Forskarutbildning – vad ska vi ha den till?

En presentation över ämnet: "Forskarutbildning – vad ska vi ha den till?"— Presentationens avskrift:

1 Forskarutbildning – vad ska vi ha den till?
Mats Benner 12/

2 Bakgrund – forskarutbildningens spridning och normalisering
Från smal elitreproduktion till del av högre utbildning Från individuell utveckling till kollektiv läroprocess Från inskriven rättighet till förvärvat uppdrag Nationella uppdrag och lokalt ansvar Samtidigt som praktiken är (nästan) den samma!

3 Med svenska särdrag Viktig del av den vetenskapliga kadern Tidig modernisering Stark studerandefacklig organisering Och särkopplad ledningsstruktur – pedagogik och finansiering svagt anknutna

4 Vägen hit och vägen framåt? Forskarutbildningsreformer (1)
1969 Minska forskarutbildningens längd och omfattning – klargör relationen mellan forskarutbildning och post-doktoral utveckling Fick inte avsedda konsekvenser – Sverige fick aldrig tenure track-system

5 1998 års reform Totalreglering Forskarutbildningsuppdrag Klarare utformning av tjänsterna Fick avsedda effekter? Studietiden har sjunkit men fortfarande stora skillnader mellan områden. Förändrad finansieringsstruktur har skapat oklara planeringsvillkor. Nytt högskolelandskap – nytt forskarutbildningslandskap?

6 Sen- och samtida initiativ
Karriär för kvalitet? (2002, 2007, 2016) Hantera dynamiken i forskningssystemet Post-doc en växande kategori – men utan tydlig koppling till FU Svensk forskarutbildning dyr – och stor. Utvärdering och uppföljning – men med bestämda gränser Finansiering, reglering och dimensionering fortfarande endast rudimentärt sammankopplade

7 Vägen framåt Bryt upp små forskarutbildningsmiljöer Skapa fler nationella former Nya former för finansiering Omvärdera anknytningen mellan GU och FU Behåll den svenska särvägen – forskningsintensiv FU – men med bättre ordning och mindre spill