Hänsynsuppföljning Kulturmiljö 2016

En presentation över ämnet: "Hänsynsuppföljning Kulturmiljö 2016"— Presentationens avskrift:

1 Hänsynsuppföljning Kulturmiljö 2016
Ett av mina första objekt 2016, Larssons fäbod, markberedd husgrund 2016 = Avverkningssäsong 2012/2013

2 Varför inventerar vi? Uppföljning av skogsbrukets påverkan på forn- och kulturlämningar Resultatet används till Återkoppling Dialog och samverkan Orsaksanalys Statistik Vi vill följa en utveckling mot bättre hänsyn Hur går det? blir det nå bättre Återkoppling, vi återkopplar berört objekt till berört ombudsföretag-om dom hör av sig till oss. Vi arbetar på bred front i dialog, samverkan i olika grupper med skogsbruket för att lösa problemen med skador på kulturlämningar. Vi skapar opinion genom pressmeddelanden, medverkan i olika dagstidningar och skogstidningar. Håller allmänheten informerad om vad som händer.

3 Metod Uppföljningen genomförs 3 år efter avverkning på ca 400 avverkningar i landet 100 avverkningar lottas ut i 5 Regioner Hänsyn registreras enbart på tidigare kända och registrerade forn- och kulturlämningar Inventeringen har pågått varje år sedan 2008, då endast på övriga kulturhistoriska lämningar och endast på de övriga kulturhistoriska lämningar som upptäcktes vid P0/P1. Men sedan 2012 lottas 500 avverkningar ut varje år, fördelat på de 5 gamla regionerna, avverkningar där det finns träff på forn- eller övrig kult i FMIS-registret eller skog- och historiaregistret. Efter olika bortfall ( exv att kulturlämningen är registrerad efter avverkningsanmälan är gjord) brukar vi landa på 400 inventerade avverkningar. Sedan 2012 i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Sedan 2016 inget samarbete med RAÄ. Urvalet till inventeringen är ett objektivt urval som görs stratifierat på Skogsstyrelsens 5 tidigare regioner och ägargrupperna enskilda och övriga. Lottningen har gjorts PPS men nu 2017 har vi gått över till OSU ( obundet slumpmässigt urval ). Urvalsramen är alla avverkningar en given avverkningssäsong som sammanfaller med en känd forn- eller kulturlämning. På de utlottade avverkningarna inventeras alla kända lämningar. Urvalet är relativt stort, ungefär 1/3 av avverkningarna i urvalsramen lottas ut, eftersom det behövs många inventerade objekt för att kunna göra en meningsfull återkoppling till skogsbrukets aktörer. Minsta beräkningsområdet är landsdelar men vi kommer under året göra skattningar per län (5 års medel) och medelfelsberäkningar för att se hur utfallet blir och om länsskattningarna är meningsfulla att göra och användbara.

4 Hur mycket inventerar vi / år ?
900 – 1000 enskilda lämningar inventeras i landet / år Ca var tredje avverkning med kända kulturlämningar / år Ca 150 villkorsområden i landet / år Skador vi bedömer Nedrisning Körskador Markberedningsskador Skador från vindfällda träd (rotvältor) Plantering / ja eller nej Och lite annat Förklara Villkorsområde! Tillhör fornlämning, ett av länsstyrelsen villkorat område runt fornlämningen, Lika starkt lagskydd som fornlämningen

5 Betyg 1 - ingen påverkan / positiv påverkan
(positiv exv. borttagna träd på kulturlämningen) 2 – påverkan Uthärdlig - men onödig (lättare körskador, nedrisning och tryckskador) 3 – skada Ej uthärdlig (kan återställas, tydlig påverkan, djupa körskador, stenar har rubbats och viss mb) 4 - grov skada Outhärdlig (irreversibla, kan ej återställas) Tryckskador, marken har inte gått sönder av körskadan. Allt betygssätts inte exv plantering svarar vi endast Ja eller Nej på Lättare körskador, tolereras, men vid exv ej synliga yttäckande fornlämningar exv boplatser hårdare bedömning. Nedrisning bedöms aldrig som en 4, den går ju teoretiskt alltid att återställa.

6 Påverkan - skador enskilda lämningar hela landet 2012 - 2016
Från 40% 2015 – 35 % skador 2016 Från 20 % skada/grov skada till 16 % Från var femte till var sjätte % skador skada/grov skada 18% % skador skada/grov skada 17% % skador skada/grov skada 19% % skador skada/grov skada 21% % skador skada/grov skada 16% 2016 = Avverkningssäsong 2012/2013

7 Endast Skada / Grov skada – landsdelsnivå Enskilda lämningar
Obs! Här redovisas skada och grov skada i samma stapel Påpeka årtalen Landsdelar Norra Norrland = Norr- och Västerbottens län Södra Norrland = Jämtland, Västernorrland och Gävleborgs län Svealand = Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Stockholm, Gotland och Södermanlands län Götaland = Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Halland, Kalmar, Blekinge och Skånes län Södra Norrland – hög andel vindfällen 16 % och nedrisning 14 % N Norr- markberedning 11% S Norr – markberedning 12 % Götaland – markberedning 11 % Nästa exakt samma bild, nästan 2016 = Avverkningssäsong 2012/2013

8 Endast Skada / Grov skada - landsdelsnivå
Kraftsamling Alarm Exakt samma bild som den förra förutom pilarna med text. Här används resultaten för att understryka att kraftsamlingar/fokus på frågan ger resultat. Obs! Här redovisas skada och grov skada i samma stapel. Skadenivåerna gäller enskilda lämningar. Påpeka årtalen Här trycker jag på att i N Norrland slog SKS alarm på ett sektorsråd 2012 om höga skadenivåer, fick till en konferens/seminarium tillsammans med ledande företrädare för skogsbruket 2013 där det bara diskuterades åtgärder för att minska skadorna. 2014, 2015, 2016 har vi fortsatt med seminarium där skogsbruket redovisat sina åtgärder för att minska skadorna, LST har också fått bjuda till och komma med åtgärder för att förenkla för skogsbruket osv. I år kommer vi att ha en exkursion istället. 2015 alarm i Södra Norrland, 2016 anordnas konferens i Sundsvall på i princip samma sätt, och nu har det varit en konferens till 21 februari på samma tema, med stort pådrag med GD SKS, Riksantikvarien, Hållbarhetschef Skogforsk och en massa skogsfolk och företrädare från LST allt som allt 70 personer. Åtgärder som gjorts efter alarmen är tex återbesök på avverkade trakter för att kontrollera uppmärkning innan markberedning. Landsdelar Norra Norrland = Norr- och Västerbottens län Södra Norrland = Jämtland, Västernorrland och Gävleborgs län Svealand = Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Stockholm, Gotland och Södermanlands län Götaland = Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Halland, Kalmar, Blekinge och Skånes län Södra Norrland – hög andel vindfällen 16 % och nedrisning 14 % N Norr- markberedning 11% S Norr – markberedning 12 % Götaland – markberedning 11 % 2016 = Avverkningssäsong 2012/2013

9 Gör kulturstubben nytta ?
Nytt för 2015 var står kulturstubbarna? Gör dom skillnad? Kulturstubbe = 1,3 m (+ - 0,5 m)

10 Lämningen är inte utmärkt med kulturstubbar eller annat.
Andel på landsdelsnivå Skada / Grov Skada N Norrland 38 % 25 % S Norrland 43 % 57 % Svealand 29 % 13 % Götaland 72 % 18 % Götaland hög andel ingen kulturstubbe Husgrund Kalkugn Foto Ulf Eriksson Avverkningssäsong

11 Kulturstubbarna står på kulturlämningen
Andel på landsdelsnivå Skada / Grov Skada N Norrland 19 % 13 % S Norrland 36 % 29 % Svealand 23 % 15 % Götaland 12 % 6 % Lägg märke till körningen på kanten av spismursröset. S Norrland hög andel stubbar på lämningen, hög andel skada Husgrund Foto Ulf Eriksson Avverkningssäsong

12 Kulturstubbarna står rätt/perfekt placerade utanför lämningen
Andel på landsdelsnivå Skada / Grov Skada N Norrland 21 % 6 % S Norrland 17 % Svealand 36 % Götaland 2 % 0 % Är det här perfekt placerade kulturstubbar? Lägg märke till körningen på vallen av tjärdalen Svealand hög andel bra placerade kulturstubbar Låg andel skada/grov skada hela landet. Husgrund Kallmurad tjärdal Foto Ulf Eriksson Avverkningssäsong

13 Åtgärder för att minska de stora skadorna
Avverkningsplanering – barmark Organisationsnivå Känna igen kulturlämningar – utbildning Fältpersonal Ta bort träd på lämningar – hög andel skador från vindfällda träd Kulturstubbar på rätt ställe – utbildning Markberedning på rätt ställe – förbättra interna rutiner Hänsynsinventering Kulturmiljö

14 Hänsynsinventering Kulturmiljö
Sammanfattning Skadenivåerna sjunker sakta Även på avverkningsnivå - ingen påverkan 52 % Länsstyrelsebeslut – sjunkande skadenivåer Bra anmälan – bra resultat Kulturstubbar på rätt ställe gör nytta För tredje året i rad sjunker skadenivån på avverkningsnivå, ingen påverkan 47 %, 2014 – ingen påverkan 44 %, 2013 – ingen påverkan 36 % Hänsynsinventering Kulturmiljö

15 Larssons fäbod, kulturstubbar uppe till vänster
Baksidan på Larssons Fäbod Obs träd rakt fram Kulturstubbar uppe till vänster Vinterplanering och vinteravverkning Larssons fäbod, kulturstubbar uppe till vänster