Verksamhetsberättelse 2016 Miljösamverkan Halland

En presentation över ämnet: "Verksamhetsberättelse 2016 Miljösamverkan Halland"— Presentationens avskrift:

1 Verksamhetsberättelse 2016 Miljösamverkan Halland
Hej! Nu ska jag presentera Miljösamverkan Hallands verksamhetsberättelse för 2016. Fortsättningsvis kommer Miljösamverkan Halland förkortas Miljösamverkan, såvida vi inte pratar om både Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland.

2 Jag kommer att presentera
Kort info om Miljösamverkan Västra Götaland Vinsterna med samverkan Resultatet av arbetet 2016 Syftet med presentationen är att: -Ge kort information om vad Miljösamverkan är och vinsterna med samverkan. -Redogöra för resultatet av arbetet under 2016.

3 Miljösamverkan Halland är en samverkan mellan
Miljösamverkan är en samverkan mellan länets kommuner och Länsstyrelsen i Hallands län. Det är alltså dessa som är Miljösamverkans huvudmän.

4 Miljömyndighetens uppdrag ― varför vi finns till
Bron Vi är en bro mellan lagstiftningen och våra kunder och bidrar till att skapa förståelse för lagens syfte och mening. Vi arbetar för hållbar utveckling, enligt bestämmelserna i lagstiftningen. Vi underlättar för våra kunder att följa lagar och krav genom vägledning, kontroll och framsynthet. Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljömyndigheternas arbete enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen i länet. Tillsynen syftar ytterst till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Miljömyndigheten ska underlätta för våra kunder att göra rätt och vara bron mellan lagstiftningen och kunden. Genom att samverka kan vi som miljömyndigheter genomföra vårt uppdrag bättre, effektivare och till en mindre kostnad (eftersom vi delar på arbetsuppgifter som att ta fram checklistor, sammanställa/ta fram kunskapsunderlag, prisvärda utbildningar m.m.) Lagstiftningen Våra kunder

5 Vinsterna med Miljösamverkan
Effektivisering Bättre resurs-utnyttjande Samsyn Känna trygghet i inspektörs-rollen Kompetens och verksamhets-utveckling Påverkan Vinsterna med Miljösamverkan Och det är därför Miljösamverkan finns. Det finns många vinster med att samverka. Dessa är några av de vinster som vi anser är viktigast: Effektivisering Inom de olika projekten tas det fram handläggarstöd inför tillsynsbesök och handläggning som exempelvis checklistor, gemensamma bedömningsgrunder osv. Detta effektiviserar arbetet eftersom inte varje handläggare själv måste ta fram underlagsmaterial. Bättre resursutnyttjande Förutom att vi hjälps åt att ta fram stödmaterial, tolka lagstiftning mm tar vi tillvara på och delar kunskap och erfarenhet kring arbetssätt och metoder från olika arbetsplatser. Samsyn Miljösamverkan ger goda förutsättningar för att skapa samsyn och på så vis öka kvalitén på tillsynen. Våra kunder i olika delar av länen får likartade bedömningar på jämförbara ärenden. Detta ger både rättssäkerhet och bidrar till konkurrensneutralitet. Trygg i sin roll: Vi vet också att det är en framgångsfaktor att vara trygg i sin roll. Bland annat därför att vi arbetar utifrån samma värderingar. Kompetens- och verksamhetutveckling En annan nytta som många nämner med Miljösamverkan är att vi lär oss mycket, både som deltagare i olika projekt och genom utbildningar och seminarium. I Miljösamverkan ordnar vi prisvärda utbildningar som är anpassade för just vår målgrupp. Därtill strävar vi mot ständig utveckling kring hur vi arbetar i vår egen verksamhet. Påverkan Genom att vi går samman kan vi också få en större genomslagskraft, speciellt nu när vi börjat samarbeta mellan Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland och blir hela 55 kommuner! Exempelvis då vi ser behov av ändrad lagstiftning, eller tydligare riktlinjer. Det du nu ser här på bilden är Miljösamverkan Hallands syfte och ytterst arbetar vi alla för att bidra till miljömålen och en långsiktigt hållbar utveckling.

6 I nära samarbete med Sedan 2014 arbetar vi tillsammans med Miljösamverkan Västra Götaland för att få ännu bättre effekt av vårt arbete. Vi har en gemensam styrgrupp med Miljösamverkan Halland för de frågor som berör oss båda. Därtill finns en gemensam beredningsgrupp med handläggare som bereder frågor inför styrgruppsmötena. Miljösamverkan som arbetssätt startade i Halland Numera finns det i mer än hälften av alla län! Vi samverkar givetvis även med dessa. Vid FRÅGOR om samverkan med Miljösamverkan Västra Götaland: Vår samverkan startade i samband med projektet Tillsynsutveckling i Väst (TUV) TUV pågick: sept feb 2014 TUV har varit ett gemensamt projekt för oss som jobbar inom miljömyndigheter i Halland och Västra Götaland. Alla projektdeltagare arbetar, direkt eller indirekt, med tillsyn enligt miljöbalken, livsmedels- och djurskyddslagarna och med angränsande frågor. Cirka personer i 58 organisationer har medverkat i projektet. Projektet har finansierats av Europeiska Socialfonden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har varit projektägare och har drivit TUV i samverkan med Länsstyrelsen i Halland, alla 55 kommuner i Halland och Västra Götaland, Region Halland och fyra kommunförbund i Västra Götaland. TUV handlade även om retorik, ledarskap och processledning.

7 Tillsammans med Miljösamverkan Västra Götaland strävar vi mot vår vision och värdegrund Det önskade läget. Det beskriver vilken verksamhet och arbetsplats vi vill ha samt hur vi vill uppfattas av andra.

8 Vår samverkan ger framgång!
Miljösamverkan Halland Miljösamverkan Västra Götaland Chefssamverkan Styrgrupp Mötesplats goda exempel Utbildning Aktivitetsplan Verksamhets-planering Bilden illustrerar vår samverkan med Miljösamverkan Västra Götaland i stora drag. Vår samverkan betyder inga budgetmässiga förändringar eller någon ny gemensam organisation. Däremot anpassar vi oss till varandra för att underlätta samverkan och effektivisera arbetet. Därför har det bildats en gemensam styrgrupp, som tar strategiska beslut. Den gemensamma styrgruppen består av 4 representanter från respektive regionsdel i Västra Götaland, 1 representant för miljökontoren i Halland och 2 representanter från Länsstyrelsen i Västra Götaland (Landsbygdsavdelningen och miljöskyddsavdelningen) samt 1 representant från Länsstyrelsen i Halland (miljövårdsavdelningen). Verksamhetsplanering: Från och med 2015 har vi gemensam verksamhetsplaneringsprocess. Eftersom vi har gemensamma projekt är detta logiskt. Aktivitetsplan: Aktiviteter som hjälper oss att arbeta mot Det önskade läget. Aktivitetsplanen uppdateras varje år och du hittar den i vår verksamhetsplan. Utbildning: vi har en utbildning med fokus på kommunikation och bemötande. Under 2017 kommer en ny utbildning att testas som är en fortsättning på utbildningen kommunikation och bemötande.. Chefssamverkan: Ledarskapet är otroligt viktigt för hela verksamheten. Därför tror vi att det gynnar alla kommuner att utveckla samverkan mellan chefer! För de frågor som man vill driva gemensamt skapar cheferna arbetsgrupper. Mötesplats Goda exempel: hölls hösten 2015 och nästa kommer att vara den november2017. Det kommer både handla om sakfrågor och metodik, dvs både VAD och HUR. Planering görs av en projektgrupp med både handläggare och chefer samt en projektledare.

9 Vårt arbete mot Det önskade läget
1. Utvärdering 2. Aktiviteter för att uppnå Det önskade läget 3. Information på chefsmöten och beslut i styrgrupper 4. Uppdaterat alla styrande och stödjande dokument Hur arbetar vi mot Det önskade läget under 2016 Detta är en bild över den process som har skett under 2016 för att utveckla och stärka vårt arbete mot Det önskade Läget. I början av 2016 utvärderades miljösamverkan gemensamt genom en workshop där styrgrupperna för Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland deltog. Utifrån resultater skapade aktiviter för att uppnå Det önskade läget. Aktiviteterna förankrades genom information på chefsmöten och beslut i styrgruppen. För att aktiviteterna och Det önskade läget skulle förankras utåt i vår verksamhet har alla styrande och stödjande dokument uppdaterats. Ev. FRÅGOR om dokument Dessa dokument har uppdaterats: Verksamhetsplan (inklusive aktivitetsplan) Styrdokument Kommunikationsplan Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland efter TUV   Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan – Togs först fram för att resultatet av projektet Tillsynsutveckling i Väst (TUV) skulle leva vidare. Har aktualiserats för att informera om hur vi alla kan arbeta mot Det önskade läget.

10 Utvärdering av fem områden
Hur har TUV omhändertagits? Projekten Livsmedel i miljösamverkan Samarbetet Västra Götaland och Halland Deltagande och engagemang i miljösamverkan Utvärderingen Arbetet med Miljösamverkan löper i fyraårsperioder. Inför nästa fyraårsperiod, , fanns behov av att utvärdera miljösamverkans arbete de senaste tre åren. Målgruppen för utvärderingen var miljöchefer i Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland, huvudmännen och oss själva. Utvärderingen gjordes inom fem områden och nu ska jag presentera kort om resultaten inom varje område. Hur har TUV omhändertagits: Vi har behållit det som har högst värde för oss och som man inte kan hitta någon annanstans. Vi behöver dock föra in TUV-tankarna bättre i projekten. Projekten: Deltagandet i projektgrupper och tillsynskampanjer har minskat. Ett skäl är att miljökontoren saknar tid. Ett annat att man inte har lagt in projekten i miljökontorets verksamhetsplan. Därtill behöver projektmålen i Miljösamverkans verksamhetsplan vara tydligare för att deltagare ska förstå vad projekten kommer innebära. Livsmedel i miljösamverkan: Det är en förutsättning att alla arbetsområden är med i miljösamverkan. Vi arbetar fortfarande för mycket i stuprör. Samarbetet Västra Götaland och Halland. Vi är starkare tillsammans men vi arbetar fortfarande parallellt. Deltagande och engagemang i miljösamverkan: Lägre engagemang hos miljökontoren. Restid och delaktighet står i konflikt med varandra.

11 Aktiviteter mot Det önskade läget
Fortsätta med: Projekt Mötesplats Goda Exempel Kommunikation och Bemötande Chefssamverkan Projekten: Mer målinriktat arbete mot Det Önskade Läget Våga testa nytt Tydligare roller Mötesplats Goda Exempel: Börja planera tidigare Ny utbildning: Feedbackutbildning Ökat engagemang genom att: Underlätta att mötas Chefer visar stöd för miljösamverkan Aktiviteter baserat på utvärderingens resultat Miljösamverkan ska fortsätta med: Projekt Mötesplats Goda Exempel Kommunikations och Bemötande utbildningen Chefssamverkan Detta ska vi förbättra: Projekten: Ha ett mer målinriktad arbete mot Det önskade läget Våga testa nytt Förtydliga våra roller Mötesplats Goda Exempel: Vi ska börja att planera tidigare Ny utbildning: Vi ska starta upp en ny utbildning – Feedbackutbildning Ökat engagemang: Vi ska underlätta att mötas, genom att förlägga möten i Göteborg. Det är viktigt att cheferna visar stöd för miljösamverkan.

12 Snabba fakta 2016 58 personer deltog i projektgrupper (24 % av dessa var från Hallands län ) 24 personer deltog beredningsgrupp, styrgrupp samt gemensam styrgrupp. 22 av 41 miljökontor har deltagit i någon av dessa grupper 9 projekt, varav 4 har avslutats 14 handläggarstöd 12 seminarier/träffar och 1 tillsynskampanj Snabba fakta 2016 58 personer har deltagit i någon projektgrupp, varav 14 av dessa var från Hallands län (24%) och 44 personer var från Västra Götalands län (76%) 24 personer har deltagit i beredningsgrupp, styrgrupp och i den gemensamma styrgruppen med Miljösamverkan Västra Götaland. Från Halland deltog: 4 personer i beredningsgrupp , 8 personer i styrgruppen och 2 personer i gemensam styrgrupp. 22 av totalt 41 miljökontor (35 miljökontor i Västra Götaland samt 6 miljökontor från Hallands län) har deltagit i någon av ovanstående grupper. Förutom kommunerna deltog Länsstyrelsen Västra Götaland och Länsstyrelsen Halland i 5 grupper var, dvs. någon länsstyrelsen har deltagit i alla grupper utom 3 projektgrupper. Vi har drivit 9 projekt, varav 4 har avslutats. Mer info kommer om detta senare i presentationen. 14 handläggarstöd har tagits fram av projektgrupperna. Därtill har styrdokumentet och kommunikationsplanen uppdaterats inför den nya verksamhetsperioden 12 seminarier eller träffar (Dessa är: 4 utbildningstillfällen i Kommunikations & bemötande utbildning, 2 chefsmöten, 1 länsmöte för livsmedel, 3 seminarier/utbildningar inom projekten: Reach, Återanvändning av avfall som anläggningsändamål samt asylboenden där Folkhälsomyndigheten varit värd och vi stöttat. Utöver detta har vi arrangerat 1 dricksvattenträff och 1 smittskyddsträff med stöd av Livsmedelsverket. 1 tillsynskampanj har genomförts inom Reachprojektet.) Totalt har 65 möten hållits med Miljösamverkan Hallands styrgrupp, den gemensamma styrgruppen, beredningsgruppen och med projektgrupper. Utöver detta har projektledarna arrangerat 1 projektledarträff för miljösamverkan i landet samt deltagit på ytterligare 1 projektledarträff.

13 Fördelning kvinnor och män
Grupp Andel kvinnor (%) Andel män (%) Projektgrupper 78 22 Beredningsgrupp 100 Miljösamverkans styrgrupp jan/dec 38 62 Gemensam styrgrupp 50 Chefssamverkan Chefsmöte maj/okt 50/65 50/35 Fördelning kvinnor och män Så här ser fördelningen kvinnor och män ut i grupper inom vår organisation. Det kan vara bra att veta att i vår yrkesgrupp i länet är 67% kvinnor och 33% män. Andelen män är större i Miljösamverkan Hallands styrgrupp, men den består av åtta personer. Fördelningen kvinnor och män för representanter från Halland Projektgrupper: 79 % kvinnor och 21 % män Beredningsgrupp: 100% kvinnor och 0 % män Miljösamverkans styrgrupp: 38 % kvinnor 62 % män Gemensam styrgrupp: 0 % kvinnor 100% män Chefssamverkan: 33 % kvinnor och 66 % män Chefsmöte maj: 40 % kvinnor och 60 % män av totalt 10 personer Chefsmöte okt: 47 % kvinnor och 53 % män av totalt 15 personer Vid FRÅGOR om hur många personer som ingår i olika grupper: Beredningsgruppen består av: 9 personer Styrgruppen: 8 pers Gemensam styrgrupp: 8 pers (4 representanter från respektive regionsdel i Västra Götaland, 1 representant för miljökontoren i Halland och 2 representanter från Lst VG, Landsbygdsavdelningen och miljöskyddsavdelningen, samt 1 person från Lst Halland, miljövårdsavdelningen. Chefssamverkan: 8 pers Chefsmöten: På våren deltog 38 chefer och på hösten 34 chefer. I vår yrkesgrupp i länet är 67% kvinnor och 33% män.

14 Projekt 2016 Tillsynsprojekt
Dagvatten Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Reach Enskilda avlopp – fosforfällor Återanvändning av avfall som anläggningsändamål Asylboenden Förorenade områden – inventering Fritidsbåtshamnar 2 Redlighet, kött - pilotprojekt för jämställdhetsintegrering Kompetens- och verksamhetsutvecklingsprojekt Kommunikation och bemötande utbildning Chefssamverkan Detta är en övergripande bild över de projekt som har pågått under 2016. Tillsynsprojekt som avslutades 2016 Dagvatten Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Reach Enskilda avlopp – fosforfällor Återanvändning av avfall som anläggningsändamål Asylboenden Tillsynsprojekt som fortsätter från 2016 in i 2017 Förorenade områden – inventing Fritidsbåtshamnar 2 Redlighet, kött - Detta är ett pilotprojekt jämställdhetsintegrering. Efter projektet ska vi utvärdera och se vad vi kan ta med oss till vårt arbete med projekt framöver. Utvärdering: Alla tillsynsprojekt har utvärderats i respektive projektgrupp. Därtill har projektet Reach även utvärderats av deltagarna eftersom vi främst gör detta då vi har tillsynskampanjer (annars blir det så mkt enkäter för miljökontoren). Projekten Reach och Avfall för anläggningsändamål har haft seminarier/träffar som har utvärderats. I projektet Asylboenden var det Folkhälsomyndigheten som anordnade seminariet och därmed gick ut med en enkät efter. Utbildningen Kommunikation & Bemötande utvärderas efter varje utbildning. Kompetens- och verksamhetsutvecklingsprojekt Det har anordnats 4 utbildningsomgångar med Kommunikation & Bemötande. Chefssamverkan har anordnat ett Skuggningsprogram för chefer samt två chefsmöten. Nu ska vi presentera några avslutade projekt lite närmare (Presentatören väljer själv 3 projekt att presentera) Länsstyrelsen Västra Götalands län

15 REACH Resultat Ökad kunskap om Reach hos handläggare
Ökad kunskap hos företag om viktiga ämnen och förteckningar Handläggarstödet har fungerat bra Ansvarsfördelning mellan tillsynsmyndigheter är tydligare men fortfarande knepigt Komplext regelverk! Reach Bakgrund Reach är en EU-förordning och handlar i korthet om krav på registrering, tillstånd och begränsning av användning för vissa ämnen. Reach-förordningen är mycket omfattande, komplex och svårt att förstå för både företag och handläggare. Mål Projektet har fokuserat på att öka företags och miljöhandläggares kunskap om Reach. Projektgruppen har även arbetat med att förtydliga ansvaret mellan Kemikalieinspektionen, länsstyrelser och kommuner. Resultat Handläggarstöd: Projektgruppen tog fram ett handläggarstöd som bla innehöll: checklista, exempel och en matris för att förtydliga ansvaret av tillsynen, informationsblad till företag och stöd för tillsynskampanjen. Tillsynskampanj: En tillsynskampanj genomfördes där 19 kommuner deltog, vilket motsvarar drygt 35 % av kommunerna (totalt 55 kommuner i Västra Götalands och Hallands län). Under kampanjen besöktes 138 verksamheter för Reach-tillsyn. Enkätsvar efter tillsynkampanjen inspektörerna har fått mer kunskap om Reach-förordningen efter projektet. checklistan och handläggarstödet fungerade i genomsnitt bra. - ansvarsfördelningen mellan Kemikalieinspektionen, kommuner och länsstyrelser gällande Reach har delvis förtydligats. - de flesta eller några företag har fått mer kunskap om ämnen som kräver tillstånd, omfattas av begränsningar eller är med på kandidatförteckningen (kan komma att bli tillståndspliktiga framöver). - nästan 90 % upplevde att projektet hade bidragit till att verksamhetsutövarna vet var de hittar relevanta förteckningarna (tillstånd, begränsningar och kandidatförteckningen) och övrig information om Reach. (Förklaring: En förteckning är alltså en lista med ämnen som kräver tillstånd, kan komma att bli tillståndspliktiga framöver eller där användningen är begränsad på olika sätt) Kommentarer: de mindre verksamheterna hade överlag dålig koll på kemikaliehanteringen. Många besök har då varit informationsbesök som lett till att de flesta fått en inblick i vad som gäller och har börjat leta information.

16 Enskilda avlopp - fosforfällor
Resultat Tekniköversikt Checklista för tillsyn och provtagning Driftsjournal Identifierade hinder för kretslopp Ej redogöra för bytesintervall p.g.a. att många markbäddar hade brister Många nya markbäddar hade brister! Enskilda avlopp – Fosforfällor Bakgrund Enskilda avlopp står för en stor del av läckaget av fosfor till vatten. Det behövdes mer kunskap om hur fosforfällor fungerar. Projektet var medfinansierat av Havs- och vattenmyndigheten (genom anslag 1:12 Åtgärder för Havs- och vattenmiljö). Mål Projektets mål var att underlätta handläggningen av små avlopp med fosforfälla genom framtagning av rutiner för tillsyn, identifiering av hinder för att få ut filtermaterialet i kretslopp samt genom att undersöka om de rekommenderade bytesintervallen är tillförlitliga genom att utföra provtagning på markbäddar med fosforfällor. Resultat Handläggarstöd innehållande Tekniköversikt Checklista för tillsyn och provtagning – kan användas av inspektörerna Driftsjournal- kan användas av fastighetsägarna Förslag på villkor – kan användas av inspektörerna i samband med handläggning av anmälan Tabell över hinder i alla led i kedjan kring hanteringen av fosforfilter som tillsammans utgör hinder för att få till ett kretslopp av den infångade fosforn. Intressant och oväntat resultat från provtagningen Provtagning av fosforfällor har utförts, men provtagningen gick inte att genomföra som planerat. Av 54 anläggningar var endast 15 i sådant skick att de kunde användas för analys. Resterande anläggningar hade problem i olika stor utsträckning. Problemen bestod bland annat av att fosforfällorna var felinstallerade, att det var slam eller smuts i fällan och att föregående reningssteg uppvisade en bristande funktion. Markbäddarna hade i flera fall vatten och slam i luftningsrören. Att det är nya avloppsanläggningar det handlar om är extra oroväckande. På grund av detta saknas tillräcklig information för att kunna dra slutsatser om bytesintervallen. De provtagningar som ändå genomfördes uppvisade inget samband eller mönster mellan de undersökta parametrarna: ålder på fosforfiltret, pH och fosforhalt. Funktionsproblem är vanligt förekommande hos anläggningar med slamavskiljare, markbädd och fosforfälla Fosforfällor påverkas när anläggningen har funktionsproblem

17 Asylboenden Resultat Checklista för tillsynen
Skapat ”Frågor och svar” där projektgruppen svarar på frågor från inspektörer och sedan publicerar det på Miljösamverkans webb Arrangerat ett seminarium tillsammans med Miljösamverkan Värmland och Folkhälsomyndigheten Angeläget! Asylboenden Bakgrund En rad nya asylboenden har tillkommit på senare år, och många personer blir inkvarterade i lokaler som inte använts för boende på lång tid eller som inte är avsedda för detta såsom tex idrottshallar, samlingslokaler och liknande. Detta kan medföra risker för olägenheter för människors hälsa. Det finns därför ett stort behov av tillsyn som kan arbeta förebyggande och inte enbart efter klagomål. Det behövdes ökad kunskap och samsyn hos inspektörerna. I december 2015 skickade Länsstyrelsen och Smittskydd Västra Götaland ett brev till miljönämnderna i länet där de rekommenderade dem att omgående prioritera tillsyn vid olika slag av ankomstboenden och asylboenden i länet. Mål Ta fram skriftliga stöd för tillsynen. Skapa ett forum för frågor och svar på Miljösamverkans webb för frågor som uppkommer i tillsynen. Samverka med Västra Götalandsregionen (VGR)/Smittskydd på informationsträffar för verksamhetsutövare samt samverka med Folkhälsomyndigheten i gemensamt ett seminarium. Resultat En enkät skickades ut till miljökontoren för att projektet skulle fokusera arbetet på rätt saker. Projektgruppen har tagit fram en checklista för tillsynen, skapat ”Frågor och svar” där projektgruppen svarar på frågor från inspektörer och sedan publicerar det på Miljösamverkans webb samt arrangerat ett seminarium tillsammans med Miljösamverkan Värmland och Folkhälsomyndighete (förutom Miljösamverkan Halland som vi alltid samverkan med). Projektgruppen har även agerat bollplank åt en projekt som VGR (Västra Götalands regionen) drivit om information till verksamhetsutövare gällande smittskydd och hygien.   

18 Återanvändning av avfall för anläggningsändamål
Nätverk för erfarenhetsutbyte! Resultat Erfarenhetsutbyte mellan handläggare Ett nätverk har startats En första nätverksträff ”Att tänka på lista” - stöd vid handläggning Återanvändning av avfall för anläggningsändamål Bakgrund Under de närmsta åren genomförs stora infrastrukturprojekt i Göteborgsregionen som kommer skapa ett överskott av massor. Länsstyrelsen i Västra Götalands län bedömer att antalet anmälningsärenden för återanvändning av avfall kommer att öka i närliggande kommuner. Projektet syftar till att risken för miljöpåverkan minimeras genom att hitta en gemensam väg i detta arbete samt att sprida den kunskap som redan finns hos vissa kommuner men även hos länsstyrelserna. Mål Berörda kommuner ska ha goda kunskaper om hur ärendena handläggs korrekt och effektivt.    Resultat   Samverkan genom att ett nätverk har skapats mellan berörda kommuner och länsstyrelsen för erfarenhetsutbyte och att lära av varandra inom området. En nätverksträff anordnades i november 2016 för att starta upp nätverket. Projektgruppen har skapat en ”att tänka på lista” som stöd vid handläggningen av en anmälan av avfall för anläggningsändamål. Projektgruppen har varit referensgrupp för en webbaserad samarbetsyta, Tillsynsportalen. Fokus har varit vad som är viktigt för att få en sådan yta att stötta nätverket

19 Dagvatten - Tekniköversikt
Resultat Handläggarstöd innehållande Anmälningsplikt med bedömningsunderlag i samband med handläggning av anmälan En tekniköversikt Sammanställning av studiebesöken Lagstiftningen är otydlig och anpassad efter spillvatten! Dagvatten – Tekniköversikt Bakgrund Projektet var en fortsättning på Miljösamverkan Västra Götalands dagvattenprojekt 2013 – 2014, som resulterade i Handläggarstöd om dagvatten. Detta handläggarstödet hade som syftet att ge stöd i kommunernas arbete med dagvatten för att öka förutsättningarna för en god kommunal dagvattenhantering. Projektet ska ge miljökontoren ökad kunskap om dagvattentekniker samt att utreda vilka krav man kan ställa på dagvattenhantering. Mål En tekniklista som beskriver de olika dagvattenteknikerna samt erfarenheter och utvärdering av dessa. Reda ut vilka krav man kan ställa på dagvattenhantering samt vad som gäller vid anmälningsplikt. Anordna minst fyra studiebesök där man besöker olika områden med olika dagvattentekniker. Framställa en lathund innehållande tekniklista, schablonvärden för dagvatten, anmälningsplikt och förslag på krav för dagvattenhantering och erfarenheter från studiebesök. Resultat Handläggarstöd innehållande en beskrivning av de olika dagvattentekniker som finns idag, vilken typ av teknik som lämpar sig för olika användningsområden av mark samt vilka krav som är lämpliga att ställa i samband med bedömning av dagvattenhantering. Handläggarstödet omfattar: Anmälningsplikt med bedömningsunderlag i samband med handläggning av anmälan En tekniköversikt Sammanställning av studiebesöken Tekniklistan saknar uppgifter om erfarenheter och utvärdering av teknikerna. Anledningen är att det finns lite dokumenterat i dagsläget om halter av rening av metaller, hur teknikerna ska skötas, erfarenheter samt urvärdering av teknikerna. Detta medför att det är svårt att rekommendera hur tillsyn ska bedrivas för respektive teknik. Det finns idag ingen lista eller sammanställning över tekniker för dagvattenhantering samlat och som är tillgänglig för alla. Vår lista kan vara en bra början, som kan fyllas på med åren och uppdateras kontinuerligt med erfarenheter och utvärdering. Projektgruppen har även längre försökt att komma fram till lämpliga krav att ställa på dagvattenhantering. Lagstiftningen kring dagvatten är otydlig och mer anpassad efter hantering av spillvatten. Detta har medfört att projektgruppen har fått lägga ner mycket tid för att tolka gällande lagstiftning för avloppsvatten. Efter att ha jämfört hur olika kommuner arbetar med dagvatten samt vilka krav som ställs, kom projektgruppen fram till att hänvisa till Göteborgs riktlinjer och riktvärden för dagvatten. Det borde dock finnas generella riktvärden för dagvatten och tydliga hänvisningar i miljöbalken för vad som gäller för dagvatten.

20 Vad kostar Miljösamverkan?
Budget (kkr) Kostnad 2016 (kkr) Kostnadsram 760 590 Kommuner 630 (totalt maxbelopp) Länsstyrelsen 130 Kostnaderna är främst projektledarresurser På grund av upplupna intäkter från år 2015 på 217 kkr och ett överskott på 170 kkr för år 2016, överförs 387 kkr till 2017 års budget. Ekonomi Här ser vi en tabell över Miljösamverkans ekonomi 2016 Budget 2016 Den totala kostnadsramen ligger på 760 kkr Kommunerna står för cirka 4/5 motsvarande ett maxbelopp på 630 kkr totalt. Länsstyrelsen står för cirka 1/5, dvs. 130 kkr. Region Halland står för administrationskostnader. Miljösamverkans kostnader utgörs i huvudsak av projektledarresurser. Kostnad 2016 2016 innebar det en kostnad på X kr för vår kommun. Varberg kr Falkenberg kr Hylte kr Kungsbacka kr Laholm kr Halmstad kr Länsstyrelsen Halland kr

21 Kontaktuppgifter Teres Heidermark 035-17 98 39
Tack för att ni lyssnade! Är det någon fråga som ni inte har fått besvarat så är ni välkomna att kontakta utvecklaren för Miljösamverkan Halland.