Sofia Kialt projektledare​

En presentation över ämnet: "Sofia Kialt projektledare​"— Presentationens avskrift:

1 Sofia Kialt projektledare​
Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård ACN Sofia Kialt projektledare​ Projektgrupp Carina Bäckström, Monica Jonsson, Robert Kristiansson, Monica Cornefjord, Louise Hamark​

2 Delbetänkande god och nära vård
Vad innebär Nära vård? Nära vård beskriver hur vården i allt större utsträckning förflyttas från byggnaden ”sjukhuset” och ut i andra vårdformer; till vårdcentral, hälsocentral, andra former av externt belägna specialistmottagningar, sjukstuga, tillgänglig via mobila team, digitala lösningar, till patientens hem, prehospitalt. I de tidigare resonemangen om vårdens styrande principer framgår att nära, omfattar såväl tillgänglighet som geografisk närhet; den goda vården ska finnas tillgänglig när och där patienten behöver den. Delbetänkande samordnad utveckling god och nära vård juni 2017 Emma Spak samordnare för god och nära vård på SKL 2 minuter i primärvårdsnytt juni 2017

3 Att definiera Närhet Geografisk närhet
Patientens upplevelse central för definitionen av närhet Närhet Relationell - Kontinuitet - Trygghet - Samordning - Kompetens Tillgänglighet - Öppettider - Fysiska möten - Digitala möten - Kontaktmöjligheter Från VGR’s omställningsarbete Bild visad av Emma Spak samordnare för nära vård på SKL på Hälso och sjukvårdsdirektörsnätverket juni 2017

4 Nära vård Primärvård NU Kommunal vård och omsorg
Sjukhusvård – specialiserad vård Nära vård Primärvård NU Mobila-team ASIH E-hälsa Ungdoms-mott Företagshälsovård Elev- hälsa Bild från Emma Spak samordnare för nära vård på SKL, sept 2017

5 Slutrapport oktober Mars-oktober Dialogarbete om primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. 5 oktober 2017 Slutrapport med konkreta förslag

6 Metod och process 28 februari fattade Vårdstyrelsen beslut om ett framåtsyftande arbete kring primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård i Region Uppsala. Handlat lika mycket om processen och dialogen som själva målbilden Valet att ha en öppen, inbjudande och transparent process var alltså strategiskt viktig. I praktiken påbörjas förändringsarbetet redan genom att tillsammans skapa målbilden. Iakttagelser En iakttagelse under processen är att det är svårt att prata om framtiden när dagens problem upplevs överväldigande och utmanande nog. En annan iakttagelse är att det hos chefer och medarbetare finns en ovana vid öppna dialogprocesser där inte alla svaren finns från början. Det har upplevts som utmanande och utmanat traditionella arbetssätt. Förväntan är ofta att någon vet de rätta svaren eller att någon annan får oss framåt och att det åtminstone finns färdiga, konkreta förslag att ta ställning till. I den här processen har deltagarna själva vara med och format svaren och bilden av framtiden. Källa: Klara Palmberg Broryd, Förändring i ett komplext system.

7 Preliminär målbild – i form av citat
"Primärvården är mitt självklara förstaval och finns nära mig för att stödja, bibehålla och förbättra min hälsa” "Jag och mina anhöriga har en nära relation med mitt vårdteam. Där finns många olika professioner – till och med en robot! Alla jobbar för mitt bästa - fast de har olika arbetsgivare.” "Primärvården är tillgänglig dygnet runt"  ”Det märks att min primärvård är intresserad av min hälsa, inte bara när jag är sjuk, och hjälper mig att må bra efter mina förutsättningar.” ”Vi i primärvården, och därmed hela hälso- och sjukvården, har erövrat relationsperspektivet igen med invånarna, inte bara när de är patienter och anhöriga.” ”Befolkningsuppdraget är tydligt och vi arbetar strategiskt förebyggande och hälsofrämjande, bland annat genom att systematiskt söka upp, kolla behoven och stärka hälsan hos riskgrupper. Och vi ser i vår data att det gör skillnad!” ”Visst har vi fortfarande flera huvudmän och olika typer av utförare, men jag tror knappt att patienten märker eller ens tänker på det.”

8 Fokusområden för att uppnå målbilden
Kraftsamla kring särskilda behov Större andel av resurserna och hållbara förutsättningar Äldre och multisjuka patienter Personer med kronisk sjukdom Ekonomiska resurser Personer med psykisk ohälsa  Kompetensförsörjning Primärvårdsforskning  Utvecklingsförmåga och ledarskap Effektivare arbetssätt och verktyg E-hälsa och digitalisering Förändra vårdstrukturen Tjänsteutveckling och innovationsstöd ACN Målbildsarbetet för primärvården har sorterat ut fokusområden för vidare åtgärder. Uppdraget effektiv & nära vård tar fasta på dessa och utvecklar dem vidare. Här kan man också stanna upp och diskutera de olika områdena och vad man ser för möjligheter – glöm inte att samla synpunkter och reflektioner! Vi behöver kraftsamla kring särskilda behov – här finns drivkraft och vilja att bli bättre Vi behöver skaffa ännu bättre verktyg, och dessa är centrala, det pågår redan många insatser, men på vissa håll behöver de blir mer sammanhållande. Primärvården behöver större andel av resurserna och ges hållbara förutsättningar. Forskning i primärvården behöver stärkas i ett län som Uppsala. Utvecklingsförmågan behöver stärkas för att klara omställningen i arbetet. En förändrad vårdstuktur har inte utretts i detta arbete men på flera håll har man lyft att primärvården inte kan se likadan ut överallt utan behöver utgå från befolkningens behov, framtida befolkningstillväxt och bygga på jämlik vård. Detta kommer att göra i arbetet i Effektiv och nära vård. Nivåstrukturering inom primärvården Samspel med sjukhus och kommun Personcentrering Förflytta vård från sjukhus Etableringsplan och egen regi samt sista handsansvar Hälsofrämjande och förebyggande arbete

9 Förslag på insatser 2018 Ökad kapiteringsersättning dvs ersättningen per listad patient ökar med 5 %, utöver övriga regionens uppräkning på 2 procent. 32 miljoner kr. Områdesansvar 10 miljoner kr Akademiskt primärvårdscentrum Uppstart 5 miljoner kr Ökning av antalet ST-läkare i allmänmedicin 2 + 3,7 miljoner kr Handledarstöd till studenter inom grundutbildning och forskning 1,7 miljoner kr Nationellt kliniskt kunskapsstöd en del i ökad kunskapsstyrning 1 miljon kr Innovationsmedel 0.5 miljoner kr (+ 0,5 miljoner kr från SHS)

10 Forts förslag på insatser 2018
Övriga åtgärder och förstärkningar Första linjen barn och unga samtalsmottagningar 3 miljoner kr Ungdomsmott samordning och utökning psykosocial förmåga 4,5 milj kr Screening psykisk ohälsa BMM 2 miljoner kr

11 Ställningstaganden Förslaget är vidare att använda statliga, tillfälliga medel, som puckelpengar och för utvecklingsinsatser som bidrar till omställningen. Ett medskick till Effektiv och nära vård 2030 är att föreslå ett långsiktigt beslut som ger primärvården en större andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten. Nationellt och i andra landsting och regioner har 25 procent lyfts fram som en tänkbar andel. Tänkbara strategier som skulle bidra kan vara att nya medel går till primärvården, att effektiviseringar går till primärvården och att viss omfördelning sker årligen.  

12 Uppstart hösten 2017 Ett förberedande arbete och en plan för uppstarten av Akademiskt primärvårdscentrum behöver tas fram under hösten 2017.  Uppdraget leds av t f primärvårdsdirektören. 0,32 miljoner kr. Att under 2018 genomföra med stöd av SKL. Det behövs dock förberedande insatser under 2017 för projektledning och kompetensutvecklande insatser i tjänstedesign. Uppdraget leds av direktören för hälsa och habilitering. 0,315 miljoner kronor Förbereda inför en trolig kommande lagändring av vårdgarantin enligt delbetänkandet God och nära vård. Det skulle ske genom att förstärka väntetidssamordnarfunktionen för primärvården under Förstudie och framtagande av projektplan finansieras inom befintliga medel under hösten 2017.

13 Exempel på utvecklingsinsatser som bör förberedas under hösten 2017 för att pågå under 2018.
Genomföra innovationsguiden.se Förbättra resultaten för personer med kroniska sjukdomar genom en mer samlad processutveckling inom Region Uppsala Förbättrad livskvalité för äldre och multisjuka personer genom ett samlat omhändertagandet Förbättrad vård och stöd för personer med psykisk ohälsa Stöd för implementering inför en trolig kommande lagändring av vårdgarantin enligt delbetänkandet av god och nära vård juni 2017 genom att förstärka väntetidssamordnarfunktionen för primärvården. Ta fram förslag på en primärvårds-/nära vårdsutmärkelse Ta fram förslag på en återkommande dag med fokus på nära vård- utveckling. Alla insatser bör genomsyras av att samtidigt stärka kompetensen och strukturer inom förändringsledning, leda och driva utveckling i komplexitet, processutveckling och innovation. Att fokusera på resultaten för patienterna är en ledande strategi.

14 Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030

15 Metod och process Målbild Primärvård rapporterar till Vårdstyrelsen i oktober Effektiv och nära vård 2030 uppdrag från regionstyrelsen – rapporteras april 2018 Uppdraget leds av Göran Stiernstedt, särskild utredare av Effektiv vård (SOU 2016:2) Bygger vidare på en öppen, inbjudande och transparent dialogprocess, en medveten strategi. Att leda och driva utveckling i komplexitet kräver dialogarbete Öppet dialogforum och inspiration: Källa: Klara Palmberg Broryd, Förändring i ett komplext system.

16 Bakgrundsbilder

17 Nya förutsättningar och utmaningar
Fler äldre personer Ekonomin sämre Kroniska sjukdomar = 80% av vården Medicinteknisk utveckling Digitalisering = paradigmskifte Mer vård kan utföras i hemmen Patienter och närstående som medskapare Personcentrerad vård  Hälsofrämjande fokus Effektiv vård 2016 Nationell samordnare för god och nära vård mars 2017 Ur uppdragsbeskrivning från vårdstyrelsen, direkt från Vårdstyrelsens handlingar (från sidan 114).

18 En primär angelägenhet - vårdanalys
16 oktober kl 12-13 Webbseminarium En primär angelägenhet - vårdanalys Primärvården behöver stärkas för att bli den tydliga bas för svensk hälso- och sjukvård som den är ämnad att vara. Regeringen bör därför genomföra en reform, med fokus på tre utvecklingsområden för en stärkt primärvård: Tydliggör primärvårdens uppdrag och funktion. Säkerställ att primärvården har ändamålsenlig kompetens och resurser. Stärk primärvårdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för lärande.  Landstingen bör säkerställa att primärvården har resurser som motsvarar dess uppdrag Som vi konstaterat behöver primärvården stärkas för att kunna stå för en hög kontinuitet, samordning och tillgänglighet samt en helhetssyn på patienters och befolkningens behov. Det kommer även att krävas en lärandeprocess för att utveckla primärvårdens organisation, styrning och arbetssätt. Allt detta kräver resurser. Samtidigt har vi sett en utveckling där primärvårdens resursandel i hälso- och sjukvården minskat. En anledning är att primärvården har ett fokus på kostnadskontroll som inte i tillräcklig utsträckning sätts i relation till primärvårdens uppdrag. Primärvårdsrepresentanter lyfter att primärvården får nya uppgifter i takt med att vård flyttas ut från sjukhusen och specialistvården, men trots detta har primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens samlade resurser minskat sedan Sveriges höga andel kapitering i kombination med ett omfattande kostnadsansvar för primärvården är även unikt jämfört med andra studerade länder. Landstingen bör därför säkerställa att kostnadsansvaret inte riskerar att hämma primärvårdens möjligheter att ta på sig nya uppgifter och höja ambitionsnivån. Vårdanalys maj

19 Primärvården i fokus - Norrlandstingen
Balansen i sjukvårdssystemet. Uppdrag och beställning Kunskapsstyrning Forskning Läkare i primärvården Förebyggande och hälsofrämjande Verksamhetsutveckling med hjälp av IT Samverkan Tillgänglighet Projektledare: Mats Brännström mars 2017 Primärvården i Fokus Norra sjukvårdsregionen Webbseminarium 5 april