheter
Vid tugg och sväljsvårigheter Muntorrhet

33 Illamående och kräkningar
Illamående är ett vanligt symtom i livets slut som är plågsamt och påverkar livskvaliteten! 30-50% av personer med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och neurologisk sjukdom drabbas 40-70% av personer med cancer drabbas

34 Orsaker Grundjukdomen- Cancer, stroke, ALS, parkinson, hjärtsjukdom, KOL, demens Metalabola rubbningar- uremi (njursvikt), hypercalcemi, hyperglykemi, leversvikt, hypoxi Fysiska orsaker- förstoppning, munsvamp, feber, infektion (UVI, lunginflammation), acites i buken, kakexi, slem, gastritbesvär och magsår Smärta- Smärtmekanismer påverkar illamåendereceptorerna Oro och ångest, Stress, Depression Kost (fel kost, minskad förmåga att ta till sig näringen i maten) Behandlingar och läkemedel

35 Viktigt att utreda orsak innan läkemedelsbehandling sätts in

36 Omvårdnadsåtgärder Önskekost- ändra kost
Måltidsmiljön, trygghet och förståelse Frisk luft/ fläkt mot ansiktet Tarmvila + dropp Massage, akupunktur/akupressur och närhet Förstoppningsbesvär, laxering God munvård, behandling av munsvamp Hostningsteknik vid slem, varm dryck Försiktighet och lugn vid omvårdnad och lägesändringar Samtalsstöd vid oro och ångest Inte ta läkemedel på fastande mage, bryta nattfastan med något lättare innan uppstigning

37 Elimination 30-80% lider av förstoppnings besvär inom den palliativa vården Orsaker Primära: kost med låg fiberhalt, anorexi, lite mat och vätskeintag, begränsad aktivitet, muskelsvaghet, förflyttningssvårigheter. Sekundära: hinder i tarmen, tumörer som trycker spinalt, metabola effekter t.ex. hypercalcemi, vilket syns hos patienten med skelettmetastaser, hypokalemi, uremi, neurologiska sjukdomar, anal smärta. Iatrogena: läkemedel, (opioider, antidepressiva, diuretika, cytostatika). 80% behöver använda någon form av laxermedel

38 Behandling Fibrer och ökad dryck Katrinplommon, päron, frukttärningar
Läkemedel Motorikstimulerande medel t.ex. Laxoberal i individuell dos. Makrogolpulver: tex Importal, Movicol. Dessa två kan även användas i kombination. Movicol mot fekalom. Osmotiskt verkande medel tex Laktulos, vissa sorter saknar smak och lukt. Laktulos kan dock öka gasbildning, vilket kan leda till besvär för patienten. Paraffinemulsion kan provas under ett par dagar men är inget som skall ta under lång tid då det minskar upptaget av fettlösliga vitaminer. Rektal tillförsel av medel såsom Microlax, Dulcolax, Toilax, Klyx och olivolja som hålls kvar över natten.

39 Bedöva rektalt vid tex hemorrojder/rektal smärta. mm.
Omvårdnadsåtgärder Bedöva rektalt vid tex hemorrojder/rektal smärta. mm. Vad har patienten för normala toalettvanor? Massage Toamiljön – att få vara ostörd, sitta med böjda höfter och stöd under fötterna

40 Akuta Förvirringstillstånd
Delirium – kognitiv svikt Hyperaktivt delirium- beteendestörning, hallucinationer, vanföreställningar Hypoaktivt delirium – svårt att bibehålla uppmärksamheten, förefaller deprimerad, tyst och svarar dåligt Terminalt delirium- Patienten är döende, agiterad och motoriskt orolig, stönande ljud som saknar mening.

41 Orsaker Vid svår sjukdom och försvagning pga. ålder finns inte så mycket reservkapacitet, små problem av både psykisk, fysisk och social natur, kan var utlösande faktorer Direkt påverkan på CNS, tumörer, metastaser Hyperkalcemi Infektioner Läkemedel Miljöombyte

42 Behandling - omvårdnad
Bedöm orsaken för att behandla; Temp-feber? -Paracetamol Intorkning? -vätska, Infektion? -Antibiotica, Hypercalsemi? - Bisfosfonater, Högt p-glukos?- läkemedel, Urinretention? – KAD, Förstoppning? – laxerande Farmakologisk behandling

43 Omvårdnad Skapa lugn och arbeta på ett lugnt och systematiskt sätt
Minimera störning Var tydlig och ha ögonkontakt. Säg vem du är och vad du skall göra. Informera närstående och patient om vidtagna åtgärder, delirium kan vara skrämmande för alla

44 Sömnrubbningar Svårigheter att somna eller att få sova hela natten.
Det kan handla om att ha många uppvaknanden, att vakna för tidigt eller svårigheter att somna om. Detta medför oro för sin sömn, en oro för hur natten skall bli. Sömnbristen ger problem i form av trötthet, irritation och nedstämdhet. Det kan också öka risken för ångest och utlösa förvirringstillstånd.

45 Åtgärder Se över eventuella störande symtom; Bristande dygnsrytm;
-smärta - smärtstillande -klåda – smörja torr hud -andningssvårigheter – höja huvudända -oro – samtal om det som oroar Bristande dygnsrytm; -mer aktivitet under dagen istället för inaktivitet -kortare tupplur istället för att sova flera timmar på dagen Dålig sovmiljö; -ta reda på patientens sovvanor -Undvik stimuli som tex TV-tittande innan sänggående -Vädra och minska på ljud -ett litet kvällsmål -toabesök

46 Oro och Ångest Man skiljer vanligen mellan oro och ångest. Vid oro vet man vad man oroar sig för. Det kan tex vara oro för smärta, oro för sjukdom osv. Oron har ett fokus. Ångest kan ge samma känsla av oro men är mer diffus utan att man vet varför man känner ångest. Ångest är ett känslomässigt tillstånd som karakteriseras av en stark rädsla samt påfrestande fysiska symtom. Hos den palliativa patienten kan det handla om sorg över att behöva skiljas från personer och ting i sin omgivning samt oro inför sin egen död. Ångest och oro kan även uppträda på grund av förvirring eller utlösas av läkemedel.

47 Symtom vid ångest Rädsla Oro Spändhet Motorisk rastlöshet Nedstämdhet
Hjärtklappning Hyperventilering Sömnstörningar Ibland är ångesten mer ospecifik, och kan då beskrivas som en ”fritt flytande” ångest. Gråtattacker, ältande tankar och grubblerier som kan vara svåra eller omöjliga att ”stänga av”, är vanliga. Fysiskt försämras ofta orken eftersom oron tar så mycket energi, och det kan också förvärra upplevelsen av smärta. Psykiskt kan oro och ångest ge kognitiva nedsättningar i form av koncentrationssvårigheter och försämrat minne, och känslomässig påverkan i form av irritabilitet och labilitet. Socialt påverkar ångest även de närstående, vilket kan försvåra en givande social interaktion och trötta ut de närstående. Existentiellt kan ångest ofta öka känslan av ensamhet och utsatthet och ge en så dålig livskvalitet att personen kan få tankar om meningslöshet och dödsönskan.

48 Behandling - omvårdnad
Vid oro kan man rikta behandlingen till orsaken. Samtal runt det som oroar, fråga vad patienten tänker på eller vilka rädslor patienten känner. Bekräfta patientens oro Närvaro och kroppskontakt är nästan alltid lugnande. Sitt hos patienten, lyssna, pyssla om eller bara finnas nära. Var lugn själv! Ångest är inte farligt. Ibland kan distraktion hjälpa tex promenad eller en kopp kaffe Ta reda på vad patienten vet och informera/ge svar på de frågor som finns. obs! alla patienter vill inte veta allt Läkemedels behandling

49 Oro vid livets sista tid/timmar
80% av de som är på väg att dö, drabbas av någon form av oro och plockighet. Uteslut : urinretention, smärta, att patienten ligger illa eller att det är för varm i sängen Lugn musik och närvaro, mjuk massage, uppmuntra närstående att tala till patienten

50 Läkemedelsbehandling vid terminal oro
Målet med behandlingen är att skänka patienten lugn sista tiden Midazolam i små doser som kan ökas till natten bluebirdmedical.se

51 75-97% trötthet hos cancerpatienter
Fatigue Trötthet som inte går att vila sig fri från Oklar orsak Motion och vila Informera patienten och närstående om tröttheten 75-97% trötthet hos cancerpatienter

52 Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten
Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet – då smärtfriheten kan vara kantad av biverkningar såsom nedsatt vakenhet och kognitiv förmåga

53 Definition av smärta Smärta är en obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltså en personlig upplevelse som inte kan påvisas eller uteslutas med objektiva metoder. Det är därför meningslöst att ifrågasätta en patients smärtupplevelse; patienterna upplever ett sådant ifrågasättande som kränkande. Smärta kan förekomma utan att det är möjligt att påvisa någon vävnadsskada.

54 Fysiska tecken på smärta
Verbala uttryck • Uttrycker ibland klart och tydligt att de har ont. • Verbala ljud ökar i frekvens och styrka • Upprepar samma ord med klagande ton, klagar/ojar sig, gnyr, flåsar, skriker, ropar, stönar, säger fula ord. Fysiska tecken på smärta Ansiktet • Ögonen: tårar, stirrande/matt blick, förändrade pupiller och hopknipna ögon • Huden: svettig, varm • Färg: blek, röd • Mimik: spänd, rynkad panna/näsrot, biter ihop, grinar illa Kroppen • Hållning: stel, orörlig, spänd, slapp, hopsjunken. • Rörelse/aktivitet: nedsatt rörlighet. Avvärjande, skyddande, masserande, gnuggande rörelse. Ändrar ställning ofta, onaturligt sätt att gå, skakig, motorisk oro. • Ätstörningar: aptitlöshet eller illamående. Vill inte öppna munnen. • Förändringar i urin- och avföringsmönster: förstoppning, diarré, inkontinens, urinträngningar, små urinmängder.

55 Fysiska orsaker till smärta
Rörelse-/beröringssmärta: Kontrakturer, förslitningar i leder, muskelspänning, blåmärken, svullnader, neurogen smärta, frakturer, sår. Felaktig kroppsställning: Suttit länge i samma ställning, ligger/sitter i ansträngd/obekväm ställning. Kläder/inkontinensskydd sitter snett och skaver. Mage, tarm, blåsa: Förstoppning, magkatarr, diarré, magknip, urinretention eller infektion. Munnen: Svamp, sår, blåsor, illasittande protes, tandvärk. Öron: Felinställd eller ej fungerande hörapparat, vaxpropp, eksem eller inflammation. Ögon: Infektion, torrhet. Glasögon saknas, är felaktiga eller smutsiga.

56 Psykiska tecken på smärta
• Själslig oro: gungar, bankar, klappar, håller i sig krampaktigt, drar sig undan, är på sin vakt, är hjälpsökande och rastlös. • Stämningsläge: viljelös, orkeslös, gråtmild, irriterad eller visar ökad förvirring. • Aggressivitet: slåss, kastar saker, sparkar, rivs, spottar. • Sömnrubbningar: svårt att somna, vaknar ofta, sover oroligt eller lider av sömnlöshet. • Sinnesintryck: ljud- och ljusöverkänslig. Känslig för beröring. • Rädsla: Förstår inte vad som händer här och nu. • Oro: Har inte kontroll över sin livssituation. • Ångest: Smärtsamma minnesfragment kan utlösa ångest. Ångest hör ihop med rädsla och oro. • Identitetsförvirring: Vet inte vem man är. • Depression Psykiska tecken på smärta Psykiska orsaker till smärta

57 Sociala orsaker till smärta
Trivs inte, längtar hem. Brist på integritet, självbestämmande och respekt. Saknar vänner och anhöriga. Känner sig ensam, vill bli sedd och bekräftad. Får inte sina behov tillgodosedda. Rollförluster- vill hem och ta hand om barn/hemsysslor. Söker/avstår mänsklig kontakt Visar avundsjuka Frågar efter anhöriga, visar irritation, Visar otålighet, pockar på uppmärksamhet Sociala orsaker till smärta Orsaker i miljön Ljud: Störande radio och TV, medboendes beteenden. Ljus: För starkt, för svagt eller bländande. Personalen: Bemötande, stress, stämningsläge. Sociala tecken på smärta

58 Existentiella orsaker
Grubblerier: Talar om döden och framtiden, undrar varför man är här. Religiösa frågor: Skuld och straff. Frågar: Vad gör jag här? Varför blev det så här? Var är mina barn? Var är mamma? Existentiella tecken

59 Total pain Fysisk smärta Andlig/ existentiell Psykisk smärta Smärta
Dessa dimensioner påverkar varandra och skapar helheten, d v s smärtlidandet. Det går sällan att behandla en smärta framgångsrikt om man inte beaktaralla fyra komponenter Fysisk smärta Symtom och förlorade funktioner Andlig/ existentiell Smärta Livsfrågor, livet och lidandets mening, livet efter döden Total pain Psykisk smärta Reaktioner på Sjukdom, symtom och beroende Social smärta Förlora de roller man haft, oro För närstående, förändrat utseende som leder till att man drar sig undan Smärtlindring i livets slutskede ska alltid ses i ett helhetsperspektiv där smärtan ofta är ett av flera symtom

60 Smärtdiagnostik Anamnes och smärtstatus- leda till att särskilja smärttyp; Särskilja smärttyp -Nociceptiv – lokal skada -Neuropatisk – nervskada -Blandtyp -(Psykogen) – ovanlig. Betydelse för behandlingen då den skiljer sig Smärtstatus inspektion av berört område, finns rodnad, svullnad, värmeökning, ömhet, palpation, neurologstatus vid misstanke om neuropatisk smärta. Komplettera med frågor runt utlösande faktorer, smärtgenombrott, effekt av given behandling och biverkningar, finns oro eller ångest.

61 Smärtskattning Smärtskattningen möjliggör ett gemensamt språk runt smärtan och det är viktigt att dokumentera skattningen. Vid upprepade skattningar under pågående smärtlindring/inställning av smärtläkemedel, görs patienten mer delaktig i beslut och man riskerar mindre risk för underdiagnostisering av smärta.

62 Smärtskattningsinstrument
• VAS • NRS Numeric Rating Scale 0-10 • Abbey Pain Scale • ESAS/IPOS

63 Behandling av smärta • Opioider är de viktigaste preparaten vid behandling av smärta i livets slut • Morfin – förstahandsval • Fentanyl • Hydromorfon • Metadon • Oxikodon

64 Smärtbehandling med andra läkemedel
• Paracetamol • NSAID • Kortikosteroider • Spasmolytika • Bisfosfonater

65 Icke farmakologisk behandling
• Beröring, massage • Avslappning • Musik • TENS • Förflyttningar, mobilisering • Värme, kyla • Akupunktur

66 Läkemedelsadministrerng
• Morfin förstahands preparat, Dolcontin långverkande tabletter • Smärtlindring uppnås efter minuter och då kan extra dos ges om patienten ej är smärtfri • Tabletter – plåster – subcutan nål – PCA-pump • Subcutan nål minska obehag för patienten vid upprepade injektioner.

67 • Minska smärtupplevelsen
Omvårdnad vid smärta • Minska smärtupplevelsen • Riktig förflyttningsteknik • Adekvata hjälpmedel, säng, rullstol (förebygga smärta) • Taktil stimulering • Bygga trygga relationer • Information och delaktighet • Samtal med personal/diakon eller andlig företrädare

68 Enkla åtgärder för att lindra/förhindra smärta
• Avlasta tryck, ändra sitt- och liggställning. • Försiktighet vid av- och påklädning. • Kontroll av kläder, skor, inkontinensskydd. • Kontroll av hörapparat och glasögon. • Toalettbesök. • Lugna • Mjuka händer, lugna rörelser. • Vila, lugn och ro. • Bekräfta den sjukes känslor. • Ge kroppskontakt. • Ta sig tid att prata. • Kontrollera urin och avföring. • Ge mat och dryck. • Anpassa ljud och ljus

69

70 Patientfall OLLE ÄR 82 ÅR. Han är änkeman sedan åtta år och bor kvar
i tvårumslägenheten på Malmen. Den är trång men Olle har bott där länge och tanken på att flytta känns svår. Han har en dotter som bor i Malmö, men kontakten dem emellan är svag efter en konflikt för många år sedan. Olle har sedan en tid larm och hemtjänst en gång per dag. Hemtjänsten hjälper till med stödstrumporna. De sista tre månaderna har Olle tacklat av alltmer. Han känner sig tröttare, har ramlat i badrummet, men inte larmat och dessutom börjat må illa. Maten smakar inte och det är allt svårare att få ned den. En del bröstsmärtor har det också varit.

71