Enkät upplevd diskriminering AT och ST

En presentation över ämnet: "Enkät upplevd diskriminering AT och ST"— Presentationens avskrift:

1 Enkät upplevd diskriminering AT och ST
Anneli ekman personalstrateg

2 Undersökningen utfördes från 2014-10-08 till 2014-11-03.
Den här undersökningen har totalt 108 respondenter och en svarsfrekvens på 67,9%. Undersökningen utfördes från till Det var 55,56% kvinnor och 44,44% män som svarade. Fördelningen var 27,78% AT och 72,22% ST som svarade. Skickade enkäten till AT 39 st svarsfrekvens 77% ST 120 st svarsfrekvens 65 % Ej tagit bort föräldralediga, sjukskrivna, tjl B/K/P enda centrum med högre andel män än kvinnor som svarat. Ganska jämt fördelat inom opererande och medcinska.

3 Inom DTS endast ST.

4 Tot 32,71 Fler ST än AT upplevt diskriminering. ST 34,62 och AT 26,67 Män 6,25 % som svarat Ja av 48 st Motsvarar 3 st Kvinnor 53,33 % som svarat Ja av 60 st. Motsvarar 32 st.

5 Har du någon gång upplevt dig diskriminerad inom JLL på grund av ditt kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder? Centrum Opererande: 38,89 %, 36 st svarande. 14 st som upplevt. Primärvården: 33,33 %, 24 st svarande. 8 st som upplevt. Medicinska: 28 %, 25 st svarande. 7 st som upplevt. DTS: 40 %, 5 st svarande. 2 st som upplevt. BKP: 22,22 %, 18 st svarande. 4 st som upplevt.

6 På grund av vilken/vilka följande faktorer blev du diskriminerad?:
Kön 93,94% Ålder 63,64% Könsöverskridande identitet eller uttryck 9,09% Etnisk tillhörighet 6,06% Religion eller annan trosuppfattning 3,03% Funktionshinder 0,00% Sexuell läggning 0,00% Endast kön och ålder på AT men ungefär lika procent på dessa Männen endast kön och ålder. Kön M 33 och K 94, ålder M 67 och K 59 Alla centrum har på kön och ålder. Primärvård har även faktorerna: könsöverskridande, etnisk och religion B/K/P och opererande har även faktorn: könsöverskridande Medicinska och DTS inga övriga faktorer. Kommentarer från kvinnor: Negativt bemötande av annan personalkategori på operationssal i jämförelse med hur manliga kollegor blev bemötta. Upplevelse av att ej vara inkluderad p g a kvinnligt kön, dock inte ifrån kollegor på min egen arbetsplats Ingen kommentar alternativt klinisk junioritet En känsla av att bli annorlunda behandlad av annan personal och då troligen pga av kön och ålder. Det är svårt att säga vad som egentligen är diskriminering och jag kan bara berätta min uppfattning. Jag upplever att kombinationen kön och ålder, dvs i mitt fall att jag är ung kvinna ibland försvårar mitt arbete. Det är svårt att sätta fingret på vad som sker, men jag upplever ibland att: - Jag har svårt att få gehör för mina ordinationer, vilket kan gälla vid såväl arbete på akuten som på avdelning. det har hänt att jag har ordinerat en åtgärd eller en viss dos av läkemedel och ssk har sedan låtit bli att utföra detta - Trots att jag presenterar mig tydligt undrar fortfarande en del äldre patienter när de ska få träffa doktorn, och om inte doktorn ska prata med dem innan de skrivs ut från avdelningen. FFa patienter som många gånger fäller negativa kommentarer pga ålder och kön i kombination, typen lilla gumman´mm. Även sköterskor som jag tror utan att vara medvetna om det gör skillnad på doktorer pga kön. Diskriminerad känns som ett starkt ord, men det har varit från dels patienter (manliga) som tagit sig friheten att kommentera mitt utseende istället för mitt arbete. Från personalen har det inte varit så tack och lov men jag har upplevt att tex enstaka sköterskor varit mer hjälpsamma mot mina manliga kollegor. Många gånger!!! Nekades förlägt vikariat under föräldraledighet. Vet egentligen inte om jag ska kalla det diskriminering, det är ett starkt ord för mig. Men annorlunda behandlad och mindre lyssnad på pga ovanstående faktorer upplever jag att jag blivit.

7 Hur upplever du att du blivit diskriminerad inom JLL?
Jag fick ett sämre bemötande än mina kollegor 51,52% Jag fick mindre stöd och assistans än mina kollegor 39,39% Jag fick min kompetens ifrågasatt på oskälig grund 30,30% Jag fick nedsättande kommentarer 24,24% Jag fick lägre lön än mina kollegor 24,24% Jag fick sämre handledning än mina kollegor 24,24% Jag blev osynliggjord/ingen notis togs om mig på arbetsplatsen 24,24% Jag fick ovälkomna kommentarer som har med mitt utseende att göra15,15% Jag blev bortsorterad när jag sökte arbete 12,12% AT mkt högre på: kvalificerade arbetsuppgifter, sämre schemaläggning, ovälkomna kommentarer. ST mkt högre på : lägre lön (0 % på AT) Män 50% på sämre handledning, osynliggjord, kompetens och lön i övrigt noll (endast två svar) Resultaten på denna fråga skiljer sig åt mellan centrumen. Har tagit med de två högsta per centrum. B/K/P: handledning och och lön Primärvård: mindre stöd och ovälkomna kommentarer om utseende Medicin: bemötande och mindre stöd DTS: kompetens ifrågasatt, bemötande, bortsorterad, osynliggjord Opererande: bemötande och nedsättande kommentarer, mindre stöd

8 Jag fick sämre schemaläggning än mina kollegor 6,06%
Jag tilldelades mindre kvalificerade arbetsuppgifter än mina kollegor 6,06% Jag kunde på grund av min funktionsnedsättning inte använda lokalerna/utrustningen 0,00% Jag kunde på grund av min funktionsnedsättning inte ta del av samma information som mina kollegor 0,00% Jag blev utfryst av mina arbetskamrater 0,00% Annat:6,06% Kommentarer från kvinnor: Upplever dessa problem ffa på operationsavdelningen och jag vet att de delas av många kvinnliga kollegor inom opererande specialiteter. = ST Kommentar till bortsorterad när jag sökte arbete.=ST De sa uttryckligen på första mötet att jag var första kandidat till jobbet. På andra mötet då jag berättade att jag var gravid var jag inte intressant längre. Jag skulle bli en "belastning för kliniken". Det skulle inte bli "populärt bland överläkarna". Och den tjänst som från början hade varit vik med trolig ST efter 6 mån blev istället ett vik på obestämd tid med små möjligheter till ST. Därefter poängterade personen i fråga att han skulle träffa andra kandidater till tjänsten senare i veckan. jag vill ej gå i detalj När jag behöver assistans tex på akuten = AT upplever jag att jag behöver säga till flera gånger, när jag ska ordinera något och går till koordinatorn får jag ibland vänta länge innan någon ens tar notis om mig och jag får tillfälle att framföra min ordination. När en manlig kollega kommer för att säga något upplever jag att det tas notis om hans närvaro och vilja att framföra något på ett helt annat sätt. På HC får jag patienter inbokade som tillhör kollegor/annat område för att dessa önskar kvinnlig doktor i olika sammanhang, inget problem så länge det händer då och då. Men kan på sikt leda till en snedfördelning i patientbokningen och att jag går misste om andra moment i primärvården. En del sköterskor behandlar kvinnliga AT-läkare annorlunda än manliga AT-läkare (och äldre kollegor) Se kommentar på tidigare fråga Allt blev mycket mycket värre när jag fick barn, nu tror jag ibland att jag inte ens kommer att få ST där jag vill för att jag har "för många" barn. Om jag kunde flytta skulle jag göra det pga allt ovan. Det gäller ej kollegor på "samma nivå" som jag utan framför allt chefer men även en del ST- och överläkare. Man har tex lagt handledning kl 16 fastän det bara är jag och 1 annan AT som ska ha handledning och jag bara har arbetstid fram till kl 15 ( föräldraledig resten). De manliga barnfria AT läkarna springer överläkarna pch jagar för att det ska göras utvärderingar i både halvtid och sluttid, när jag då påpekar att jag har inte fått ha en enda utvärdering så säger de "men du har ju inte varit här så länge än"# fastän jag då bara hade 2 veckor kvar av min i det fallet medicinplacering och inte hade haft en enda dag semester (men dock föräldraledigt vilket gör att man är en mindre ambitiös läkare??) Inte osynliggjord kanske, men mindre lyssnad på.

9 Vanligare för AT 57 % 6-10 gånger. ST 23%
ST 7 % på mer än 10 gånger där AT har 0% Enda centrum som har de som svarar regelbundet mer än 10 gånger är opererande 14,29%

10 AT lägre på chefsbefattning, handledare noll
AT högre på Andra medarbetare och patienter Svar per centrum tagit med där det skiljer sig mot totalen B/K/P: 75 % på läkarkollegor Primärvården högt på patienter 87,5 % Medicin: 80 % andra medarbetare, 60 % chefer DTS: 50 % på alla de fyra högsta i bilden Opererande: 85 % på andra medarbetare, chefer lägre än övriga 14,29 % Kommentarer: Att äldre patienter inte förstår att en ung kvinna kan vara läkare kan jag ändå leva med, jag förstår att det inte handlar om illvilja från deras sida utan om att synen på doktorn som (gärna äldre) man är djupt rotad. Jag upplever det betydligt värre när ssk inte lyssnar när jag ber om hjälp, inte utför det jag ordinerat eller ifrågasätter mig framför patienten.

11 Vad gjorde du när du upplevde dig diskriminerad inom JLL?
Jag gjorde inget särskilt 81,82% Jag tog upp det med mina kollegor 30,30% Jag tog upp det med den som diskriminerade mig 18,18% Jag kontaktade min arbetsgivare 12,12% Jag kontaktade facket 6,06% Jag kontaktade skyddsombudet 0,00% Jag kontaktade Diskrimineringsombudsmannen (DO) 0,00% Jag kontaktade en intresseorganisation/-förening 0,00% Jag kontaktade en advokat 0,00% Annat: 9,09% AT högre på jag gjorde inget särskilt 100%, högre på tog upp med kollegor AT noll på tog upp det men den som diskriminerade, kontaktade ag, facket Annat: Vi har pratat om fenomenet på våra läkarmöten. I min AT-grupp har vi diskuterat detta med huvudhandledare Kommentarer: i vissa fall tagit upp det med berörd part muntligen, de flesta gånger inte orkat ta tag i det pga tidspress i arbetet Jag har småpratat lite med kollegor men inte gjort något mer. Från patienterna har jag kunnat skaka det av mig, och gällande det andra har det varit så subtilt att det känts fånigt att ta upp. Det kan jag ju inte, jag ska ju söka ST på nån av klinikerna sen. Diskriminering som är ganska vanligt förekommande och "normaliserad" upplever jag som svår att ta upp. Ofta rör det sig om många mindre händelser och varje händelse i sig kanske inte känns motiverad att prata med chefen om. Mestadels är det med mina kvinnliga läkarkollegor som jag pratar. Jag tycker att diskriminering förminskas av de som förmodligen är minst utsatta - i sjukvården ofta äldre och mer erfarna som har makt.

12 AT noll på vant mig, hade inte tid, visste inte vart,
AT rädd att bli utfryst eller trakasserad ST noll där AT högre på orkade inte, sedd som offer, ingen idé ST högre på påverka karriär Per centrum påverka karriär negativt: B/K/P: 33,33 % Primärvården: 40 % Medicin: 33,33 % DTS: inga svarande Opererande: 33,33%

13 Vad blev resultatet? Ingenting 87,10%
Jag fick en ursäkt av den/de som diskriminerade 9,68% Åtgärder vidtogs men diskrimineringen fortsatte 3,23% Diskrimineringen upphörde 0,00% Jag blev utfryst av mina kollegor 0,00% Diskrimineringen förvärrades 0,00% Rättsprocess 0,00% Annat: 9,68% AT noll på ursäkt Medicin: 20 % på åtgärder vidtogs men diskrimineringen fortsatte Opererande: Fick ursäkt 21 % Övriga centrum 100 % på ingenting Annat: Fortsatt diskriminering av och till av mindre erfarna kvinnliga kollegor på opsal oklart ännu Vet inte

14 Tot: 39,42 AT 26 Ja ST 43 Ja Kvinnor 50 ja Män 25 ja Per centrum JA svar: B/K/P: 38 % Primärvården: 29 % Medicin: 30 % DTS: 40 % Opererande: 50%

15 På grund av vilken/vilka följande faktorer blev underläkaren diskriminerad?:
Kön 85,37% Etnisk tillhörighet 36,59% Ålder 31,71% Religion eller annan trosuppfattning 9,76% Sexuell läggning 2,44% Funktionshinder 0,00% Könsöverskridande identitet eller uttryck 0,00% AT etnisk tillhörighet 12, 5 % och ST 42,42 % AT noll på religion och sexuell läggning AT 50 % på ålder och ST 27 % Män ja på kön, etnisk och ålder Per centrum vad som skiljer mot totalen: B/K/P: Sexuell läggning 14,29 % Primärvården: etnisk 57 % och religion 28 % Medicin: religion 14 % DTS: etnisk 50 %, religion 50 % Opererande: kön 94 %, etnisk 27 %

16 Känner du till: JA JLL landstingsövergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 28,85% JLL riktlinjer för att hantera kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering 15,38% Vem på arbetsplatsen du ska vända dig till om du blir utsatt för diskriminering, sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön ? 65,38% Högre på ST på alla Primärvården 47 % på landstingsövergripande handlingsplan, DTS 0 %, Opererande 19 %

17 Tot: 30 % AT 37 % nej ST 27 % nej Kvinnor 35 nej Män 23 nej Väldigt lika mellan centrumen

18 Religion eller annan trosuppfattning 29,03% Ålder 25,81%
På grund av vilken/vilka följande faktorer upplever du att du inom JLL inte har förutsättningar att erbjuda lika god vård åt alla patienter : Etnisk tillhörighet 70,97% Religion eller annan trosuppfattning 29,03% Ålder 25,81% Könsöverskridande identitet eller uttryck 25,81% Kön 19,35% Sexuell läggning 16,13% Funktionshinder 12,90% AT noll på funktionshinder, lägre på allt utom etnisk lite högre Män mkt högre på ålder, kvinnor högre på etnisk, kön, sexuell läggning Per centrum: B/K/P: Religion 80 %, etnisk och religion 100 % Primärvården: Etnisk 83 %, religion 33 % Medicin: funktionshinder 25 % DTS: funktionshinder 50 % Opererande: etnisk 80 % Kommentarer: Språkförbistringar är ett problem när man har tolksamtal. Det känns ibland som att vården blir bristande pga det Upplevelse av att invandrare/flyktingar inte alltid tas emot på ett kompetent sätt, samt att man i vissa sammanhang tycker att de är besvärliga Jag upplever att personer som inte talar svenska får en sämre vård. Tillgången på telefontolk är ofta god, men kvaliteten hos dessa tolkar varierar stort och den tekniska utrustningen för sådana samtal är ofta bristfällig. Utan att ha tillgång till några siffror har jag en känsla av att denna grupp patienters väntetid på akm är längre. Jag upplever också att det ofta händer att man hoppar över dessa patienter på ronden pga tidsbrist. Man arrangerar sällan för tolksamtal på daglig basis. Vidare är det här en grupp som ofta har begränsad kunskap om det svenska sjukvårdssystemet. Avsaknad av fungerande instans som guidar och hjälper folk till rätta tror jag bidrar till ytterligare ojämlikheter i vården. Språkförbistring. Vi har dålig tillgång på tolkar. Ofta undermålig tolkning och behov att få hjälp av anhöriga Språkförbistringar och kulturella skillnader Personer som inte talar svenska eller engelska riskerar att få sämre vård, även om tolk används. Oftast är det endast möjligt med telefontolk och generellt blir detta klart sämre patientmöten än om man kan kommunicera utan tolk. Förhoppningsvis har dessa patienter ändå fått god och korrekt vård och jag strävar givetvis efter att tolksamtal ska vara så lika ett vanligt samtal som möjligt, men det är svårt att nå hela vägen. Möjligheten att få en bra tolk med ibland kort varsel och nästan inga tolkar som fysiskt kan närvara gör att det blir svårt att ge samma vård när kommunikationen blir påtagligt försvårad. Jag tror att det finns begränsningar i möjlighet att få tag i tolkar. Svårt att ge adekvat inforamtion till pat som ej talar svenska, räcker ej med ett fåtal samtal med telefontolk. Äldre dementa patienter upplever jag inte erhåller vård av riktigt samma kvalité som unga patienter Framförallt annat språk är en faktor som innebär att man inte får samma vård, helt enkelt pga brist tid för tolk. Med tanke på att vi fortfarande har en del cementerade könsroller i samhället lyser dessa såklart igenom inom vården också, om än i ngt mindre omfattning. Där pat inte pratar svenska. De gånger man kan få tolk är det ju lite bättre. Men det är så att information och anamnes och hela samtalet blir mer kortfattat och jag fruktar att konsultationen inte blir bra. Jag upplever att en hel del av de som arbetar i vården inte är medvetna om sina egna normer. Många utgår till exempel från att alla är heterosexuella när de frågar om en patients familj. Jag har också upplevt att vårdpersonal talat illa om en anhörig för dennes religions skull. En annat vanligt problem tror jag är att inte ta våld i hemmet, vilket främst drabbar kvinnor, med som en viktig faktor för ohälsa. Under landstingets kampanj för att sätta fokus på våld fanns åsikter kring att det var "jobbigt" att fråga om ännu en sak i anamnesen, vilket tyder på både dåliga kunskaper och attityder. Allt detta tror jag påverkar delaktighet, bemötande och kvalitet på vård. Även om jag försöker tänka på att behandla människor jämlikt finns det hinder i organisationen. 1. Det satsas alltid mer på män (ofta omedvetet), nästan oavsett specialitet och vårdnivå. 2. Tror många av våra invandrare får sämre vård, bl a pga svårighet att få till det med bra tolkar, och vår oförmåga att förstå uttryckssätt inom olika kulturer. Många av oss som arbetar inom vården tycker det är "jobbigt" och extra tidskrävande att ha patienter med utländsk härkomst. Allt tar mer tid och är mer omständigt. Tid som vi inte upplever oss ha. 3. Upplever att äldre patienter inte får den extra tid (anhörigsamtal, upprepad och noggrann information) som ofta behövs för bra vård. Språk-kommunikation Rent praktiska skäl. Under Ramadan vill somliga patienter inte ta ordinerade mediciner. Funktionshinder kan försvåra och leda till slarvigare undersökningar när det är krångligt att komma åt. Man har inte lika bra tillgång till vård om man inte kan svenska så bra och kan ringa själv alt om man är gammal och inte har så lätt att hantera knapp.val tex. Svårt att tolka frågan. Faktor hos mig själv eller patienten? Hur kan frågan besvaras med ja eller nej? Jag svarar ja på etnisk tillhörighet då jag tycker att tolktillgången är bristande och att vi i personalen inte har vanan att ordna med tolk inför läkarbesök. Således språk som gör att jag inte kan ge lika vård.

19 Högre på ST på alla utom attityder
Män högre på org, attityder Kvinnor högre på erf, språksvårigheter,

20 Tot 13,33 % på både AT och ST Högre på AT 36,6 Ja under AT ST 15,69 ja under ST DTS: noll på både under AT och under ST

21 Hur upplever du att du blivit missgynnad?
Jag fick en sämre löneutveckling än mina kollegor som inte varit föräldralediga 57,14% Jag fick ett sämre bemötande än mina kollegor som inte varit föräldralediga 50,00% Jag tilldelades mindre kvalificerade och/eller varierade arbetsuppgifter 14,29% Jag hade svårare att få gå på kurser 7,14% Jag fick mindre stöd och assistans än mina kollegor som inte varit föräldralediga 7,14% Jag blev utfryst av mina arbetskamrater 7,14% Jag fick sämre schemaläggning än mina kollegor som inte varit föräldralediga 7,14% Annat: 28,57% Högre för AT utom gå på kurser. Mkt högre på bemötande Noll på ST kvalificerade arbetsuppgifter, mindre stöd, utfryst, sämre schema Kvinnor högre på allt utom kurser Annat: Eftersom min partner också jobbar i landstinget fick hon all utfyllnad.= man Jag gick miste om erbjudande om förlängd anställning. = man Jag fick inte förlänga mitt vikariat = kvinna

22 Tidplan och handlingsplan
Redovisa resultatet: 1/12 för SYLF 17/12 för ledningsgruppen 18/12 för PPU 16/1 för Landstingskommittén + arbetsmiljögruppen 16/1 för personalkonsulterna 22/1 för Styrgruppen jämställd och jämlik verksamhet Handlingsplan framtagen klart februari 2015. Under 2015 arbeta med åtgärder enligt handlingsplanen.

23 Handlingsplan förslag
Workshop (bl. a chefer för läkare) Se över rekryteringsprocessen för att säkerställa att ingen diskrimineras. Informera om riktlinjen och handlingsplanen på Apt en gång per år, AT intro och vid introduktion för alla nyanställda. Värdegrund (värderingsspelet Lean?) ??? Fler förslag?