Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.

En presentation över ämnet: "Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith."— Presentationens avskrift:

1 Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith

2 Jordens inre krafter Jordskorpa – tunt hårt skal
Genomgång Lektion 1 v 40 Jordskorpa – tunt hårt skal Mantel – fylld med magma dvs flytande glödande bergarter Glödande kärna – 5000 grader varmt Jordskorpan = 7 kontinentalplattor - Rör sig några centimeter/år Puls Geografi Europa s 8-11

3 Krafter som bygger upp Plattorna krockar Plattorna glider isär
Genomgång Lektion 1 v 40 Plattorna krockar Jordbävningar, vulkanutbrott Berg bildas t.ex. i Medelhavet Plattorna glider isär Jordskorpan spricker Lava flyter ut t.ex. Mittatlantiska ryggen Plattorna glider längs med varandra Jordbävning t.ex. i Kalifornien, Nordamerika Puls Geografi Europa s 12-13

4 Krafter som bryter ner Vittring Erosion
Genomgång Lektion 1 v 40 Vittring Is bildas i sprickor och spränger berget Temperaturskillnader Sura frätande ämnen i regnvattnet Växtlighet tränger sig ner Erosion Vatten och vind för bort de små bergsbitarna Puls Geografi Europa s

5 Arbetsuppgift Jordens yttre och inre krafter
Lektion 1 v 40 Stencil Ord och begrepp Det här är begrepp som du ska kunna Arbetsblad: Jorden förändras Puls Geografi Europa s 8- 15

6 Loggbok Jordens yttre och inre krafter
Lektion 1 v 40 Öppna ett Office 365 Word-dokument Döp det till: Ditt nummer - Ditt namn- Hållbar utveckling, geografi Dela det med Catha/Thomas Skriv av rubriken Svara på frågorna: 1. Förklara begreppen erosion, magma, kontinentalplatta, jordbävning, yttre krafter 2. Förklara vilka krafter som bygger upp jordytan? 3. Förklara vilka krafter som bryter ner jordytan? Puls Geografi Europa s 8- 15

7 Klimat Vad är skillnaden på väder och klimat?
Vädret är det du ser utanför fönstret idag. Klimat är vädrets historia över en lång tid, ofta 30 år. Medeltemp okt

8 Jordens klimatzoner Tropiska zonen: Ligger vid ekvatorn. Alltid varmt.
Mycket regn – varje dag eller i perioder. Subtropiska zonen: Långa varma somrar. Korta milda vintrar. Lite eller inget regn alls. Tempererade zonen: Stor skillnad på årstider. Nederbörd kommer året om. Polarzonen: Kallt året om. Lite nederbörd. Marken frusen året om. Jordens klimatzoner

9 Diskussion! Vad händer i bilden? Varför händer det?

10 Precis! Årstiderna. Solen är det som påverkar jordens klimat mest.
Eftersom jordens axel lutar får vi olika årstider. Förklara! Solen värmer mest vid ekvatorn och minst vid polerna. Varför? Andra saker som påverkar klimatet: Närhet till havet Höjden över havet Havsströmmar Vindar

11 Vatten - Livssviktigt Inget kan leva utan vatten.
Vi använder vatten till att laga mat, hålla oss rena och spola på toaletten. Industrier och jordbruk använder väldigt mycket vatten. Alla människor måste dricka 1-2 liter om dagen. Det måste vara rent och sötvatten. Bara 3% av jordens vatten är sötvatten. Det mesta av sötvattnet finns i Grönlands och Antarktis isar.

12 Rening Vattnet i naturen följer ett kretslopp.
När vi tar vatten ur det kretsloppet måste vi rena det från bakterier och föroreningar innan vi lämnar tillbaka det. Om vi inte gör det blir folk sjuka. 800 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten. 4 miljoner människor dör av förorenat vatten varje år. De flesta är barn. 2 miljarder människor saknar en riktig toalett. Det förorenar floder och sjöar som kanske ska användas som dricksvatten.

13 Uppgifter: Tillsammans: Gör arbetsbladen tillsammans med någon.
Välj någon du arbetar bra med! Ni behöver en dator (för att kolla powerpointen) och en kartbok. Själv: Besvara uppgiften du får av Catha/Thomas i dokumentet du skapade senast och döpte till ”Nummer Namn Hållbar utveckling Georafi”

14 Jordens befolkning Varför bor vi där vi bor?
Lektion 1 v. 41 Varför bor vi där vi bor? Vissa platser är lättare att leva på än andra. lagom klimat Jorden går att odla tillgång till vatten naturresurs

15 Vi blir allt fler Under de senaste har vi snabbt blivit fler
Lektion 1 v. 41 Under de senaste har vi snabbt blivit fler Ökar med ca 80 miljoner/år Bättre sjukvård – lever längre Hur ska vatten, mat och allt annat räcka? Idag använder 20 % av jordens befolkning 80% av resurserna. 80% av jordens befolkning delar på 20% av det som blir över.

16 Fattigdomen minskar Fler äter sig mätta 9/10 går i skolan
Lektion 1 v. 41 När fler flickor får utbilda sig får de större möjlighet att bestämma själva över sina liv. De kan bland annat välja när de vill gifta sig och hur många barn de vill ha. Fler äter sig mätta 9/10 går i skolan 85% kan läsa. Nästan lika många kvinnor som män kan läsa. Växer jordens befolkning ännu mer nu? Nä, för när människor får det bättre skaffare de inte lika många barn. T.ex. lättare att få maten att räcka till 2-3 barn isf 7-8 barn.

17 Vi lever olika liv Var man föds är en slump – men spelar stor roll.
Lektion 1 v. 41 Vi lever olika liv Var man föds är en slump – men spelar stor roll. - land, familj, samhällsklass påverkar möjligheten till bra utbildning, bostad och arbete Ett sätt att mäta levnadsstandarden i ett land för att undersöka hur gamla de flesta blir – medellivslängd. Varför är livet mycket kortare i vissa länder i Afrika? - Fattigdom och Aids

18 Läskunnighet Lektion 1 v. 41 Läskunnigheten ökar varje år eftersom fler barn får börja skolan, vilket ger dem chans till ett bättre liv – få arbete- försörja sig- känna sig delaktiga i samhället – bestämma över sina liv. Flesta länder har gratis skola och lag att alla ska gå i skolan. I en del är det frivilligt eller kostar pengar. Vanligt i fattiga länder att barn inte går i skolan – måste kanske passa syskon, samla ved, hämta vatten eller arbeta. Skolor kan bli förstörda av naturkatastrofer och krig. De flesta barn som inte får gå i skolan är flickor. Varför?

19 Arbetsuppgifter Tillsammans: Gör arbetsbladen tillsammans med någon.
Lektion 1 v. 41 Tillsammans: Gör arbetsbladen tillsammans med någon. Välj någon du arbetar bra med! Ni behöver en dator (för att kolla powerpointen) och en kartbok. Själv: Besvara uppgiften du får av Catha/Thomas i dokumentet du skapade senast och döpte till ”Nummer Namn Hållbar utveckling Geografi” Veckans flipp: www.