Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.

En presentation över ämnet: "Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet."— Presentationens avskrift:

1 Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är max 5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst tre APT:er per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg,

2 Barn som anhöriga

3 Anhöriga barns rätt Vad gäller? När ett barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, har missbruksproblem, eller som lider av en psykisk störning eller funktionsnedsättning ska barnets behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Detta gäller även vid långvarig, icke-akut sjukdom där överlevnaden ej bedöms som hotad. Detta regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. För att tydliggöra patientnära verksamheters ansvar för barn som närstående gjordes 2010 ett tillägg i HSL 2 g§ som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar att särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt avlider.

4 Riktlinjer Ta reda på om patienten har minderåriga barn. Dokumentera i patientens journal. Ge patient eller vuxen anhörig information om: Vilket stöd som kan erbjudas via ex. MVC, BVC, socialtjänst, förskola/skola Hur sjukdomen kan påverka barnet och barnets utveckling Erbjud patienten ett gemensamt samtal med barnet. Ang. punkt 1. Observera att vid dokumentation av insatser till barn som anhöriga är det viktigt att beakta skillnaden mellan information och rådgivning/behandling. Att barnet fått information kan dokumenteras i den anhöriges journal. I samtal med barnet/den unge kan emellertid uppgifter framkomma som omfattas av sekretess i förhållande till vårdnadshavaren och som därmed inte kan dokumenteras i dennes journal.

5 Riktlinjer forts. Gör en bedömning av barnets situation.
Ge barnet information. Barnet behöver bl.a. få veta: Patientens sjukdom och tillstånd samt vanliga symptom Vad som händer just nu och vad som händer den närmaste tiden Att inte barnet har orsakat situationen eller bär ansvar för patientens behandling Ge barnet råd och stöd. Vid behov eller önskemål, förmedla kontakt med behandlare, kurator eller psykolog. Ang. punkt 3. Om barnets situation är sådan att barnet misstänks fara illa ska en anmälan till socialtjänsten göras. Ang. punkt 4. Observera att beroende på barnets ålder och mognad krävs vårdnadshavarens samtycke för att barnet ska få information, råd och stöd.

6 Att diskutera Finns kända rutiner kring barn som anhöriga inom verksamheten? Hur sker information till barn och förälder? Vad kan förbättras? Finns mötesplatser för familjer och/eller utrymmen anpassade för barn inom verksamheten? Är dessa miljöer för alla barn eller finns grupper som exkluderas? Ang. sista frågan: Är adekvata utrymmen anpassade för funktionshindrade barn? Finns förutsättningar för alla barn att känna sig välkomna, t.ex. barn med annan kulturell bakgrund eller barn i tonåren? Följdfråga: om behöv finns, hur kan lokaler utvecklas för att tillgodose anhöriga barns behov av att känna sig välkomna?

7 Mer information Mer information finns i följande dokument:
Rutin för samtal med barn som anhöriga Vägledning inför samtal med barn som anhöriga Kunskapsunderlag för arbetet med barn som anhöriga Kontakta utvecklingsstrateg Sofia Kling vid frågor, ankn eller e-post