Smärtbehandlingsenheten

En presentation över ämnet: "Smärtbehandlingsenheten"— Presentationens avskrift:

1 Smärtbehandlingsenheten
Smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU-Sjukvården Uddevalla Sjukhus

2 Definition Smärta enl IASP
Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada.

3 Smärtsinnet är en del av Känselsinnet
Oerhört komplicerat och engagerar stora delar av vårt nervsystem Evolutionen har format sinnet och människan har spår av : Maskarnas känselsinne Kräldjurens känselsinne Däggdjurens känselsinne

4 Descartes år 1664

5

6

7 Tre olika bansystem för känselsignaler (och smärta)
från ryggmärgen och upp till hjärnan. De gör en hel del samma arbete.

8 Det viktigaste smärthämmande systemet går från
Känslohjärnan och ner till ryggmärgen. Aktivitet i bansystemet hämmar de smärtöverförande cellerna i ryggmärgen och gör dem ”trögaktiverade”. Det krävs därmed många fler smärtsignaler i de perifiera nervtrådarna för att smärtsinnet skall aktiveras.

9 Man kan idag se in i hjärnan med magnetkamerans hjälp.
Man kan se ökningar eller minskningar i aktivitet genom att ”se” hur syrgas åtgår till metabolism. Nervcellsaktivitet drar energi (= syrgas förbrukas.) Genom att göra psykologiska experiment medan MRI-undersökning pågår, så har man lärt sig mycket om hur hjärnan och smärtsystemet fungerar.

10 Grön – Aj! Var? Röd – Usch så rysligt obehagligt! Brun – Vad händer? Måste jag ta skydd? Blå –Smärtan beror på.. Lila – Detta skall jag alltid undvika!

11 Smärta ger upphov till ökad muskelspänning
Reflexmässigt. Både agonist och antagonist!

12 Hjärna Ryggmärg

13 Emotionell upplevelse
Lokalisering Emotionell upplevelse ”lidande” Kognitiv värdering ”Farligt-Inte farligt” Minnesfunktion Primär smärtcell

14 Nedåtgående smärthämmande
system, ” DNIC”

15 Limbiska systemet ”känslohjärnan” I limbiska systemet finns nätverk av olika nervceller. Balansen av aktivitet av olika signalämnen ger upphov till våra känslor. Om Noradrenalin och serotonin dominerar, så signaleras dessa ämnen också i ryggmärgen. Särskilt noradrenalin har kraftigt smärtdämpande egenskaper

16 Balans-situation Avgör om systemet aktiveras Vävnadsskada Perifier nerv

17 beror på hur mycket vi rör oss
Ytterligare aktörer Gliaceller med smärtdämpande effekt Antal och aktivitet beror på hur mycket vi rör oss

18 Inflammation förstärker kraftigt
Vävnadsskada triggar signaler i den perifiera nerven. Kombination av signaler som signalerar tryck och direkt retning av fria nervändar signalerar smärta Inflammation förstärker kraftigt nervtrådarnas känslighet Smärta som orsakas av vävnadsskada kallas nociceptiv smärta. Nervsystemet är helt intakt

19 Neuropatisk smärta Beror på direkt skada på nervvävnad, som då signalerar smärta Ofta i kombination med nociceptiv smärta, ex bältros. I början finns mycket inflammation, men efter några veckor är det mer ren nervvärk

20 Smärtklassifikation Störd central smärtmodulering Psykogen smärta
Neuropatisk smärta Nociceptiv smärta

21 Smärtbehandling efter typ av smärta
Psykogen smärta Behandling: psykologbehandling, ångestlindrande medel Störd central smärtmodulering Beh:Noradrenalin-ökande antidepressiva medel Gabapentin o liknande Fysisk träning Multimodal rehabilitering Nociceptiv smärta Beh: paracetamol, NSAID, Morfinliknande medel, kortison Neuropatisk smärta Beh:SNRI(noradrenalinhöjande medel) Gabapentin Ryggmärgsstimulering Morfinliknande medel

22 Försök till sammanfattning av alla
Hämmande och aktiverande ämnen som påverkar smärtsinnet, och vilka nivåer de agerar på.

23 Bra att veta Alla sinnesorgan adapterar sig. Ex vid stark lukt
vänjer man sig efter en stund. Starkt ljus bländar i början men inte efter en stund. Man vänjer sig vid buller. Samma sak med känseln, men långsammare. Man blir väldigt känslig för beröring och får lättare ont om känseln varit avstängd en period. Ex Ingipsad i några veckor. Hantera patienten extra försiktigt vid avgipsning eller omgipsning för känselsinnet är överkänsligt

24 Bra att veta II Den nedåtgående smärthämmningen är ett snabbt
ändrande system. Det är kraftfullt i sin effekt.

25 Bra att veta II Genom att hålla patienten väl informerad,
känna sig välkommen, känna sig trygg. Få höra positiva besked, ex ”det här ser bra ut”, ”det här verkar läka fint”, ”det här skall bli bra”. Få se verktygen innan man använder dem, och att de inte är farliga, att man själv är lugn och inte stressad. Gärna i en miljö med ex svag avslappningsmusik i bakgrunden, Kanske lite detaljrika bilder på väggarna, (barn!) Detta kan göra mycket stor skillnad i smärtupplevelsen.