Kap 6 Kapitalmarknaden Eklund tar upp ”pengar” i tre olika kapitel med olika fokus: Kap 6 Lån och räntor på (kort och) lång löptid och är relevant även.

En presentation över ämnet: "Kap 6 Kapitalmarknaden Eklund tar upp ”pengar” i tre olika kapitel med olika fokus: Kap 6 Lån och räntor på (kort och) lång löptid och är relevant även."— Presentationens avskrift:

1 Kap 6 Kapitalmarknaden Eklund tar upp ”pengar” i tre olika kapitel med olika fokus: Kap 6 Lån och räntor på (kort och) lång löptid och är relevant även i en ren bytesekonomi. Kap 11 Pengar och Inflation Kap 17 Centralbanken och räntor på kort löptid Vissa personer/företag har ”pengar” (eller mark, redskap, potatis …) över. Vissa personer/företag saknar pengar (eller …). Man kan köpa och sälja ”skuldebrev” = ”skuldförbindelser” = ”räntebärande värdepapper”. Man kan köpa och sälja aktier.

2 Fig 6.1 Kapitalmarknaden På penningmarkanden köper och säljer man skuldebrev med kort löptid (högst ett år) På obligationsmarkanden köper och säljer man skuldebrev med lång löptid (flera år) Sidan 85 Figur 6.1

3 En marknad för pengar? När företag eller staten vill låna pengar sker upplåningen genom att de säljer skuldebrev. Obligationer är skuldbrev som löper på flera år. Statsobligationer Industriobligationer Penningsmarknadsinstrument är skuldbrev som löper på högst ett år. Statsskuldsväxlar Certifikat

4 Fig 6.2 Utbud och efterfrågan på kreditmarknaden
Efterfrågan kommer från företag som vill investera , personer som ska köpa bostad osv Utbudet kommer från dem som har pengar som de varken vill lägga i madrassen eller konsumera upp. Jämviktsräntan är 𝑟 1 . Där är det balans mellan utbud och efterfrågan. Hur påverkas räntan av tex. att staten har budgetunderskott? Sidan 89 Figur 6.2

5 Fig 6.3 En räntereglering Om staten tycker räntan är för hög och inför maxränta 𝑟 2 så blir det kreditbrist. Bättre att stimulera utbudet på olika sätt. Sidan 91 Figur 6.3

6 Aktiemarknaden En aktie är en ägarandel i ett företag.
Aktieägaren är inte personligt ansvar för företagets skulder. Aktieägaren får en årlig utdelning. Aktiepriset just nu kallas för ”kurs” Nyemissioner

7 Fig 6.4 Prisbildning på aktier
Aktiepriset påverkas av framtidsförväntningarna Tillgångspriser är osäkra och volatila Egentligen flyttas även utbudskurvan (åt vänster) Sidan 94 Figur 6.4

8 Fig 6.5 Stockholmsbörsen 1982-2012
Sidan 96 Figur 6.5

9 Kapitalmarknaden: Samhällsnytta eller spekulation?
Pengar hamnar där de gör mest nytta. Man kan försäkra sig mot risk. Företag får riskvilligt kapital. Å andra sidan kan det uppstå spekulativa bubblor.

10 Kap 7 Utrikeshandeln och valutan
Varför handlar länder med varandra? Varför handlar Sverige med Indien? Varför handlar Skåne med Norrland? Varför handlar Sven med Kalle? För att olika länder har olika produktionsförutsättningar (Bertil Ohlin talar om produktionsfaktorer). Se Relativa fördelar i kap 2. Nu kallar vi det ”komparativa fördelar” Vi se på Kragh tillsammans Även stordriftsfördelar mm.

11 Fig 7.1 Effekten av frihandel
Konsumenterna får lägre priser och kan köpa mer. Sidan 102 Figur 7.1

12 Protektionism vs frihandel
Varför ha importtullar? För att få in skatt Kan vara svårt med andra skatter Utlandet kommer ”betala” delar av tullen om världsmarknadspriset drivs ner För att stödja den egna produktionen Infant industy Livsmedelsförsörjning Problem: Produktionen blir mindre effektiv globalt sätt. Kan leda till handelskrig.

13 Fig 7.2 Effekten av en tull Konsumenterna får en merkostnad.
En del, men inte allt, av det tillfaller inhemska producenter och staten. Totaleffekten blir en nettoförlust för landet om inte… Världsmarknadspriset pressas ner märkbart (Kina, USA, EU, Indien och Japan är ibland så stora) Inhemsk utbud och efterfrågan är mkt oelastiska. Sidan 102 Figur 7.2

14 Växelkurser och valutor
Växelkursen på kronor är priset på kronor. Just nu 0,12 USD/SEK. 100 kronor kostar 12 dollar. För 100 kronor får man en fin lunch eller en t-shirt eller en tredjedels hårklippning i Sverige. För 12 dollar får man en fin lunch eller en t-shirt eller en tredjedels hårklippning i USA. Därför är växelkursen 0,12 USD/SEK. Då utlänska importörer köper svenska exportvaror måste de betala med svenska kronor. När kronan är dyr så blir alltså Volvobilar dyrare för amerikanarna. Växelkursen bestäms av utbud och efterfrågan (vi tänker oss att det är rörlig växelkurs tills vidare) Kronan stiger i värde = kronan apprecieras Kronan sjunker i värde = kronan deprecieras

15 Vad ligger bakom utbud och efterfrågan?
På kort och medellång sikt (månader- några år - 5 år?) Utrikeshandel med varor och tjänster Investeringar över gränserna Handel med värdepapper (särskilt räntor) Förväntningar På lång sikt (5-10 år? eller ännu mer) Inflationen i Sverige relativt omvärlden. Om allt blir dubbelt så dyrt i Sverige så blir ju en krona mindre värd. En amerikan vill då inte längre betala 12 cent för en krona, hon vill bara betala 6 cent för en krona.

16 Fig 7.3 Utbud och efterfrågan på valuta
Sidan 105 Figur 7.3

17 Fast eller rörlig växelkurs? (återkommer i kap 16-17)
Rörlig = kursen bestäms av utbud och efterfrågan Fast = Riksbanken säljer och köper kronor till en fast kurs mot dollar eller en korg. Man slipper kraftiga svängningar Riksbanken måste ”spendera dollar” på att stödköpa kronor ibland Den ekonomisk politiken måste anpassas efter omvärlden. Fast men justerbar växelkurs = Devalveringar tillåtna under vissa omständigheter. Valutaunion

18 Kap 8 Plan eller marknad I detta kapitel berörs flera frågor som delvis ligger på höger-vänster skalan. Man kan ha olika syn på de olika delsfrågorna. Planekonomi (Vem bestämmer?) Socialism (Vem äger?) Omfördelande skatter Makt över produktion ger makt på fler sätt…?! Sociala skyddsnät Skattefinansierade varor och tjänster Offentliga eller privata utförare Att styra marknaden (åldersgränser, reklamförbud, tillstånd…)

19 Marknadsmisslyckanden
Det finns ett antal område där marknaden brukar misslyckas med att leverera det medborgarna vill ha. Vi kallar dessa ”marknadsmisslyckanden”. Kollektiva varor. Alla får automatiskt del av varan (tex. försvar). Lösning: Bekosta via skatt Negativa externa effekter Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga kostnader för produktionen. Typexempel: Extrakostnader i form av miljöförstöring. Det kostar pengar att rena vattnet men de får samhället stå för, inte producenten. Lösning: En skatt eller avgift som motsvarar den externa kostnaden. Positiva externa effekter Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga intäkter för produktionen. Typexempel: Utbildning, vaccination Lösning: subvension

20 Privata och kollektiva varor

21 Excludable Non-excludable Rivalrous Private goods food, clothing, cars, parking spaces Common goods (Common-pool resources) fish stocks, timber, coal Non-rivalrous Club goods cinemas, private parks, satellite television Public goods free-to-air television, air, national defense

22 Fig 8.1 Miljöavgifter som ett medel att rätta till externa effekter
Avgiften leder till att utbudskurvan flyttar inåt (lyfts uppåt). Produktionen minskar. De inbetalade avgifterna räcker precis lagom för att bekosta att återställa miljön, eller göra en annan samhällsförbättring som vi anser kompenserar för miljöskadan. Sidan 113 Figur 8.1

23

24 Fig 8.2 Kostnadskurvan ger ett pris på utsläpp
Det har varit alldeles för billigt att använda fossila bränslen. Efterfrågan på utsläppsminskningar de kommande 20 åren: mdr ton. Utbudet: Vi rangordnar olika åtgärder (isolera hus, köra bil snålare, …) utifrån deras kostnader. Jämviktspris: 40 Euro/ton Lösning: Inför 40 Euro/ton so global skatt, eller fördela lagom många utsläppsrättigheter. Sidan 115 Figur 8.2

25 Blandekonomi I verkligheten alltid en blandning av marknad och plan.
Ren planekonomi har problem hantera: Samla in all information Bearbeta all information Osv osv Ren marknadsekonomi har problem hantera: Kollektiva varor Externa effekter Stordriftsfördelar Fördelningspolitik Ofullständig information Icke rationella (knark, säkerhetsbälte, prostitution, …) Osv … osv…. Transaktionskostnader Coase sid 56. Inom företag råder planekonomi. Tumregel: Om det inte är isönder, laga inte det!

26 Fig 8.3 Olika ”blandning” i blandekonomin
Sidan 116 Figur 8.3

27 Fig 8.4 Hur planeringen gick till i Sovjetunionen
Sidan 118 Figur 8.4

28 Fig 8.5 Olika ekonomiska system
Kapitalistisk planekonomi: Krigsekonomier Socialistisk marknadsekonomi: Jugoslavien Sidan 121 Figur 8.5