Fjorton frågor och svar Källa: Alla tiders historia

En presentation över ämnet: "Fjorton frågor och svar Källa: Alla tiders historia"— Presentationens avskrift:

1 Fjorton frågor och svar Källa: Alla tiders historia
Medeltiden Fjorton frågor och svar Källa: Alla tiders historia

2 Hur indelar man medeltiden och vad kännetecknar perioderna?
Äldre medeltiden ( ) Kulturell och ekonomisk nedgång Stora folkvandringar runt om i Europa Västromerska riket sönderfaller Rad germanriken tar dess plats Högmedeltiden ( ) Det medeltida samhället når sin blomstringsperiod Stora områden uppodlas Stadslivet blomstrar Betydelsfulla uppfinningar Mästerverk byggs – katedralerna Senmedeltiden ( ) Europa drabbas av stora kriser Ekonomisk och kulturell nedgång Digerdöden Jordbruket tillbaka Folkminskning Design och sammanställt av Marit Nygårds

3 Design och sammanställt av Marit Nygårds
2 Vilka folk gav sig ut på vandring 350–550? Varifrån började respektive folkslag vandra och vart begav de sig? Varför gav de sig iväg? Hur gick dessa folkvandringar till? S 1/2 Hunnerna – mongolfolk från – det inre av Asien. Trycket från hunnerna skapade en oro bland germanfolken och den egentliga folkvandringstiden börjar. Vandalerna begav sig från nuvarande Tyskland söderut genom Frankrike och Spanien. Kungen ville föra folket vidare och vandalerna skeppades över till Nordafrika. Vandalernas plundring av staden Rom år 455, gav dem dåligt rykte. Redan 45 år före vandalernas plundring av Rom hade staden plundrats av goterna. De kom ursprungligen från områden söder om Östersjön. Design och sammanställt av Marit Nygårds

4 Design och sammanställt av Marit Nygårds
2 Vilka folk gav sig ut på vandring 350–550? Varifrån började respektive folkslag vandra och vart begav de sig? Varför gav de sig iväg? Hur gick dessa folkvandringar till? S 2/2 Angler och sachsare var två germanska folk från nuvarande nordvästra Tyskland. De erövrade Britannien och bildade sina egna riken. Senare förenades dessa riken i ett mer sammanhängande Angelsachsiskt rike. I början av folkvandringstiden var frankerna bosatta i nuvarande norra Bayern i Tyskland. Därifrån utvidgad de sitt rike, och behärskade på 500-talet större delen av nuvarande Frankrike. Slaverna bodde norr om Svarta Havet. Därifrån drevs de västerut av hunnerna vid 300-talets slut. I sydöstra Europa bosatte sig flera slaviska stammar, t.ex. slovener, kroater och serber. Långsam spridning – lade sig till med ny mark att odla Kunde också vara rena krigsföretag - snabbare Design och sammanställt av Marit Nygårds

5 Folkvandringstiden 350 – 500 (karta)
Hämtad: Design och sammanställt av Marit Nygårds

6 Design och sammanställt av Marit Nygårds
3 a) Hur expanderade det arabiska väldet under 600- och början av 700-talet? b) Vilken var bakgrunden till den arabiska expansionen? c) Varför kunde araberna utvidga sitt område så snabbt? d) Ge exempel på hur araberna bidrog till och spred kunskap inom vetenskap och filosofi. Syrien, Palestina, Egypten, Persien, Nordafrika och Spanien. Araberna hade enats under Muhammed. Överbefolkning på Arabiska halvön viljan att sprida islam c) religiös övergygelse att paradiset väntade för döda krigare ”fienden” försvagad östrom i konflikt med parhterriket västeuropa splittrat p g a feodalismen skattelindring om man konverterade till islam d) Förfinade astronomiska beräkningar spred ett nytt siffersystem översatte grekiska verk inom filosofi Design och sammanställt av Marit Nygårds

7 Design och sammanställt av Marit Nygårds
Islams expansion Hämtad: Design och sammanställt av Marit Nygårds

8 Design och sammanställt av Marit Nygårds
4 a) Hur kom vikingarna att spela en viktig roll i handeln mellan araber och västeuropéer? b) Vilka var de troliga orsakerna till att vikingatågen upphörde och att vikingarna därmed förlorade sin starka ställning? a) Vikingarna i österled (längs de ryska flodern till nuvarande Istanbul, vikingarna kallade Istanbul för Miklagård) levererade bärnsten, pälsar och slavar till araberna och fick betalt i arabiska silvermynt. I arabväldet fanns det nämligen stora mängder silver. Stor efterfrågan på silver i västeuropa, då det var en bristvara, därför kunde vikingarna bedriva framgångsrik handel där. För silvret köpte vikingarna tyger och vapen i västeuropa och fick därmed ett militärt övertag i det feodalt splittrade västeuropa. På detta sätt spelade vikingarna en viktig roll i handelsutbytet mellan araber och västeuropéer. b) De arabiska silverkällorna började så småningom att sina och man hittade silver även i Centraleuropa. Vikingarna förlorade sin ställning som viktig handelsförmedlare mellan araber och västeuropéer. Den västeuropeiska feodalismen försvagades och staterna samlade sig militärt och slog tillbaka vikingarnas angrepp. Vissa historiker hävdar däremot att huvudorsaken var ett varmare klimat som tillät att nordborna återigen kunde leva på sina egna skördar, och på så vis slapp de lämna sina hemtrakter. Vikingatågen varade mellan ca Design och sammanställt av Marit Nygårds

9 Design och sammanställt av Marit Nygårds
5 Hur utvecklades jordbruket under hög- och senmedeltiden? Vilka följderfick dessa förändringar? Kragselen i kombination med den tunga hjulplogen gjorde att man kunde använda den snabba och mer dragvilliga hästen. Kragselen gjorde att hästen inte stryptes. Man lärde sig även att använda vatten- och vindkraft. Hästskon var en väldigt betydelsefull uppfinning. Till de mer tekniska nyheterna räknas väderkvarnen och vattenhjulet, som båda utvecklades på 1100-talet. Utvecklingen gick som snabbast i västvärlden och skedde senare i Syd- och Nordeuropa Övergick från tvåskiftesbruk till treskiftesbruk d v s jorden låg bara i träda var tredje år – mer odlingsbar mark Följderna blev en folkökning – man fick mer att äta Forskare vet inte säkert om det var en folkökning, som drev fram effektivare jordbruksmetoder eller om det var effektivare jordbruksmetoder som drev fram en folkökning En annan följd var en ökad handel p g a att man nu kunde odla ett överskott, vilket ledde till ökad efterfrågan Design och sammanställt av Marit Nygårds

10 Design och sammanställt av Marit Nygårds
6 a) Vilka var orsakerna till att feodalismen uppkom? b) Hur var människorna på de olika nivåerna i det feodala samhället bero ende av varandra? c) Med tiden förändrades maktförhållandena i den feodala staten. Hur och varför? Under 400- och 500-talet förföll städerna. Handeln minskade och det blev svårare att resa mellan olika områden. Gods och gårdar blev så gott som självförsörjande, då man inte hade några pengar. För furstarna blev det här ett problem, eftersom skatteintäkterna uteblev. Lösningen blev att fursten delade ut jordområden till underlydande stormän, så kallade vasaller. En vasall fick ta ut skatt inom sitt län. I gengäld skulle han hjälpa kungen att styra sitt län och ställa utrustade ryttare och riddare till kungens förfogande. Detta samhällssystem kallas feodalism. Fursten var beroende av vasallerna. På många håll skaffade sig vasallerna även undervasaller, som mot skattefrihet skulle förse vasallen med ryttare. För att detta system skulle fungera krävdes att både furstar, vasaller och undervasaller hjälpte varandra. Det var alltså frågan om tjänster och gentjänster. Undervasallerna var oftast genom trohetsed endast bundna till vasallen och inte till kungen/fursten. När antalet undervasaller ökade resulterade detta i att kungen/fursten fick allt mindre makt, eftersom han inte styrde över undervasallerna. Vasallerna kom också att bli allt mer självständiga. Ursprungligen hade de fått sina län som lån, men med tiden kom länen att betraktas som ärftliga. Detta gjorde att vasallerna blev allt självständigare och kunga/furste-makten försvagades. Design och sammanställt av Marit Nygårds

11 Design och sammanställt av Marit Nygårds
7 a) Vilka ursprung hade de medeltida städerna? b) Vad menas med det tyska ordspråket ”stadsluft gör en fri”? a) Under hög- och senmedeltid grundandes många städer, vilket främst hängde samman med den ökande handeln. Många städer växte upp längs handelsvägar eller vid marknadsplatser. Andra västeuropeiska städer hade sina ursprung i romerska härläger Städer grundades också i anslutning till en borg eller katedral b) Under medeltiden lyckades städerna frigöra sig från det feodala samhällsystemet. Städerna fick egna lagar och rätt att styra sig själva. Ibland kunde städerna köpa ett frihetsbrev, som innebar att de för all framtid frigjort sig från feodalherrar Design och sammanställt av Marit Nygårds

12 Design och sammanställt av Marit Nygårds
8 a)Vad var gillen respektive skrån, vilka var medlemmar i dem och vilka funktioner hade de? b) Bland hantverkarna var det inte helt ovanligt att man ”konserverade änkan”. Vad innebar detta och varför gjorde man det? a) Köpmännen i den medeltida staden var sammanslutna i olika gillen, branschorganisationer. Ex: Om huset brann ned för en gillesmedlem, hjälpte de övriga medlemmarna till att bygga upp huset igen. Gillena fungerade alltså som en slags försäkringsbolag. Även förhindra otillbörlig konkurrens. b) Hantverkarna hade också sammanslutningar, så kallade skrån. Det var de olika mästarna inom en bransch som utgjorde ett skrå. Om skrået ansåg att det behövdes kunde en gesäll efter godkänt mästarprov starta en egen verkstad. Om han inte fick tillåtelse hade han möjligheten att vänta på att någon mästare avled, och sedan gifta sig med änkan. På så vis kunde han ta över den avlidnes verkstad. Man talade om att ”konservera änkan Design och sammanställt av Marit Nygårds

13 Design och sammanställt av Marit Nygårds
9 a) Varför tog handeln fart från 1000-talet? b) En stor del av handeln i Europa koncentrerades till tre områden. Vilka? Varför blev handeln så intensiv i just dessa delar av Europa? Vilka varor handlade man med? Norditalien blev känt för glas- och lädervaror. Norditalien var även en viktig utgångspunkt för handeln österut med det östromerska riket, arabvärlden och Kina. Venedig och Genua låg bra till för att bedriva handel med länder österut. Flandern, nuvarande norra Belgien och södra Nederländerna, exporterade ylletyger till hela Europa. När den egna ullen tog slut började man importera ull från England. Låg bra till för att kontrollera handel i Mellan-Europa. Nordtyskland bedrev handel med Ryssland och länderna runt Östersjön och Nordsjön. Lübeck var en av de främsta handelsstäderna. Från Lübeck exporterades salt till stora delar av Europa. Under 1100-tale slöt sig köpmännen samman i ett enormt förbund, Hansan. På 1300-talet behärskade Hansan handeln i hela Nordeuropa. Hansestäderna låg bra till för att utveckla ett handelsnät i norra Europa! Design och sammanställt av Marit Nygårds

14 10 Vad låg ursprungligen bakom korstågen? Vilka resultat blev det?
Det som låg bakom korstågen var att muslimerna hade erövrat de heliga platserna i Palestina (och folket sa att ”GUD VILL DET”, eftersom påven manat till kamp. Korstågen blev i längden i misslyckande för de ”kristna”, vad beträffar att ”kasta ut” muslimer och judar från bl a Jerusalem. Det resulterade dock i följande: Ökad kontakter mellan Västeuropa och Orienten vilket ledde till; Ökad handel Ökat idéutbyte Design och sammanställt av Marit Nygårds

15 Design och sammanställt av Marit Nygårds
11 a) Vem hade hand om utbildningen i medeltidens Europa? Vilka var de första universiteten? Ge några exempel på vad man studerade. b) Vad innebar skolastiken? Vilka motstridiga tankar fanns det mellan Bibeln och Aristoteles skrifter? c) Varför uppstod kloster? Kyrkan hade hand om utbildningen. Bologna i Norra Italien och Notre Dame i Paris. Vid universiteten grubblade de lärde framförallt över förhållandet mellan tro och vetande, och de försökte förena teologi och filosoft till en vetenskap som fick namnet skolastik. Aristoteles hade påstått att världen var evig. Det här kunde ju inte kyrkan acceptera, eftersom man då skulle ha gått ifrån bibelns skapelseberättelse. Tidigt i kyrkans historia hade fromma män och kvinnor dragit sig undan till otillgängliga trakter för att komma bort från världen och i stillhet be och meditera över tillvaron. Design och sammanställt av Marit Nygårds

16 Design och sammanställt av Marit Nygårds
13 Hur bildades Osmanska riket, tysk-romerska kejsardömet, Frankrike och England? Hur var maktförhållandena i respektive land? Osmanska riket: Uppstod i Anatolien (halvön där större delen av Turkiet ligger). Det var ett turkiskt folk som erövrade Bagdad och sedan spred sitt land västerut, de blev en stormakt när de krossat det bysantinska riket. Riket styrdes av en sultan, det var alltså en diktatur där man föddes till ledare. (Dock inte alltid mellan far och äldste son.) Tysk-romerska kejsardömet: Efter Karl den stores död delades frankerriket i två delar Frankrike och det tysk-romerska riket. Det tysk-romerska kejsardömet var en union av hertigdömen och kejsaren hade nästan ingen makt. Frankrike: Se under rubriken ”Tysk-romerska riket” för hur det uppstod. Frankrike styrdes formellt av en kung i Paris med egentligen var det feodalismen som styrde där. Frankrike var med andra ord uppdelat i län där varje län var mer eller mindre självförsörjande. (Med undervasaller som bara svurit trohet till kronvasallerna.) England: Först invaderades England av angler och saxare och blev kallat ”Anglosaxernas land”. De förlorade sedan ett stort slag år 1066 mot normanderna. Kungen hade mer makt än i Frankrike eftersom att både kron- och undervasaller svor trohet till honom personligen. På 1200-talet fick adeln genom överenskommelsen ”Magna Charta” mer makt. Det var då grunden till det engelska parlamentet lades. Ingen lag kunde stiftas eller skatt tas ut utan godkännande från både parlamentet och kungen. Design och sammanställt av Marit Nygårds

17 Design och sammanställt av Marit Nygårds
14 Varför ökade furstarnas makt under senmedeltiden på bekostnad av feodaladeln? Ökade penningtillgångar hos furstarna medförde att de blev allt självständigare, och mindre beroende av feodaladeln. Istället kunde de sätta upp egna truppstyrkor. Allt färre och färre furstar anlitade därför vasaller Design och sammanställt av Marit Nygårds

18 Design och sammanställt av Marit Nygårds
Karta Folkvandringar Design och sammanställt av Marit Nygårds