Information om kundtrohetsrabatt

En presentation över ämnet: "Information om kundtrohetsrabatt"— Presentationens avskrift:

1 Information om kundtrohetsrabatt
Sofia Malmring Skatteverket

2 Kundtrohetsrabatt En rabatt som lämnas för visad kundtrohet och som finns bl.a. inom flyg- och hotellbranschen är skattepliktig om den utnyttjas för privat bruk om mottagarens arbetsgivare eller uppdragsgivare bekostat de varor eller tjänster som ger rätt till rabatten eller förmånen av annat skäl kan anses som ett utflöde av tjänsten. Beskattas när förmånen utnyttjas En rabatt som lämnas för visad kundtrohet och som finns bl.a. inom flyg- och hotellbranschen är skattepliktig om den utnyttjas för privat bruk. En grundläggande förutsättning för beskattning är att mottagarens arbetsgivare eller uppdragsgivare bekostat de varor eller tjänster som ger rätt till rabatten eller att förmånen av annat skäl kan anses som ett utflöde av tjänsten. Det förekommer, bl.a. vad gäller skattepliktiga trohetsrabatter, att arbetsgivaren finansierar endast en del av de kostnader som ligger till grund för förmånen eller att det är flera arbetsgivare som har haft de kostnader som ligger till grund för bonusen eller rabatten. I sådant fall får en proportionering göras av marknadsvärdet (prop. 1996/97:19, s. 77). Beskattningstidpunkten inträder när förmånen (rabatten eller dylikt) utnyttjas (prop. 1996/97:19 s. 77). Med rabatt eller annan bonus avses alla former av rabatter, t.ex. både sådana som ges i samband med inköpet och sådana som ges i efterhand antingen i pengar eller på annat sätt (prop. 1996/97:19, s. 94).

3 Kundtrohetsprogram – vem ska betala avgifter, göra skatteavdrag och lämna KU
den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen ska Betala arbetsgivaravgifter Göra skatteavdrag Lämna kontrolluppgift Redovisningsskyldigheten inträder först efter det att den kontrolluppgiftskyldige och avgiftsskyldige har fått kännedom om att förmånen utnyttjats Rabatter som lämnas för visad kundtrohet och som är särskilt vanliga i flyg- och hotellbranschen är skattepliktiga om de ges ut på grund av tjänsten och om de utnyttjas för privat bruk. De flesta flygbolag erbjuder en form av trohetsrabatt, s.k. frequent flyer-rabatt, bonuspoäng etc., som innebär att resenärerna belönas med ett antal poäng varje gång de väljer att flyga med bolaget. Ett visst antal poäng medför att resenären kan få en flygresa, hotellrum eller annan förmån gratis eller till ett förmånligt pris. Poängen är ofta personliga och ges till resenären även när det är resenärens arbetsgivare som har betalat flygbiljetten eller hotellövernattningen. Det är förmånshavarens arbetsgivare och inte flygbolaget eller hotellet som ska anses som utgivare av förmånen (prop. 1996/97:19). Detta innebär att arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter på värdet av kundtrohetsrabatter när det är arbetsgivaren som har stått för de kostnader som ligger till grund för rabatterna genom att ha betalat resan eller hotellet. Detta trots att förmånen ges ut av annan än arbetsgivaren. Motsvarande regler finns också beträffande skatteavdrag och kontrolluppgifter (11 kap. 6 § SFL och 15 kap. 6 § SFL). Förmånen ska anses utgiven den månad som arbetsgivaren fått kännedom om att förmånen utnyttjats. För att arbetsgivaren ska få denna kännedom, är den anställde som utnyttjat förmånen skyldig att till arbetsgivaren skriftligen lämna de uppgifter som behövs för att denne ska kunna fullgöra sin skyldighet att lämna korrekta kontrolluppgifter. Den anställde ska lämna uppgiften till arbetsgivaren senast månaden efter det att förmånen utnyttjades eller ersättningen mottogs, dock inte senare än den 15 januari påföljande år (34 kap. 7 och 10 §§ SFL). Arbetsgivaren ska räkna med värdet av förmånen för den kalendermånad under vilken den avgiftsskyldige fick kännedom om förmånen (2 kap. 24 § tredje stycket SAL). När det gäller skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska dock arbetsgivaravgifter betalas av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen. Det betyder att om en arbetsgivare betalar en tjänsteresa eller ett hotellrum, men det är resenären eller gästen som får någon form av rabatt eller bonus för framtiden hos reseföretaget eller hotellet, är det arbetsgivaren som ska betala arbetsgivaravgifter – inte reseföretaget eller hotellet även om de gett ut förmånen. Rabatten m.m. anses utgiven den månad som arbetsgivaren fått kännedom om att förmånen utnyttjats. fråga om skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande anses den som utbetalare som har slutligt stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen. Det är ofta arbetsgivaren. När denne har fått kännedom om att den anställde har utnyttjat förmånen ska den räknas med i underlaget för skatteavdrag (prop. 1996/97:19 s. 92).

4 Mottagarens uppgiftsskyldighet
Den som fått förmånen ska skriftligen lämna uppgift till den som är skyldig att lämna kontrolluppgift Senast månaden efter det att förmånen utnyttjades eller ersättningen mottogs Allra senast den 15 januari året efter Den som har fått en rabatt, bonus eller annan förmån på grund av kundtrohet eller liknande ska lämna uppgifter till den som ska lämna kontrolluppgift om förmånen (34 kap. 7 § första stycket SFL). Det är den som slutligen har stått för kostnaden som ligger till grund för förmånen som är kontrolluppgiftsskyldig. För att den kontrolluppgiftsskyldiga ska kunna uppfylla sin uppgiftsskyldighet behöver hen uppgifter om ersättningen eller förmånens storlek. Om det är en förmån behöver den kontrolluppgiftsskyldiga även uppgifter om vilken förmån det rör sig om. Dessutom behövs uppgifter om när ersättningen mottogs eller förmånen utnyttjades. Uppgifterna ska lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller (34 kap. 10 § andra stycket SFL). Att dessa uppgifter inte får lämnas senare än den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller innebär att den kontrolluppgiftsskyldiga alltid har minst drygt två veckor på sig att fullgöra sin kontrolluppgiftsskyldighet, som ska vara fullgjord senast den 31 januari samma år (24 kap. 1 § SFL). Den anställde är skyldig att senast månaden efter det att förmånen utnyttjats skriftligen eller på liknande sätt lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sin kontrolluppgiftsskyldighet. Uppgifter ska lämnas om förmånens art och omfattning och när den har utnyttjats. Motsvarande gäller om en anställd privat utnyttjar bonus och rabatt som denne fått i samband med köp med eget betalkort eller liknande för arbetsgivarens räkning. Arbetsgivarens redovisningsskyldighet i skattedeklarationen inträder – när det gäller trohetsrabatter - först månaden efter det att arbetsgivaren fått kännedom om att förmånen utnyttjats. På motsvarande sätt som i fråga om trohetsrabatter ska den som fått ersättningen eller förmånen skriftligen eller på liknande sätt lämna uppgifter om förmånens eller ersättningens omfattning till den svenska arbetsgivaren. Den anställde ska också lämna uppgift om vilken månad förmånen eller ersättningen togs emot. Uppgifterna ska lämnas senast månaden efter det att förmånen eller ersättningen togs emot, dock senast den 15 januari påföljande år.

5 Anmälan om uteblivna informations-uppgifter
Om den som är skyldig att lämna kontrolluppgift inte får de uppgifter som behövs, ska den kontrolluppgiftsskyldiga anmäla det till Skatteverket Den som lämnar en oriktig uppgift eller underlåter att lämna en uppgift till en kontrolluppgiftsskyldig kan dömas för skatteredovisningsbrott. Om den som är skyldig att lämna kontrolluppgift inte får de uppgifter som behövs, ska den kontrolluppgiftsskyldiga anmäla det till Skatteverket (34 kap. 11 § SFL). Skatteverket kan då förelägga den som inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet i förhållande till den kontrolluppgiftsskyldiga att göra det (37 kap. 2 § SFL.) Den som lämnar en oriktig uppgift eller underlåter att lämna en uppgift till en kontrolluppgiftsskyldig kan dömas för skatteredovisningsbrott (7 § SkBrL). Även grov vårdslöshet är straffbar (8 § SkBrL). Det är inte alltid den kontrolluppgiftsskyldiga är medveten om att hen är kontrolluppgiftsskyldig eller att den uppgiftsskyldiga är uppgiftsskyldig. Den uppgiftsskyldiga kanske underlåter att meddela ett uttag av en bonusresa. Redovisningsskyldigheten inträder i dessa fall först efter det att den kontrolluppgiftskyldige och avgiftsskyldige har fått kännedom om att förmånen disponerats. Något straffansvar kan inte komma i fråga förrän efter det att den kontrolluppgiftsskyldige och avgiftsskyldige har fått kännedom om förmånen och ändå underlåtit att redovisa den, prop. 1996/97:19 s. 84.