Auktoriteter Utbildning i RDA-katalogisering, del 6.

Auktoriteter Utbildning i RDA-katalogisering, del 6.
Presentationen är inspirerad av ”Identifying Persons”, ”Identifying Corporate Bodies”, ”Identifying Families” och ”Identifying Places”, Library of Congress, 2012. Hej och välkomna till den 6:e delen i utbildningen i RDA-katalogisering som handlar om auktoriteter. Jag som pratar heter Anna Björnberg och jobbar på enheten för nationalbibliografin på Kungliga biblioteket, där jag bl.a. ingår i Auktoritetsgruppen.

Kursens mål Att du ska kunna välja föredraget namn för personer, familjer/släkter och institutioner Att du ska kunna göra tillägg till sökingångar för personer, familjer/släkter och institutioner Att du ska kunna göra alternativa sökingångar för personer, familjer/släkter och institutioner Att du ska kunna skapa auktoritetsposter för personer, familjer/släkter och institutioner Att du ska kunna hämta information från lämpliga källor Målet med denna presentation är att ni ska kunna välja föredraget namn för personer, familjer/släkter och institutioner. Ni ska även lära er att göra tillägg till sökingångar, att göra alternativa sökingångar och skapa auktoritetsposter för personer, familjer/släkter och institutioner. Ni kommer även få lära er vilka källor ni ska konsultera.

Kursens delar Personer Institutioner Familjer/släkter Orter
Så här ser presentationens upplägg ut. De två största delarna är personer och institutioner. Jag går först igenom personer, sedan institutioner. Därefter går jag igenom familjer/släkter och avslutar med en kort genomgång av orter. Jag vill tillägga att min presentation utgår från den text som finns i anvisningarna för auktoritetsarbete i Verktygslådan samt den praxis för RDA i Libris och SMDB som finns på Kungliga bibliotekets hemsida. Min presentation tar dock inte upp allt som står i anvisningarna och i praxisen, utan dagens presentation fokuserar på kursmålen som visades på föregående bild. Presentationen fokuserar inte heller på skillnader och likheter mellan auktorisering enligt AACR2/KRS och RDA, utan jag fokuserar i min presentation på hur man auktoriserar enligt RDA. Ni kommer säkert känna igen mycket, men samtidigt är en hel del information ny då det t.ex. tillkommer många nya fält i RDA.

Terminologi Föredraget namn: Den namnform som används när man konstruerar den auktoriserade sökingången i bibliografiska poster och placeras i 1XX i auktoritetsposten. Variantnamn: Den eller de namnformer som används i alternativa sökingångar och placeras i fält 4XX i auktoritetsposten. Sökingång: Namn, term, kod osv., som representerar en specifik person, familj/släkt eller institution. Auktoriserad sökingång: Standardiserad sökingång som representerar en entitet. Det föredragna namnet för personen, familjen/släkten eller institutionen används för att konstruera sökingången. Alternativ sökingång: Alternativ till den auktoriserade sökingången som representerar en entitet, och är konstruerad men hjälp av variantnamnet för personen, familjen/släkten eller institutionen. Innan jag kommer in på personer vill jag ta upp en generell terminologi som är bra att ha i åtanke när man arbetar med auktoritetsarbete. Terminologin är hämtad från RDA 8.1 och tar upp de olika typerna av uppslag som finns i RDA. Föredraget namn är den namnform som används när man konstruerar den auktoriserade sökingången i bibliografiska poster och placeras i 1XX i auktoritetsposten. Variantnamn är den eller de namnformer som används i alternativa sökingångar och placeras i fält 4XX i auktoritetsposten. En sökingång är det namn, term, kod osv., som representerar en specifik person, familj/släkt eller institution. En auktoriserad sökingång är en standardiserad sökingång som representerar en entitet. Det föredragna namnet för personen, familjen/släkten eller institutionen används för att konstruera sökingången. En alternativ sökingång är ett alternativ till den auktoriserade sökingången som representerar en entitet, och är konstruerad men hjälp av variantnamnet för personen, familjen/släkten eller institutionen.

Personer Då börjar vi med personer.

Identifiera personer RDA kapitel 9: Identifiera personer
9.0 Syfte och tillämpning 9.1 Generella riktlinjer för att identifiera personer 9.2 Personnamn 9.3 Tid förknippad med personen 9.4 Personens titel 9.5 Fullständig namnform Kapitel 9 i RDA handlar om att identifiera personer, och på den här bilden och de två följande kommer ni se en översiktsbild på hur detta kapitel är ordnat. RDA Toolkit är på engelska men jag har här valt att översätta kapitelrubrikerna till svenska för att underlätta förståelsen för vad som finns i respektive kapitel. När man har hittat vilket kapitel man vill kolla upp så går man till motsvarande kapitel i RDA Toolkit. Syfte och tillämpning återfinns t.ex. under 9.0. I RDA kapitel 9 är attributen som identifierar en person uppdelade separat i början av kapitlet. I slutet av kapitlet finns det en instruktion som anger hur man konstruerar sökingångar för personer.

Identifiera personer, forts.
9.6 Övrig beteckning förknippad med personen 9.7 Kön 9.8 Födelseort 9.9 Dödsort 9.10 Land förknippat med personen 9.11 Bostadsort 9.12 Personens adress

Identifiera personer, forts.
9.13 Organisatorisk tillhörighet 9.14 Personens språk 9.15 Personens verksamhetsområde 9.16 Yrke eller sysselsättning 9.17 Biografisk information 9.18 Identifikator för personen 9.19 Att konstruera sökingångar för personer

Definition av person En individ eller en identitet etablerad av en individ (antingen ensam eller i samarbete med en eller flera andra individer). Enligt RDA behöver en individ inte vara en verklig person. Även personer i heliga skrifter, fiktiva gestalter och ickemänskliga entiteter betraktas som personer, t.ex. Askungen och Sherlock Holmes. Innan vi går vidare och pratar om det föredragna namnet för en person och vilka källor som används, så ska vi titta på definitionen av en person, som är: En individ eller en identitet etablerad av en individ (antingen ensam eller i samarbete med en eller flera andra individer). Enligt RDA är en person inte nödvändigtvis en verklig person, utan personer i heliga skrifter, fiktiva gestalter och ickemänskliga entiteter betraktas även som personer. Exempel på detta är Askungen och Sherlock Holmes.

Föredraget namn Nu ska vi titta på hur det föredragna namnet väljs.

Föredraget namn och källor
Som föredraget namn väljer man den namnform som är mest känd (RDA ). Det föredragna namnet är ett kärnelement, och ligger till grund för den auktoriserade sökingången. För att bestämma under vilket namn en person är mest känd används följande källor (i prioritetsordning): a) de föredragna källorna (se RDA 2.2.2) i resurser knutna till personen b) andra formella uppgifter som förekommer i resurser knutna till personen c) övriga källor (till exempel referenskällor) För övriga attribut används valfri källa. Det namn under vilket personen är mest känd väljs som föredraget namn. Föredraget namn är ett kärnelement och ligger till grund för den auktoriserade sökingången. För att bestämma under vilket namn en person är mest känd används följande källor i prioriteringsordning: a) de föredragna källorna i resurser knutna till personen b) andra formella uppgifter som förekommer i resurser knutna till personen c) övriga källor (till exempel referenskällor) För andra attribut utöver det föredragna namnet, kan valfri källa användas.

OBS! Vissa namn har en vedertagen svensk form, t.ex. helgon och kungligheter samt personer verksamma före år 1400. Namnformen för utländska personer verksamma efter år 1400 hämtas oftast från respektive lands nationalbibliografi (många finns i VIAF) eller konstrueras enligt Names of persons. För personer som byter namn gäller i princip att det senaste namnet auktoriseras. En person kan ha mer än en identitet och då upprättas flera auktoritetsposter. Men observera att: Vissa namn har en vedertagen svensk form. Det gäller till exempel helgon, kungligheter, påvar, biskopar, klassiska grekiska, romerska och bysantiska personer samt personer verksamma före år 1400. För utländska personer verksamma efter år 1400 hämtas namnformen oftast från respektive lands nationalbibliografi (många finns i VIAF) eller konstrueras med hjälp av Names of persons. För personer som byter namn gäller i princip att det senaste namnet auktoriseras. En person kan ha mer än en identitet och då upprättas flera auktoritetsposter.

Olika former av samma namn
Om en person är känd under mer än en namnform, välj föredraget namn genom att följa anvisningarna i RDA : Fullständighet Språk Namn skrivna i icke latinsk skriftart Stavning Om en person är känd under mer än en form av samma namn, välj föredraget namn genom att följa anvisningarna i RDA angående: Fullständighet Språk Namn skrivna i icke latinsk skriftart Stavning Jag kommer inte gå in på dessa mer specifikt, utan man kan läsa mer om detta i anvisningarna för auktoritetsarbete.

Tillägg i auktoriserad sökingång och auktoritetspost
Det finns attribut, eller tillägg, som vi kan ange efter det föredragna namnet i den auktoriserade sökingången och som vi samtidigt kan registrera i auktoritetsposten. Sedan finns det andra attribut som vi inte kan lägga till efter det föredragna namnet utan som endast kan registreras i auktoritetsposten. Jag ska nu gå igenom de förstnämnda attributen som vi kan använda som tillägg till det föredragna namnet i den auktoriserade sökingången och som vi även kan ange i auktoritetsposten.

Födelsetid och dödstid
Födelse och dödstid är ett kärnelement (RDA 9.3 och RDA ). Att ange uppgifterna i den auktoriserade sökingången är tillräckligt för att uppfylla obligatoriet. Valfritt tillägg: Lägg till födelsetid och/eller dödstid även om det inte behövs för att skilja en person från en annan. Librispraxis: Tillämpa det valfria tillägget. Vi följer bruk i VIAF för utländska moderna personer. Födelsetid och dödstid är kärnelement i RDA. Att ange uppgifterna i den auktoriserade sökingången är tillräckligt för att uppfylla obligatoriet. Librispraxis för svenska personer är att följa det valfria tillägget som säger att man ska lägga till födelseår och/eller dödsår i den auktoriserade sökingången även om det inte behövs för att skilja en sökingång från en annan. För utländska moderna personer använder man den auktoriserade sökingång som finns i respektive lands nationalbibliografi eller i Library of Congress i VIAF. Denna auktoriserade sökingång kan vara med eller utan födelsetid och/eller dödstid.

Födelsetid och dödstid, forts.
Valfritt tillägg: Lägg till månad eller månad och dag. Librispraxis: Tillämpa det valfria tillägget för svenska namn i 046 om det är lätt att få fram. Det valfria tillägget tillämpas även vid behov för att skilja ett namn från ett annat, om inte redan andra identifierande attribut använts. Födelsetid och/eller dödstid anges i sökingången i delfält #d: 046 #f #g 100 1 #a Björk, Ellen, #d Det finns ett ytterligare valfritt tillägg här som säger att man kan lägga till månad eller månad och dag. Enligt Librispraxis ska det valfria tillägget tillämpas för svenska namn. Det innebär att man lägger till månad eller månad och dag i fält 046, alltså endast i auktoritetsposten, om uppgiften är lätt att få fram. Men man ska även ange månad eller månad och dag till det föredragna namnet i den auktoriserade sökingången om man behöver särskilja namnet från ett annat, om man inte redan skilt namnet åt med hjälp av andra attribut. Som ni kan se i exemplet så anges födelsetid och dödstid i #d i den auktoriserade sökingången, och födelsetid och dödstid separeras med ett bindestreck. Om vi endast hade haft födelsetiden, 1934, så hade vi lagt till ett bindestreck efter året. Och om vi istället endast hade haft dödstiden, 2002, hade vi lagt till ett bindestreck före året. I Libris ska inte orden "född" eller "död" användas i sökingången. I auktoritetspostens delfält 046 anges födelsetid i #f och dödstid i #g. För säkra uppgifter anges födelsetid och dödstid enligt ISO 8601 enligt mönstret år, månad och dag, utan bindestreck.

Osäker födelsetid och dödstid
Riktlinjer för osäker tid (RDA 9.3.1). När det inte finns exakta uppgifter om en persons levnadstid används ? eller ”cirka” i anslutning till årtalet i sökingången. För osäkra och ungefärliga uppgifter anges födelsetid och dödstid i fält 046 enligt standarden EDTF (Extended Date/Time Format). Troligt år får tillägget ?, ungefärligt år får tillägget ~ och ospecificerade siffror ersätts med u. Ange koden edtf i delfält 046 #2 när EDTF används: I RDA finns det specifika riktlinjer för hur man anger osäker tid. När det inte finns exakta uppgifter om en persons levnadstid används ett ? eller ordet ”cirka” i anslutning till årtalet i sökingången: ? används vid troligt år ”cirka” används vid ungefärligt år. Här är tidsangivelsen mer flytande och kan täcka ett tidsspann på upp till tio år. För osäkra och ungefärliga uppgifter anges födelsetid och dödstid i fält 046 enligt standarden EDTF (Extended Date/Time Format). Födelse- och dödstid anges i EDTF enligt mönstret år, månad och dag med bindestreck, till skillnad från ISO-standarden där bindestreck inte används för säkra tidsuppgifter. Man anger koden edtf i #2 när denna standard används. Exemplet på bilden visar ett troligt födelseår och ett säkert dödsår för Johan Nilsson. Troligt år anges med frågetecken både i sökingången och i fält 046. I 046 #2 anges dessutom koden edtf. Det säkra dödåret anges sist i den auktoriserade sökingången och i ett separat 046-fält utan kod. 046 #f 1837? #2 edtf #g 1896 100 1 #a Nilsson, Johan, #d 1837?-1896

Verksamhetstid Verksamhetstid för personen är kärnelement om det behövs för att skilja en person från en annan person med samma namn (RDA och RDA 9.3.4). Anges i den auktoriserade sökingången i delfält #d. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att ange verksamhetstid i 046: #s (startår/-datum) #t (slutår/-datum) Osäkra eller ungefärliga uppgifter anges enligt standarden EDTF: Verksamhetstid för personen är ett kärnelement om det behövs för att skilja en sökingång från en annan. Verksamhetstiden anges i den auktoriserade sökingången i #d. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange uppgiften i fält 046. Man använder #s för startår/startdatum och #t för slutår/slutdatum. För osäkra och ungefärliga uppgifter anges verksamhetstid enligt standarden EDTF, som jag nämnde under föregående bild. 046 #s 1670 #t 1690 100 1 #a Eriksson, Sven, #d verksam

Tid i kristen kalender samt förkortningar
Appendix H om hur tid anges i den kristna kalendern: Använd förkortningarna f.Kr. och e.Kr. Ange förkortningen efter årtalet eller efter varje årtal som omfattar en tidsrymd: Appendix B för förkortningar och symboler: Förkorta generellt inte ord i element (B.5.11), utan ange t.ex. #d cirka 490-cirka 570; #d 1300-talet-1400-talet. Använd inte förkortningarna f. och d. för född respektive död, utan ange t.ex. #d 1950-, #d och #d 046 #f [-0470, -0469] #2 edtf #g -0399 100 1 #a Sokrates, #d 470 eller 469 f.Kr.-399 f.Kr. Appendix H har en svensk översättning i anvisningarna för katalogisering enligt RDA, och ger information om hur tid anges i den kristna kalendern. Man använder förkortningen f.Kr. för årtal i den förkristna eran och man placerar förkortningen efter årtalet eller efter varje årtal som omfattar en tidsrymd. Appendix B.7 som behandlar förkortningar i det latinska alfabetet är även översatt till svenska. Resterande sektioner för appendix B hittar man i RDA Toolkit. För andra element rörande tidsangivelser så ska man generellt inte förkorta orden, förutom de som anges i B.5.1 och B.5.3-B.5.9.

Titel och övrig beteckning
Personens titel: Kärnelement att i den auktoriserade sökingången ange kungliga titlar, adelstitlar, titlar som anger kyrklig rang och religiösa titlar Alla andra titlar är kärnelement om de behövs för att skilja en person från en annan med samma namn Librispraxis: Ange aldrig adelstitlar för svenska personer. Men behåll adelstitel som ligger i fält 368 i auktoritetsposten eller i en auktoriserad sökingång för utländska personer. Att ange personens titel i den auktoriserade sökingången är ett kärnelement för kungliga titlar, adelstitlar, titlar som anger kyrklig rang och religiösa titlar. Alla andra titlar är kärnelement om de behövs för att skilja en person från en annan med samma namn. Enligt Librispraxis så ska aldrig adelstitlar anges för svenska personer. Men man ska behålla adelstitel som ligger i auktoritetspostens fält 368 eller i en auktoriserad sökingång om namnet hämtats från ett lands nationalbibliografi eller Library of Congress i VIAF.

Titel och övrig beteckning, forts.
Kärnelement att i den auktoriserade sökingången ange beteckning för helgon, andar, personer nämnda i religionsurkunder eller i en apokryfisk bok, fiktiva och legendariska gestalter samt icke-mänskliga entiteter Alla andra titlar är kärnelement om de behövs för att skilja en person från en annan med samma namn Lägg titlar och övriga beteckningar i delfält #c i den auktoriserade sökingången och skriv termen i singular. Använd om möjligt en kontrollerad term från Svenska ämnesord, och ange då #2 sao efter termen. RDA Appendix E för interpunktion. Att ange övrig beteckning förknippad med personen i den auktoriserade sökingången är ett kärnelement för kristna helgon, andar, personer nämnda i religionsurkunder eller i en apokryfisk bok, fiktiva och legendariska gestalter och icke-mänskliga entiteter. Alla andra titlar är kärnelement om de behövs för att skilja en person från en annan med samma namn. Man lägger titlar och övriga beteckningar i #c i den auktoriserade sökingången. Om möjligt, används en kontrollerad term från Svenska ämnesord. Ange då sao i #2 efter termen. Ange ordet i singular i sökingången. För att se vilken interpunktion som ska användas tittar man i RDA Appendix E som finns i RDA Toolkit.

Titel och övrig beteckning, forts.
Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange titel eller övrig beteckning förknippad med personen i auktoritetspostens 368-fält #c (annan beteckning) #d (titel/officiell rang för kunglig, adlig eller religiös person) 100 1 #a Birgitta, #c helgon, #d cirka 368 #c Helgon #2 sao 100 #a Venus #c (romersk gudinna) 368 #c Romerska gudinnor #2 sao Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange titel eller övrig beteckning förknippad med personen i fält 368 i auktoritetsposten. #c används för ”Annan beteckning” och #d för ”Titel/officiell rang för kunglig, adlig eller religiös person”. Det andra exemplet på bilden visar den romerska gudinnan Venus där attributet ”romersk gudinna” har angetts inom parentes i den auktoriserade sökingångens #c. Termen ”Romerska gudinnor” är hämtad från Svenska ämnesord och är i sin tur placerad i 368 #c i auktoritetsposten.

Fullständig namnform Kärnelement att ange fullständig namnform när det behövs för att skilja sökingångar åt (RDA ). Fullständig namnform anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i #q. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange fullständig namnform i 378 #q i auktoritetsposten. För angloamerikanska personer följ LC:s namnform även om fullständig namnform inte behövs som särskiljning: Det är ett kärnelement att lägga till en fullständig namnform till det föredragna namnet om det behövs för att skilja sökingångar åt. Fullständig namnform anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i #q. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange fullständig namnform i 378 #q i auktoritetsposten. För svenska personer används fullständig namnform enbart som särskiljande tillägg, d.v.s. när det finns flera personer med samma namn och levnadstid saknas eller är densamma. Men för angloamerikanska personer följs Library of Congress namnform, även om det inte finns behov av särskiljning. På bilden ser ni ett exempel på detta för T. S. Eliot där Thomas Stearns är utskrivet i #q. 100 1 #a Eliot, T. S. #q (Thomas Stearns), #d 378 #q Thomas Stearns

Yrke eller sysselsättning
Yrke eller sysselsättning är kärnelement när: Personer har ett namn som består av en fras som inte talar om vad personen är eller gör Det behövs för att skilja en person från en annan med samma namn (RDA ) Det är tillräckligt att ange beteckningen i den auktoriserade sökingången inom parentes i #c, men kan även anges i fält 374 i auktoritetsposten. Librispraxis: Beteckningen hämtas i första hand från en kontrollerad vokabulär, t.ex. Svenska ämnesord: Att lägga till yrke eller sysselsättning till det föredragna namnet är ett kärnelement för personer vars namn består av en fras som inte talar om vad personen är/gör. Det är även ett kärnelement om det behövs för att skilja en sökingång från en annan. Det är tillräckligt att ange beteckningen i den auktoriserade sökingången inom parentes i #c, men kan även anges i fält 374 i auktoritetsposten. Librispraxis är att termen i första hand hämtas från en kontrollerad vokabulär, t.ex. Svenska ämnesord. Ord eller fraser som beskriver en persons yrke eller sysselsättning kan till exempel vara poet, arkeolog eller läkare. Termerna behöver inte ha med yrkesutövningen att göra. 100 1 #a Andersson, Christer #c (poet) 374 #a Poeter #2 sao

Auktoriserade sökingångar
Nu när vi har gått igenom attribut som vi kan lägga till i den auktoriserade sökingången ska vi se hur vi skapar auktoriserade sökingångar med dessa attribut tillsammans med det föredragna namnet.

Auktoriserad sökingång och särskiljning
Auktoriserade sökingångar ska vara unika. När man konstruerar den auktoriserade sökingången använder man det föredragna namnet för personen som grund. Det är obligatoriskt att i den auktoriserade sökingången lägga till födelsetid och/eller dödstid för svenska personer. För utländska personer följs respektive lands nationalbibliografi eller Library of Congress i VIAF. Att lägga till titel eller annan beteckning samt yrke eller sysselsättning efter det föredragna namnet är obligatoriskt i vissa fall. Auktoriserade sökingångar ska vara unika. När man konstruerar den auktoriserade sökingången för personen använder man det föredragna namnet som grund. För att sedan särskilja olika sökingångar åt använder man de attributen som vi precis har gått igenom. Det är obligatoriskt att i den auktoriserade sökingången lägga till födelsetid och/eller dödstid för svenska personer. För utländska personer följs respektive lands nationalbibliografi eller Library of Congress i VIAF. Att lägga till titel eller annan beteckning samt yrke eller sysselsättning efter det föredragna namnet är obligatoriskt i vissa fall.

Auktoriserad sökingång och särskiljning, forts.
Om man är i behov av ytterligare särskiljning, eller om födelsetid och/eller dödstid inte är tillgängligt, lägg till ett eller flera av följande tillägg: Fullständig namnform Verksamhetstid Yrke eller sysselsättning Övriga termer för grad, titulatur Övrig beteckning Librispraxis: Ange månad eller månad och dag i den auktoriserade sökingången om behov finns för att särskilja namnet från ett annat, om inte redan andra identifierande attribut använts. Librispraxis: Om inget passande tillägg finns, använd samma sökingång för flera personer med samma namn. Ingen auktoritetspost skapas i dessa fall. Behöver man göra ytterligare särskiljning, eller om födelsetid och/eller dödstid inte finns tillgängligt så använder man ett eller flera av följande tillägg. Man anger dem i den ordning som är tillämplig: Fullständig namnform Verksamhetstid Yrke eller sysselsättning Övriga termer för grad, titulatur Övrig beteckning Har man redan använt dessa attribut så har man enligt Librispraxis möjlighet att även lägga till månad eller månad och dag till födelsetiden i den auktoriserade sökingången. I Libris tillämpas även praxisen att om inget passande tillägg finns, används samma sökingång för flera personer med samma namn. Man skapar alltså inte någon auktoritetspost i dessa fall.

Tillägg endast i auktoritetsposten
Nu ska vi titta på många av de attribut som vi kan lägga till i auktoritetsposten för en person, men som vi inte kan lägga till i den auktoriserade sökingången. De flesta av attributen som följer är inte obligatoriska att använda, men kan vara bra att lägga till eftersom de tillför biografisk information som är viktig för att skapa en unik identitet för personen.

Nationalitet, ort och adress
Orter: Födelseort och/eller dödsort Land förknippat med personen Personens adress Librispraxis: Varken födelseort, dödsort, bostadsort eller adress förknippade med personen är obligatoriska. Använd fält 370 och 371. Librispraxis: Det är obligatoriskt att ange nationalitet i fält 043 #a. Nationaliteten anges enligt MARC Code List for Geographical Areas (GAC). En förkortad version finns i Verktygslådan. Vid okänd nationalitet eller verksamhetsland ange koden xx. Vid flera nationaliteter kan #a upprepas. Varken födelseort, dödsort, bostadsort eller adress är obligatoriska enligt Librispraxis. Om uppgiften anges, använd fält 370 och 371. Man behöver alltså inte lägga in land förknippat med personen i fält 370, men det är enligt Librispraxis obligatoriskt att ange nationalitet i fält 043 #a. Koden för nationalitet anges enligt MARC Code List for Geographical Areas. En förkortad version finns i Verktygslådan. Om nationaliteten är okänt anges koden xx. Om flera nationaliteter behöver anges upprepas #a.

Verksamhetsområde Verksamhetsområdet beskriver vad personen är intresserad av eller ägnar sig åt, och behöver inte ha något med yrkesutövningen att göra. Librispraxis: Det är önskvärt men inte obligatoriskt att ange verksamhetsområdet. Termen hämtas i första hand från en kontrollerad vokabulär, t.ex. Svenska ämnesord, och anges i 372: 372 #a Origami #2 sao Personens verksamhetsområde beskriver vad personen är intresserad av eller ägnar sig åt. Det behöver inte ha med yrkesutövning att göra och kan vara både abstrakt (till exempel poesi och musikkritik) och konkret (till exempel träd). Det är önskvärt men inte obligatoriskt att personens verksamhetsområde anges i auktoritetsposten. Man hämtar i första hand termen från en kontrollerad vokabulär som t.ex. Svenska ämnesord, och anger den i fält 372. Exemplet på bilden visar hur verksamhetsområdet anges enligt RDA. Att termen ”Origami” är hämtad från Svenska ämnesord markeras genom att ange sao i #2.

Organisatorisk tillhörighet
Namn på grupp eller grupper där personen har varit med eller är ansluten genom sysselsättning, utbildning, medlemsskap etc. Librispraxis: Inte obligatoriskt att ange. Anges i fält 373. Tillhörigheten anges enligt den form som finns i resursen. Med organisatorisk tillhörighet avses en organisation som en person tillhör eller har tillhört genom anställning, medlemskap, kulturell identitet etc. Enligt Librispraxis är uppgiften inte obligatorisk att ange. Om uppgiften anges, använd fält 373, och ange den organisatoriska tillhörigheten i enlighet med den form som finns i resursen.

Kön Librispraxis: Tills vidare inte obligatoriskt att ange kön.
Substantivform används: man, kvinna. Anges i fält 375. Till vidare är kön inte ett obligatoriskt attribut enligt Librispraxis. Om uppgiften anges, använd substantivformen, t.ex. kvinna, och lägg uppgiften i fält 375.

Personens språk Personens språk är det språk som personen t.ex. använder för att publicera sig. Librispraxis: Önskvärt men inte obligatoriskt att ange. Språkkoden anges i fält 377. Anges enligt Library of Congress MARC Code List for Languages, som finns i Verktygslådan. Personens språk är ett språk som personen använder för att publicera sig på, göra utsändningar på etc. Det är alltså inte nödvändigtvis det språk som används i det land personen är född eller där personen bor. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att ange personens språk enligt Librispraxis. Om språket anges, använd fält 377 och ange koden enligt Library of Congress MARC Code List for Languages, som finns i Verktygslådan.

Biografisk information
Information om personens liv eller historia. Librispraxis: Valfritt att ange biografisk information om en person. Kortfattad biografisk information läggs i fält 678. Använd första indikator 0. Omfattande biografisk information anges endast i de fall personen inte finns med i referenskällor, utan den enda källa man har är den resurs man har i handen. Uppgifter om personens nationalitet, verksamhetsområde, yrke och språk etc. läggs i första hand i fält 043, 372, 374 och 377 etc., men kan kompletteras med en anmärkning i fält 678. Biografisk information är information om en persons liv eller historia. Enligt Librispraxis är det valfritt att ange biografisk information. Om man lägger till denna information ska den generellt vara kortfattad. Förstaindikator 0 används för personers biografiska information. Mer omfattande information kan registreras om personen inte finns med i referenskällor, utan den enda källa man har är den resurs man har i handen. Uppgifter om personens nationalitet, verksamhetsområde, språk etc. läggs i första hand i respektive fält, men kan kompletteras med en anmärkning i fält 678.

Konsulterad källa En resurs som använts för att bestämma namn, titel eller andra identifierande attribut för en person eller annan entitet (RDA 8.12). Librispraxis: Obligatoriskt att ange konsulterad källa för föredraget namn och för relationer mellan personer, familjer/släkter och institutioner. Precisera var i källan uppgiften är hämtad när ett uppslagsverk eller liknande används som källa. Det är önskvärt, men inte obligatoriskt att även ange källa för övriga element som är en del av den auktoriserade sökingången samt för variantnamn. Fält 670 för källor vid belagda uppgifter och fält 675 för källor vid ej belagda uppgifter. En konsulterad källa är en resurs som använts för att bestämma namn, titel eller andra attribut för en person eller annan entitet. Enligt Librispraxis är det obligatoriskt att ange konsulterad källa för föredraget namn och för relationer mellan personer, familjer/släkter och institutioner. Man preciserar var i källan uppgiften är hämtad när ett uppslagsverk eller liknande används som källa. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange källa för övriga attribut som är en del av den auktoriserade sökingången samt för variantnamn. I Libris används fält 670 för källor vid belagda uppgifter och fält 675 för källor vid ej belagda uppgifter. Exemplet på bilden visar en auktoritetspost för en fiktiv gestalt. När det föredragna namnet bestämdes för Jana Berzelius så användes en Wikipedia-artikel där informationen om den fiktiva karaktären kunde läsas i artikeln om Emelie Schepp, som är författaren till böckerna om Jana Berzelius. För att göra detta tydligt i auktoritetsposten står det i #b i 670-fältet ”Jana Berzelius, i artikeln Emelie Schepp”. 100 1 #a Berzelius, Jana #c (fiktiv gestalt) 670 #a Wikipedia (svenska) ( ) #b (Jana Berzelius, i artikeln Emelie Schepp)

Alternativa sökingångar
Nu när vi har gått igenom attribut som vi endast kan lägga till i auktoritetsposten ska vi se hur vi anger variantnamn och skapar alternativa sökingångar.

Variantnamn och alternativa sökingångar
Variantnamn för personen är inte ett kärnelement. Librispraxis: Obligatorisk att ange alla alternativa namnformer som man kan tänkas söka på i auktoritetsposten. Alternativa sökingångar (se-hänvisningar) baseras på en persons variantnamn (RDA ). Gör tillägg till namnet i sökingången enligt instruktionerna i RDA , om tillämpligt. Alternativa sökingångar anges i fält 400. Variantnamn för personen är inte ett kärnelement. Men enligt Librispraxis är det obligatoriskt att ange alla alternativa namnformer som man kan tänkas söka på. Variantnamn kan till exempel finnas i referenskällor eller i de bibliografiska posternas fält 245 eller 500. När man konstruerar en alternativ sökingång för personen använder man variantnamnet som grund. Man gör sedan tillägg till namnet i sökingången enligt instruktionerna i RDA , om tillämpligt. Det är samma tillägg som används för den auktoriserade sökingången. Alternativa sökingångar anges i fält 400 i auktoritetsposten.

Se även-hänvisningar och relationer
Om en person har mer än en identitet, skapas en auktoritetspost för varje identitet med se även-hänvisningar mellan auktoritetsposterna. Hänvisa mellan personer, familjer/släkter och institutioner i fält 500, 510 respektive 511. Använd tillsvidare inte relationsbeteckningarna i RDA Appendix K. 100 1 #a Ekegren, Staffan, #d 1947- 510 2 #a Five Pieces (reportagegrupp) Om en person har mer än en identitet upprättar man en auktoritetspost för varje identitet, med se även-hänvisningar mellan auktoritetsposterna. Man behandlar en person som använder en eller flera pseudonymer, eller sitt verkliga namn och en eller flera pseudonymer, som en person med mer än en identitet. Hänvisa mellan personer, familjer/släkter och institutioner i auktoritetsposter i fält 500, 510 och 511. Använd tillsvidare inte relationsbeteckningarna i RDA appendix K. Fler attribut som kan läggas i auktoritetsposten och som jag inte har nämnt i denna presentation är bl.a. Dewey-klassning, identifikatorer och katalogisatörens arbetsnoteringar. Dessa återfinns i anvisningarna för auktoritetsarbete.

Auktoritetspost Nu ska vi titta på de nya fälten som används i RDA och hur en auktoritetspost för en person kan se ut. Vi börjar med de nya fälten.

Nya fält 024: Identifikator (inte 1XX) 046: Födelsetid och dödstid
368: Titel eller annan beteckning 370: Förknippad plats, t.ex. födelseort, dödsort, etc. (inte1XX) 371: Adress (inte1XX) 372: Verksamhetsområde 373: Organisatorisk tillhörighet (inte1XX) Som jag tidigare nämnt så kan vissa av attributen som ni ser på bilden användas i den auktoriserade sökingången för personen men även i auktoritetsposten. Andra attribut kan endast anges i auktoritetsposten och inte i den auktoriserade sökingången. De attribut som endast kan anges i auktoritetsposten anges här med “inte 1XX” inom parentes.

Nya fält, forts. 374: Yrke eller sysselsättning 375: Kön (inte i 1XX)
377: Personens språk (inte i 1XX) 378: Fullständig namnform

Auktoritetspostens utformning
Auktoritetsformatet finns i Verktygslådan, under rubriken Libris Formathandbok. 008 (Auktoritetsinformation i kodform): Regler för deskriptiv katalogisering: z Annan Ämneordssystem / Thesaurus: | Inget försök att koda Typ och nivå för officiellt organ: | Inget försök att koda 040 Katalogiserande instans: 040 #a S #b swe #e rda När man skapar eller redigerar en auktoritetspost ska man tänka på att kodningen i fält 008 är rätt. Rätt kodning för auktoritetsinformationen hittar ni i Auktoritetsformatet som finns i Verktygslådan, under rubriken Libris Formathandbok. De fält som man behöver ändra i 008 är “Regler för deskriptiv katalogisering”. Innan var normalvärdet AACR2/KRS, men för RDA är normalvärdet z Annan. Det är även viktigt att komma ihåg att ändra “Ämnesordssystem / Thesaurus” till “Inget försök att koda”. Annars markeras posten som LCSH (Library of Congress Subject Heading). Jag vill även påminna om att man för personer kodar “Typ och nivå för officiellt organ” som “Inget försök att koda”. För fält 040 så anger man sitt biblioteks sigel i #a, i #b läggs alltid swe och för RDA-poster anger man rda i #e.

Auktoritetspost Här är ett exempel på hur en auktoritetspost för en person kan se ut. Denna post gäller Anna Lundberg. KB:s sigel är registrerad i 040 #a. I #b står swe, och sedan är posten markerad som en RDA-post i #e. Nationalitet är ett kärnelement i 043 och därför är Sverige angett i kodform i detta fält. Föredraget namn är ett kärnelement och är angett i 100 #a. Födelsetid är ett kärnelement att ange i den auktoriserade sökingången, alltså i fält 100 #d, och anges enligt Librispraxis även i 046. Om det är lätt att få fram läggs även månad och dag i 046. I Libris finns det två personer som heter Anna Lundberg och som är födda Vi behöver alltså skilja dessa åt, och vi lägger därför till ett valfritt tillägg. Eftersom jag vet att den Anna som är föremål för denna auktoritetspost är genusforskare väljer jag denna yrkesbeteckning som särskiljande tillägg efter födelseåret, i #c inom parentes. Den andra Anna Lundberg är historiker, och vi behöver därför inte särskilja dem med ytterligare tillägg. Det är tillräckligt att ange yrkesbeteckningen i den auktoriserade sökingången, men kan även anges i fält 374. Eftersom termen ”genusforskare” inte finns som en kontrollerad term i Svenska ämnesord har jag lagt ”genusforskare” i fält 374 utan beteckning. Det är inte obligatoriskt att ange personens verksamhetsområde, men jag har ändå angett två olika i fält 372. Detta för att bl.a. precisera vilken typ av områden Anna Lundberg är intresserad av. Beteckningarna är hämtade från Svenska ämnesord. I 667 finns två noteringar: Den äldsta visar datum för skapandet av posten samt sigel, enhet och namn på katalogisatören. Medan den nyaste noteringen beskriver att jag har gjort en ändring i posten genom att lägga till det särskiljande tillägget med yrkesbeteckning. Det är bra att ange denna typ av noteringar eftersom det bl.a. gör det lättare att förstå vilka ändringar som gjorts och att veta vem man ska kontakta om man har frågor kring ändringarna. Det är obligatoriskt att ange källa för föredraget namn i fält 670 i auktoritetsposten. Det är inte obligatoriskt att ange källa för övriga element som anges som tillägg till den auktoriserade sökingången. Jag har dock lagt till att jag fått födelseåret med månad och dag från en e-postkonversation med författare i ett separat 670-fält. Avslutningsvis har jag i 678 angett en kort biografisk information, även om detta inte är obligatoriskt.

Institutioner Nästa del i presentationen handlar om institutioner.

Identifiera institutioner
RDA kapitel 11: Identifiera institutioner 11.0 Syfte och tillämpning 11.1 Generella riktlinjer för att identifiera institutioner 11.2 Institutionens namn 11.3 Ort förknippad med institutionen 11.4 Tid förknippad med institutionen 11.5 Samhörande institution 11.6 Nummer på konferensen etc. Kapitel 11 i RDA handlar om att identifiera institutioner. Attributen som identifierar institutioner finns i början av kapitlet, och i slutet finns en instruktion som anger hur man konstruerar sökingångar för institutioner.

Identifiera institutioner, forts.
11.7 Övrig beteckning förknippad med institutionen 11.8 Institutionens språk 11.9 Institutionens adress 11.10 Institutionens verksamhetsområde 11.11 Institutionens historia 11.12 Identifikator för institutionen 11.13 Att konstruera sökingångar för institutioner

Definition av institution
Med institution avses en sammanslutning eller grupp av personer som har ett namn med vilket den kan identifieras och som uppträder eller kan uppträda självständigt (RDA 8.1.2, RDA 11.0). Typiska exempel på institutioner är föreningar, institutioner, företag, ideella föreningar, regeringar, statliga myndigheter, projekt, religiösa samfund, kyrkoförsamlingar, musikgrupper och konferenser. Tillfälliga händelser (t.ex. idrottstävlingar, utställningar, expeditioner, mässor och festivaler) och farkoster (t.ex. fartyg och rymdfarkoster) betraktas även som institutioner. Innan vi går vidare och pratar om det föredragna namnet för institutionen och vilka källor som används, ska vi titta på definitionen av en institution. Med institution avses en sammanslutning eller grupp av personer som har ett namn med vilket den kan identifieras och som uppträder eller kan uppträda självständigt. Typiska exempel på institutioner är föreningar, företag, regeringar, statliga myndigheter, projekt, religiösa samfund, musikgrupper och konferenser. Men tillfälliga händelser (t.ex. idrottstävlingar, utställningar, expeditioner, mässor och festivaler) och farkoster (t.ex. fartyg och rymdfarkoster) betraktas även som institutioner.

Som föredraget namn väljer man den namnform som institutionen är mest känd under (RDA ). Det föredragna namnet är ett kärnelement, och ligger till grund för den auktoriserade sökingången. För att bestämma under vilket namn en institution är mest känd används följande källor (i prioritetsordning): a) föredragna källor, se RDA 2.2.2, i resurser knutna till institutionen b) andra formella uppgifter som förekommer i resurser knutna till institutionen c) andra källor (även referenskällor) För övriga attribut används valfri källa. Föredraget namn för institutioner och vilka källor man använder gäller samma princip som för personer. Jag kommer därför inte att gå igenom detta i detalj för institutioner utan går vidare till nästa bild.

OBS! Vissa namn har en vedertagen svensk form, t.ex. internationella organisationer, äldre institutioner och religiösa ordnar och samfund med vedertagen svensk namnform. För utländska institutioner som saknar vedertagen svensk namnform hämtas namnformen oftast från respektive lands nationalbibliografi. Vissa institutioner inordnas under en annan enhet. Institutioner som byter namn behandlas vanligen som nya individer. När man väljer föredraget namn för institutioner ska man observera att: - Vissa namn har en vedertagen svensk form. Det gäller till exempel internationella organisationer, äldre institutioner och religiösa ordnar och samfund med vedertagen svensk namnform. - För utländska institutioner som saknar vedertagen svensk namnform hämtas namnformen oftast från respektive lands nationalbibliografi. Observera också att vissa institutioner inordnas under en annan enhet, och att institutioner som byter namn vanligen behandlas som nya individer.

När namnet på en institution varierar i resurser knutna till institutionen, välj föredraget namn genom att följa anvisningarna i RDA Tillämpa även specialinstruktionerna i RDA vid behov: Stavning Språk Internationella institutioner Konventionellt namn När namnet på en institution varierar i resurser knutna till institutionen, väljer man föredraget namn genom att följa anvisningarna i RDA Vid behov tillämpar man även specialinstruktionerna i RDA angående: Stavning Språk Internationella institutioner Konventionellt namn Jag kommer inte gå in på dessa mer specifikt, utan man kan läsa mer om detta i anvisningarna för auktoritetsarbete.

Precis som för personer finns det attribut som vi kan ange efter det föredragna namnet i den auktoriserade sökingången och som vi samtidigt kan registrera i auktoritetsposten. Sedan finns det andra attribut som vi inte kan lägga till efter det föredragna namnet utan som endast kan registreras i auktoritetsposten. Jag ska nu gå igenom de förstnämnda attributen.

Typ av institution Lägg till en term för att beskriva typ av institution om det behövs för att särskilja en auktoriserad sökingång från en annan (se RDA och RDA ). Alltid kärnelement för institution vars namn inte uttrycker att det rör sig om en institution. Termen anges i första hand på svenska och hämtas gärna från en kontrollerad vokabulär, t.ex. Svenska ämnesord. Termen anges i singular inom parentes i den auktoriserade sökingången. Om inte en svensk term finns, välj typ på institutionens officiella språk. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange termen i 368 #a: Att lägga till en term för att beskriva typ av institution är obligatoriskt om det behövs för att särskilja en auktoriserad sökingång från en annan. Det är dock alltid ett kärnelement att ange typ av institution för institutioner vars namn inte uttrycker att det rör sig om en institution. Ange i första hand typ av institution på svenska och hämta termen från en kontrollerad vokabulär, t.ex. Svenska ämnesord. Termen anges i singular i den auktoriserade sökingången. Om det inte finns någon motsvarande term på svenska, eller vid tveksamhet, ange typ av institution på institutionens officiella språk. I auktoritetsposten är det önskvärt men inte obligatoriskt att även ange typ av institution i 368 #a. 110 2 #a Atlantis (rymdfärja) 368 #a Rymdfärjor #2 sao

Ort förknippad med institutionen
För konferenser etc. är ort ett kärnelement, se RDA och RDA Läs mer under Konferenser etc. i anvisningarna för auktoritetsarbete. För andra institutioner är ort förknippad med institutionen ett kärnelement om det behövs för att skilja en institution från en annan institution med samma namn. Om en institution är av nationell, regional etc. karaktär, lägg till namnet på landet, regionen etc. Ange ort enligt anvisningarna i kapitel 16. Valfritt tillägg: Lägg till ort förknippad med institutionen om tillägget hjälper till att identifiera institutionen. Librispraxis: Katalogisatören avgör om det valfria tillägget tillämpas. Ort förknippad med institutionen är ett kärnelement för konferenser etc. I denna presentation kommer jag inte specifikt att prata om konferenser etc. För instruktioner om hur konferenser behandlas se anvisningarna för auktoritetsarbete. För andra institutioner är ort förknippad med institutionen ett kärnelement om det behövs för att skilja en institution från en annan med samma namn. Om en institution är av nationell, regional etc. karaktär, lägger man till namnet på landet, regionen etc. Orten anges enligt anvisningarna i kapitel 16, som jag återkommer till sist i presentationen. Det finns ett valfritt tillägg som säger att man kan lägga till ort förknippad med institutionen om tillägget hjälper till att identifiera institutionen. Enligt Librispraxis avgör katalogisatören om detta valfria tillägg ska tillämpas.

Ort förknippad med institutionen, forts.
Anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i delfält #a (eller delfält #b om det är en underordnad institution). Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange ort i fält 370. Orten anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i #a (eller #b om det är en underordnad institution). Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange ort i fält 370 i auktoritetsposten.

Samhörande institution
Lägg till namnet på en samhörande institution om det behövs för att särskilja en auktoriserad sökingång från en annan (se RDA och RDA 11.5). Lägg till namnet på en samhörande institution om institutionens namn vanligen sammankopplas med den samhörande institutionen, se RDA Föredra detta tillägg framför ort, se RDA : Valfritt tillägg: Lägg till namnet på en samhörande institution om tillägget hjälper till att identifiera institutionen. Librispraxis: Katalogisatören avgör om det valfria tillägget tillämpas. 110 1 #a Östgöta nation (Uppsala universitet) Det är obligatoriskt att lägga till namnet på en samhörande institution om det behövs för att skilja en sökingång från en annan. Det gäller t.ex. när två eller flera institutioner har samma namn eller har så lika namn att de kan sammanblandas. Man lägger även till namnet på en samhörande institution om institutionens namn vanligen sammankopplas med den samhörande institutionen. Detta tillägg föredras framför ort-tillägget. Det finns ett valfritt tillägg som säger att man kan lägga till namnet på en samhörande institution om tillägget hjälper till att identifiera institutionen. Och enligt Librispraxis är det katalogisatören som avgör om det valfria tillägget ska tillämpas.

Samhörande institution, forts.
Ange namnet på en samhörande institution genom att använda det föredragna namnet för institutionen. Samhörande institution anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i delfält #a (eller delfält #b om det är en underordnad institution). Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange samhörande institution i 373 #a. Man anger namnet på en samhörande institution genom att använda det föredragna namnet för institutionen. Uppgiften anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i #a (eller #b om det är en underordnad institution). Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange samhörande institution i 373 #a.

Tid förknippad med institutionen
Tid förknippad med institution innebär tid för grundande, upphörande och start- och sluttid (dvs verksamhetstid). Lägg till tid förknippad med institutionen om det behövs för att särskilja en auktoriserad sökingång från en annan och följande element inte är tillgängliga (RDA och RDA 11.4): Ort förknippad med institutionen Samhörande institution För konferenser etc. är tid förknippad med institutionen ett kärnelement, se RDA Valfritt tillägg: Lägg till tid förknippad med institutionen om tillägget hjälper till att identifiera institutionen. Librispraxis: Katalogisatören avgör om det valfria tillägget tillämpas. Med tid förknippad med institutionen avses tid för grundande, upphörande och start- och sluttid (dvs verksamhetstid). Det är obligatoriskt att lägga till tid förknippad med institutionen om det behövs för att särskilja en auktoriserad sökingång från en annan och följande element inte är tillgängliga: - Ort förknippad med institutionen - Samhörande institution Det är dock ett kärnelement att ange tid för konferenser etc. Det finns ett valfritt tillägg som säger att man kan lägga till tid förknippad med institutionen om tillägget hjälper till att identifiera institutionen. Och enligt Librispraxis är det katalogisatören som avgör om det valfria tillägget ska tillämpas.

Tid förknippad med institutionen, forts.
För institutioner som inte är konferenser etc. anges tid förknippad med institution i den auktoriserade sökingången inom parentes sist i samma delfält som institutionen. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange tid i fält 046. För institutioner som inte är konferenser etc. anges normalt tid för grundande i delfält 046 #q och tid för upphörande i delfält 046 #r. För konferenser etc. anges normalt starttid i delfält #s och sluttid i delfält #t. Ange tid förknippad med institutionen genom att ange ett årtal eller en period. För institutioner som inte är konferenser etc. anges tid i den auktoriserade sökingången inom parentes sist i samma delfält som institutionen. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange tid i auktoritetspostens fält 046. För institutioner som inte är konferenser etc. anges normalt tid för grundande i #q och tid för upphörande i #r. För konferenser etc. anges normalt starttid i #s och sluttid i #t. Tid förknippad med institution anges genom att ange ett årtal eller en period. 046 #q 1945 #r 1967 110 1 #a Sverige. #b Luftfartsstyrelsen ( )

Administrativ enhets art
Det är ett kärnelement att lägga till den administrativa enhetens art (om det inte gäller en stad eller en kommun), om det behövs för att skilja en sökingång från en annan. Anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i #a. Önskvärt men inte obligatoriskt att även ange enhetens art i 368 #b. Gör tillägget på svenska. Om inte en svensk term finns, välj typ på institutionens officiella språk: 110 1 #a Darmstadt (Tyskland : Landkreis) 368 #b Landkreis Det är obligatoriskt att lägga till den administrativa enhetens art (om det inte gäller en stad eller en kommun), om det behövs för att skilja en sökingång från en annan. Administrativ enhets art anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i #a. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange uppgiften i 368 #b. Ange i första hand termen på svenska. Om det inte finns någon motsvarande term på svenska, eller vid tveksamhet, ange termen på institutionens officiella språk. På bilden ser ni exempel på när den administrativa enhetens art har lagts för att skilja de två Darmstadt från varandra. Tillägget har angetts både i den auktoriserade sökingången och i auktoritetspostens fält 368. 110 1 #a Darmstadt (Tyskland : Regierungsbezirk) 368 #b Regierungsbezirk

Övrig beteckning förknippad med institutionen
Det är ett kärnelement att ange övrig beteckning för att skilja en institution från en annan med samma namn. Gör detta tillägg när inget av följande attribut är tillräckliga eller passar (RDA och RDA ): Ort förknippad med institutionen Tid förknippad med institutionen Samhörande institution Typ av institution Administrativ enhets art För en institution vars namn inte uttrycker att det är en institution är det ett kärnelement att ange övrig beteckning eller typ av institution. Det är ett kärnelement att ange övrig beteckning för att skilja en institution från en annan med samma namn. Detta tillägg används när inget av följande attribut är tillräckliga eller passar: Ort förknippad med institutionen Tid förknippad med institutionen Samhörande institution Typ av institution Administrativ enhets art För en institution vars namn inte uttrycker att det är en institution är det ett kärnelement att ange övrig beteckning eller typ av institution.

Övrig beteckning förknippad med institutionen, forts.
Valfritt tillägg: Lägg till övrig beteckning förknippad med institutionen om tillägget hjälper till att identifiera institutionen. Librispraxis: Katalogisatören avgör. Övrig beteckning förknippad med institution anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i #a (eller #b om det är en underordnad institution). Det är önskvärt men inte obligatoriskt att ange uppgiften i 368 #c. Ange beteckningen på svenska, när det är tillämpligt. Det finns ett valfritt tillägg som säger att man kan lägga till övrig beteckning förknippad med institutionen om tillägget hjälper till att identifiera institutionen. Enligt Librispraxis avgör katalogisatören om det valfria tillägget ska tillämpas. Uppgiften anges i den auktoriserade sökingången inom parentes i #a (eller #b om det är en underordnad institution). Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange övrig beteckning i 368 #c. Beteckningen anges på svenska, när det är tillämpligt.

Övrig beteckning förknippad med institutionen, forts.
Om en beteckning behövs för att åtskilja sökingångar för två eller flera institutioner med samma namn och förknippade med samma ort, lägg till beteckningen efter ortens namn: 110 2 #a All Hallows (kyrka : London, England : Bread Street) 368 #c Bread Street 110 2 #a All Hallows (kyrka : London, England : London Wall) 368 #c London Wall Om en beteckning behövs för att skilja sökingångar åt för två eller flera institutioner med samma namn och förknippade med samma ort, lägger man till beteckningen efter ortens namn. Ni ser exempel på detta på bilden där den övriga beteckningen som lagts till är två olika gatunamn: Bread Street respektive London Wall.

Auktoriserad sökingång och särskiljning
Auktoriserade sökingångar ska vara unika. När man konstruerar den auktoriserade sökingången använder man det föredragna namnet för institutionen som grund. Lägg till ett eller flera av följande tillägg för att särskilja sökingångar för institutioner (enligt RDA ): Typ av institution Ort förknippad med institution Samhörande institution Tid förknippad med institution Administrativ enhets art Övrig beteckning förknippad med institution Auktoriserade sökingångar ska vara unika. När man konstruerar den auktoriserade sökingången för institutionen använder man det föredragna namnet för institutionen som grund. För att sedan särskilja sökingångar åt använder man ett eller flera av följande tillägg. Man anger dem i den ordning som är tillämplig: Typ av institution Ort förknippad med institution Samhörande institution Tid förknippad med institution Administrativ enhets art Övrig beteckning förknippad med institution

OBS! Om två eller flera administrativa enheter gör anspråk på jurisdiktionen över samma område (t.ex. i samband med ockupation eller inbördeskrig), lägg till en passande beteckning efter den ena eller båda de administrativa enheterna, åtföljd av den tid som den/de existerade, se RDA För en institution vars namn inte uttrycker att det är en institution är det ett kärnelement att ange övrig beteckning eller typ av institution. För konferenser etc. är tid förknippad med institutionen ett kärnelement. Men observera att: Om två eller flera administrativa enheter som gör anspråk på jurisdiktionen över samma område (t.ex. i samband med ockupation eller inbördeskrig), då lägger man till en passande beteckning efter den ena eller båda de administrativa enheterna, åtföljd av den tid som den/de existerade. Och för en institution vars namn inte uttrycker att det är en institution är det ett kärnelement att ange övrig beteckning eller typ av institution. För konferenser etc. är tid förknippad med institutionen ett kärnelement.

Nu ska vi titta på många av de attribut som vi kan lägga till i auktoritetsposten för en institution, men som vi inte kan lägga till i den auktoriserade sökingången. De flesta av attributen som följer är inte obligatoriska att använda, men kan vara bra att lägga till eftersom de tillför biografisk information som är viktig för att skapa en unik identitet för institutionen.

Nationalitet Librispraxis: Obligatoriskt att ange institutionens nationalitet/verksamhetsland i 043 #a. Nationaliteten anges enligt MARC Code List for Geographical Areas (GAC). En förkortad version finns i Verktygslådan. Om institutionen har sin hemvist i fler än ett land anges samtliga länder genom att upprepa #a. Om det är okänt vilket land eller om institutionen är internationell bör även detta anges genom att ange koden xx. Det är obligatoriskt att ange institutionens nationalitet eller verksamhetsland om uppgiften finns tillgänglig. Koden för nationalitet anges i fält 043 #a enligt MARC Code List for Geographical Areas. En förkortad version finns i Verktygslådan. Om institutionen har sin hemvist i fler än ett land anges samtliga länder genom att upprepa #a. Om det är okänt vilket land eller om institutionen är internationell bör även detta anges genom att ange koden xx.

Institutionens verksamhetsområde
Det område inom vilket en institution har sin verksamhet och/eller kompetens, ansvar, jurisdiktion etc. Librispraxis: Önskvärt men inte obligatoriskt att ange verksamhetsområde. Använd i första hand termer från en kontrollerad vokabulär, t.ex. Svenska ämnesord. Anges i 372 #a. Med verksamhetsområde avses det område inom vilket en institution har sin verksamhet och/eller kompetens, ansvar, jurisdiktion etc. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att ange verksamhetsområde i auktoritetsposten. Man hämtar i första hand termen från en kontrollerad vokabulär som t.ex. Svenska ämnesord, och anger den i 372 #a.

Institutionens språk Det/de språk som institutionen använder i sin kommunikation. Librispraxis: Det är önskvärt men inte obligatoriskt att ange språk. Ange en kod enligt Library of Congress MARC Code List for Languages, som finns i Verktygslådan. Ange språkkoden i 377 #a. Institutionens språk är det/de språk som institutionen använder i sin kommunikation. Enligt Librispraxis är det önskvärt men inte obligatoriskt att ange institutionens språk i auktoritetsposten. Om uppgiften anges, ange språkkoden enligt Library of Congress MARC Code List for Languages, som finns i Verktygslådan. Ange koden i 377 #a.

Institutionens historia
Historisk information om en institution. Librispraxis: Obligatoriskt om auktoritetspost upprättas. Anges i fält 678. Använd första indikator 1 för anmärkningar om institutioner och konferenser etc. Institutionens historia är historisk information om en institution. Och det är enligt Librispraxis obligatoriskt att ange denna uppgift i auktoritetsposten. Uppgiften anges i fält 678 och man använder första indikator 1 för anmärkningar om institutioner och konferenser etc. Anmärkningen bör ge en sammanfattande, beskrivande bild. Den kan innehålla uppgifter om vilken typ av verksamhet som bedrivs vid institutionen, verksamhetstid med mera. Man kan ta med uppgifter om namnbyten, tidigare och senare namn, sammanslagningar med mera. Om man har gjort flera auktoritetsposter över en institution som bytt namn och gjort se även-hänvisningar mellan posterna ska man i anmärkningen ge en så sammanhängande beskrivning av historiken som möjligt. Skriv kortfattat men tydligt.

Konsulterad källa En resurs som använts för att bestämma namn, titel eller andra identifierande attribut för en institution eller annan entitet (RDA 8.12). Librispraxis: Obligatoriskt att ange konsulterad källa för föredraget namn och för relationer mellan personer, familjer/släkter och institutioner. Precisera var i källan uppgiften är hämtad när ett uppslagsverk eller liknande används som källa. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange källa för övriga element som är en del av den auktoriserade sökingången samt för variantnamn. Fält 670 för källor vid belagda uppgifter och fält 675 för källor vid ej belagda uppgifter. Konsulterad källa för institutioner följer samma princip som för personer. Jag kommer därför inte att gå igenom detta i detalj för institutioner utan går vidare till nästa bild.

Variantnamn för institutionen är inte ett kärnelement. Librispraxis: Obligatorisk att ange alla variantnamn som man kan tänkas söka på i auktoritetsposten. Alternativa sökingångar (se-hänvisningar) baseras på en institutions variantnamn (RDA ) Gör tillägg till namnet i sökingången enligt instruktionerna i RDA , om tillämpligt. Alternativa sökingångar anges i fält 410 eller 411. Variantnamn för institutioner är inte ett kärnelement. Men enligt Librispraxis är det obligatoriskt att ange alla variantnamn som man kan tänkas söka på. Det kan till exempel röra sig om förkortningar, andra språkformer, mindre vanliga former och underordnade led. När man konstruerar en alternativ sökingång för institutionen använder man variantnamnet som grund. Man gör sedan tillägg till namnet i sökingången enligt instruktionerna i RDA , om tillämpligt. Det är samma tillägg som används för den auktoriserade sökingången. Alternativa sökingångar anges i fält 410 eller 411 i auktoritetsposten.

Librispraxis: Obligatoriskt att ange relaterade institutioner, direkt sammanhängande med föregående eller efterföljande institution (RDA 32.1). Koda relationer mellan institutioner i fält 510 och 511. Använd tills vidare inte relationsbeteckningarna från Appendix K för att beskriva relationen. Enligt Librispraxis är det obligatoriskt att ange relaterade institutioner, direkt sammanhängande med föregående eller efterföljande institution. Man kodar relationer mellan institutioner i fält 510 och 511. Använd tills vidare inte relationsbeteckningarna från RDA Appendix K för att beskriva relationen. Fler attribut som kan läggas i auktoritetsposten och som jag inte har nämnt i denna presentation är bl.a. adress, identifikatorer och katalogisatörens arbetsnoteringar. Dessa återfinns i anvisningarna för auktoritetsarbete.

Auktoritetspost Nu ska vi titta på de nya fälten som används i RDA och hur en auktoritetspost för en institution kan se ut. Vi börjar med de nya fälten.

Nya fält 024: Identifikator (inte 1XX)
046: Tid förknippad med institutionen 368: Typ av institution ; Administrativ enhets art ; Övrig beteckning förknippad med institutionen 370: Ort förknippad med institution 371: Institutionens adress (inte1XX) 372: Institutionens verksamhetsområde (inte i 1XX) 377: Institutionens språk (inte i 1XX) Som jag tidigare nämnt så kan vissa av attributen som ni ser på bilden användas i den auktoriserade sökingången för institutionen men även i auktoritetsposten. Andra attribut kan endast anges i auktoritetsposten och inte i den auktoriserade sökingången. De attribut som endast kan anges i auktoritetsposten anges här med “inte 1XX” inom parentes.

Auktoritetsformatet finns i Verktygslådan, under rubriken Libris Formathandbok. 008 (Auktoritetsinformation i kodform): Regler för deskriptiv katalogisering: z Annan Ämneordssystem / Thesaurus: | Inget försök att koda Typ och nivå för officiellt organ: “Nationell” (statlig), “Övernationell” (t. ex. EU), ”Lokal” (regional/kommunal) eller ”Inget försök att koda” (okänd nivå) 040 Katalogiserande instans: Som jag nämnde tidigare så behöver auktoritetsformatet kollas när man skapar eller uppdaterar en auktoritetspost. Auktoritetsformatet för institutioner överensstämmer nästan helt med det för personer. Det enda som skiljer sig åt är fältet för “Typ av nivå för officiellt organ.” För institutioner ska man i detta fält välja rätt nivå för organet. Man väljer mellan “nationell”, “övernationell” och “lokal” nivå och “Inget försök att koda” (där det sista alternativet anges för okänd nivå). 040 #a S #b swe #e rda

Auktoritetspost Här är ett exempel på hur en auktoritetspost för en institution kan se ut. Denna post gäller ett svenskt lokalt organ: Borås stad. Fält 040 ser precis ut som föregående auktoritetspost. Det föredragna namnet är placerat i 110 #a med första indikator 1 eftersom det handlar om en administraiv enhet. För svenska lokala organ (alltså kommuner) auktoriserar man dem på de namn de själva använder. I detta fall används namnet Borås stad. Borås stad förekommer även under namnet Borås kommun, vilket är registrerat som ett variantnamn i 410. Enligt Librispraxis är det ju obligatoriskt att ange alla variantnamn som man kan tänkas söka på. Till det föredragna namnet anger man även namnet på platsen där den administrativa enheten är belägen, om platsen utgör en jurisdiktion (alltså har en lagstiftande, verkställande eller dömande funktion). Tillägget anges inom parentes i enlighet med kapitel 16. I detta fall är namnet på platsen Sverige. Det är inte obligatoriskt att ange ort förknippad med institutionen i 370, men jag har ändå lagt Sverige i 370 #c. Det är däremot obligatoriskt att ange institutionens nationalitet i 043. Denna kod står för Sverige. Även i denna auktoritetspost har jag lagt in en not om datum för skapande av auktoritetsposten tillsammans med sigel, enhet och namn på katalogisatören. Enligt Librispraxis är det obligatoriskt att ange konsulterad källa för föredraget namn och önskvärt men inte obligatoriskt att ange källa för variantnamn. Jag har angett källor för både föredraget namn och variantnamn i auktoritetsposten i separata 670-fält. Och sist i posten finns det i fält 678 en kort redovisning av institutionens historia. Det är obligatoriskt att ange historisk information om institutionen, och för institutioner används första indikator 1.

Familjer/släkter Nästa del i presentationen handlar om familjer/släkter. För enkelhetens skull kommer jag hädanefter benämna familjer/släkter endast som familjer, även om det i presentationen kommer stå familjer/släkter.

Identifiera familjer/släkter
RDA kapitel 10: Identifiera familjer/släkter 10.0 Syfte och tillämpning 10.1 Generella riktlinjer för att identifiera familjer/släkter 10.2 Familjens/släktens namn 10.3 Typ av familj/släkt 10.4 Tid förknippad med familj/släkt 10.5 Ort förknippad med familj/släkt 10.6 Välkänd medlem av familj/släkt Kapitel 10 i RDA handlar om att identifiera familjer. Attributen som identifierar familjer finns i kapitlets början, medan kapitlets sista sektion tar upp hur man konstruerar sökingångar för familjer.

Identifiera familjer/släkter, forts.
10.7 Ärvd titel 10.8 Familjens/släktens språk 10.9 Familjens/släktens historia 10.10 Identifikatorer för familjer/släkter Att konstruera sökinggångar för familjer/släkter

Definition av familj/släkt
Två eller flera personer som är relaterade till varandra genom födelse, giftermål, adoption, partnerskap eller liknande rättslig statur, eller som på annat sätt presenterar sig som en familj/släkt (RDA 8.1.2). Innan vi går vidare och pratar om det föredragna namnet för en familj och vilka källor som används, så ska vi titta på definitionen av en familj. Med familj avses två eller flera personer som är relaterade till varandra genom födelse, giftermål, adoption, partnerskap eller liknade rättslig status, eller som på annat sätt presenterar sig som en familj.

Som föredraget namn väljs det namn under vilket familjen/släkten är mest känd (RDA 10.2). Föredraget namn är ett kärnelement och används som grund för den auktoriserade sökingången. För att bestämma vilket namn en familj/släkt är mest känd under används följande källor (i prioritetsordning): a) de föredragna källorna, se RDA 2.2.2, i resurser kopplade till familjen/släkten b) andra formella uppgifter som förekommer i resurser kopplade till familjen/släkten c) övriga källor (till exempel referenskällor) För övriga attribut används valfri källa. Föredraget namn för familjer och vilka källor man använder gäller samma princip som för personer och institutioner. Jag kommer därför inte att gå igenom detta i detalj för familjer utan går vidare till nästa bild.

OBS! Vissa namn har en vedertagen svensk form. Det gäller till exempel äldre familjer/släkter. För utländska familjer/släkter som saknar vedertagen svensk namnform hämtas namnformen oftast från respektive lands nationalbibliografi (många finns i VIAF). Familjer/släkter som byter namn vanligen behandlas som nya individer. För familjer/släkter som är kända under mer än ett namn väljs det mest kända namnet som föredraget namn enligt instruktionerna under RDA När man väljer föredraget namn för familjer ska man observera att: vissa namn har en vedertagen svensk namnform. Det gäller till exempel äldre familjer. för utländska familjer som saknar vedertagen svensk namnform hämtas namnformen oftast från respektive lands nationalbibliografi (många finns i VIAF). familjer som byter namn vanligen behandlas som nya individer. För familjer som är kända under mer än ett namn, väljs det mest kända namnet som föredraget namn enligt instruktionerna under RDA

Om en familj/släkt är känd under mer än en namnform, välj föredraget namn genom att tillämpa samma anvisningar som för personer (RDA ): Fullständighet Språk Namn skrivna i icke latinsk skriftart Stavning Om en familj är känd under mer än en form av samma namn, väljer man föredraget namn genom att tillämpa samma anvisningar som för personer. Det kan gälla skillnader i: Fullständighet Språk Namn skrivna i icke latinsk skriftart Stavning Jag kommer inte gå in på dessa mer specifikt, utan man kan läsa mer om detta i anvisningarna för auktoritetsarbete.

Precis som för personer och institutioner finns attribut som vi kan ange efter det föredragna namnet i den auktoriserade sökingången och som vi samtidigt kan registrera i auktoritetsposten. Sedan finns det andra attribut som vi inte kan lägga till efter det föredragna namnet utan som endast kan registreras i auktoritetsposten. Jag ska nu gå igenom de förstnämnda attributen.

Typ av familj/släkt Ange typ av familj/släkt med en lämplig term, t.ex. ”familj”, ”släkt”, ”klan”, ”kungahus” eller ”dynasti”. Librispraxis: Använd i första hand den term som förekommer i Nationalencyklopedin. Om ingen mer specifik term återfinns, använd termen ”släkt”. Det är ett kärnelement att ange typ av familj/släkt i den auktoriserade sökingången. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange typ av familj/släkt i fält 376 i auktoritetsposten: Typ av familj anges med en lämplig term, t.ex. ”familj”, ”släkt” eller ”kungahus”. Enligt Librispraxis ska denna term i första hand hämtas från NE. Om man inte kan hitta någon mer specifik term använder man termen ”släkt”. Det är ett kärnelement att ange typ av familj i den auktoriserade sökingången. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange denna uppgift i fält 376. 100 3 #a Bernadotte (kungahus : #d 1818-) 376 #a Kungahus

Tid förknippad med familjen/släkten
För att ange tid förknippad med familjen/släkten, tillämpa samma instruktioner som för tid för person (RDA 9.3). Ange år eller århundrade Det är obligatoriskt att ange tiden i den auktoriserade sökingågen. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange tiden i fält 046 i auktoritetsposten: 046 #s 1917 100 3 #a Windsor (kungahus : #d 1917-) För att ange tid förknippad med familjen, tillämpar man samma instruktioner som för tid förknippad med person. Tiden anges som år eller århundrade. Det är ett kärnelement att ange tiden i den auktoriserade sökingången. Medan det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange denna uppgift i fält 046.

Ort förknippad med familjen/släkten
Förknippad ort innebär vilken ort eller vilka orter familjen/släkten bor, har bott eller har en koppling till. Ange orten enligt instruktionerna i RDA kapitel 16 Det är ett kärnelement att ange förknippad ort när det behövs för att skilja en familj/släkt från en annan med samma namn. Valfritt tillägg: Lägg till förknippad ort om det underlättar identifieringen av familjen/släkten. Librispraxis: Tillämpa det valfria tillägget. Librispraxis: Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange förknippad ort i auktoritetspostens fält 370: Ort förknippad med familjen är den ort eller orter där familjen bor, har bott eller har en koppling till. Orten anges enligt instruktionerna i RDA kapitel 16, som jag återkommer till i presentationens sista del. Det är ett kärnelement att ange ort när det behövs för att skilja en familj från en annan med samma namn. Det finns ett valfritt tillägg här som säger att man kan lägga till ort om det underlättar identifieringen av familjen. Enligt Librispraxis ska detta valfria tillägg tillämpas. Enligt Librispraxis är det önskvärt men inte obligatoriskt att även ange ort i fält 370. 100 3 #a Nilsson (släkt : #d 1700-talet- : #c Krylbo, Sverige) 370 #e Krylbo, Sverige

Välkänd medlem av familjen/släkten
Det är ett kärnelement att ange en välkänd medlem av familjen/släkten i #g i den auktoriserade sökingången när det behövs för att skilja en familj/släkt från en annan. Valfritt tillägg: Lägg till namn på välkänd medlem av familjen/släkten om det underlättar identifiering av familjen/släkten. Librispraxis: Tillämpa det valfria tillägget. Ange den namnform som används i den auktoriserade sökingången för personen. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange den välkända medlemen i #b i fält 376 i auktoritetsposten: Det är ett kärnelement att ange en välkänd medlem av familjen i den auktoriserade sökingången när det behövs för att skilja en familj från en annan. Det finns ett valfritt tillägg som säger att man kan lägga till namnet på en välkänd medlem av familjen om det underlättar identifieringen av familjen. Enligt Librispraxis tillämpas detta valfria tillägg. Man anger namnet på den välkända medlemmen genom att använda den namnform som används i den auktoriserade sökingången för personen. Det är önskvärt men inte obligatoriskt att även ange uppgiften i 376 #b. 100 3 #a Gogh (släkt : #g Gogh, Vincent van, ) 376 #a Släkt #b Gogh, Vincent van,

Auktoriserad sökingång och att särskilja sökingångar
Auktoriserade sökingångar ska vara unika. När man konstruerar den auktoriserade sökingången använder man det föredragna namnet för familjen/släkten som grund. Lägg till följande tillägg i den auktoriserade sökingången även om det inte behövs för att skilja olika sökingångar åt: Typ av familj/släkt Tid förknippad med familjen/släkten För att särskilja sökingångar för familjer/släkter åt används följande tillägg: Ort förknippad med familjen/släkten Välkänd medlem av familjen/släkten Auktoriserade sökingångar ska vara unika. När man konstruerar den auktoriserade sökingången för familjen använder man det föredragna namnet som grund. Man lägger till tilläggen ”Typ av familj” och ”Tid förknippad med familjen” även om de inte behövs för att skilja olika sökingångar åt. Om man behöver särskilja sökingångar åt är det följande tillägg som används: Ort förknippad med familjen Välkänd medlem av familjen

Nu ska vi titta på många av de attribut som vi kan lägga till i auktoritetsposten för familjen, men som vi inte kan lägga till i den auktoriserade sökingången. De flesta av attributen som följer är inte obligatoriska att använda, men kan vara bra att lägga till eftersom de tillför biografisk information som är viktig för att skapa en unik identitet för familjen.

Nationalitet Librispraxis: Det är obligatoriskt att ange nationalitet eller verksamhetsland för familjen/släkten i fält 043 #a. Nationaliteten anges enligt MARC Code List for Geographical Areas (GAC). En förkortad version finns i Verktygslådan. Vid okänd nationalitet ange koden xx. Om familjen/släkten har flera nationaliteter kan #a upprepas. Det är obligatoriskt att ange familjens nationalitet eller verksamhetsland i fält 043 #a. Koden för nationaliteten anges enligt MARC Code List for Geographical Areas. En förkortad version finns i Verktygslådan. Om det är okänt vilket land familjen tillhör anges koden xx. För flera nationaliteter kan #a upprepas.

Ärvd titel Ange ärvd titel knuten till familjen/släkten.
Librispraxis: Inte obligatoriskt. Anges i rak följd i plural i #c i 376 och/eller som variantnamn i fält 400: 100 3 #a Bowes-Lyon (släkt : #c Storbritannien) 376 #a Släkt #c Earls of Strathmore and Kinghorne 400 #a Strathmore and Kinghorne, #c Earls of (släkt : #c Storbritannien) Enligt Librispraxis är det inte obligatoriskt att ange ärvd titel knuten till familjen. Om titeln ändå anges ska den registreras i rak följd i plural i 376 #c. Titeln kan dessutom anges som variantnamn i fält 400.

Familjens/släktens språk
Ange det språk som familjen/släkten använder i sin kommunikation. Librispraxis: Inte obligatoriskt. Ange en kod enligt Library of Congress MARC Code List for Languages, som finns i Verktygslådan. Ange språkkoden i 377 #a: 100 3 #a Wallenberg (släkt : #d 1700-talet-) 377 #a swe Familjens språk är det språk familjen använder i sin kommunikation. Enligt Librispraxis är det inte obligatoriskt att ange denna uppgift. Om språket ändå anges ska man hämta språkkoden från Library of Congress MARC Code List for Languages som finns i Verktygslådan. Sedan anges språkkoden i fält 377 #a.

Familjens/släktens historia
Att ange familjens/släktens historia är inte ett kärnelement. Librispraxis: Kortfattad biografisk information läggs i fält Omfattande biografisk information anges endast i de fall familjen/släkten inte finns i referensverk utan den enda källa man har är den resurs man har i handen. Använd första indikator 0. Det är inte ett kärnelement att ange familjens historia. Om informationen ändå anges säger Librispraxis att en kortfattad biografisk information läggs i fält 678. En mer omfattande information anges bara i de fall familjen inte finns i referensverk, utan den enda källa man har är den resurs man har i handen. För biografisk information om en familj används första indikator 0, precis som för personer.

Konsulterad källa En resurs som använts för att bestämma namn, titel eller andra identifierande attribut för en familj/släkt eller annan entitet (RDA 8.12). Librispraxis: Obligatoriskt att ange konsulterad källa för föredraget namn och för relationer mellan personer, familjer/släkter och institutioner. Precisera var i källan uppgiften är hämtad när ett uppslagsverk eller liknande används som källa. Det är önskvärt, men inte obligatoriskt att även ange källa för övriga element som är en del av den auktoriserade sökingången samt för variantnamn. Fält 670 för källor vid belagda uppgifter och fält 675 för källor vid ej belagda uppgifter. Konsulterad källa för familjer följer samma princip som för personer och institutioner. Jag kommer därför inte att gå igenom detta i detalj för familjer utan går vidare till nästa bild.

Variantnamn för familjen/släkten är inte ett kärnelement. Librispraxis: Obligatorisk att ange alla alternativa namnformer som man kan tänkas söka på i auktoritetsposten. Alternativa sökingångar (se-hänvisningar) baseras på familjens/släktens variantnamn (RDA ). Gör tillägg till namnet i sökingången enligt instruktionerna i RDA , om tillämpligt. Alternativa sökingångar anges i fält 400. Variantnamn för familjen är inte ett kärnelement. Men enligt Librispraxis är det obligatoriskt att ange alla alternativa namnformer som man kan tänkas söka på. Variantnamn kan t.ex. finnas i referenskällor eller i de bibliografiska posternas fält 245 eller 500. När man konstruerar en alternativ sökingång för familjen använder man variantnamnet som grund. Man gör sedan tillägg till namnet i sökingången enligt instruktionerna i RDA , om tillämpligt. Det är samma tillägg som används för den auktoriserade sökingången. Alternativa sökingångar anges i fält 400 i auktoritetsposten.

Vid namnbyte upprättas en auktoritetspost för respektive namn och se även-hänvisningar kan göras mellan auktoritetsposterna, men det är inte obligatoriskt. Hänvisa mellan familjer/släkter i fält 500. Använd tillsvidare inte relationsbeteckningarna i RDA Appendix K. 100 3 #a Anckarström (släkt : #d -1792) 500 #a Löwenström (släkt : #d 1792-) Om en familj byter namn, upprättas en auktoritetspost för varje namn, med se även-hänvisningar mellan auktoritetsposterna. Det är dock inte obligatoriskt att ange se-även hänvisningar i auktoritetsposten. Man hänvisar mellan personer, familjer och institutioner i auktoritetsposter i fält 500, 510 och 511. Använd tillsvidare inte relationsbeteckningarna i RDA appendix K. Fler attribut som kan läggas i auktoritetsposten och som jag inte har nämnt i denna presentation är bl.a. adress, identifikatorer och katalogisatörens arbetsnoteringar. Dessa återfinns i anvisningarna för auktoritetsarbete.

Auktoritetspost Nu ska vi titta på de nya fälten som används i RDA och hur en auktoritetspost för en familj kan se ut. Vi börjar med de nya fälten.

Nya fält 046: Tid förknippad med familjen/släkten
370: Ort förknippad med familjen/släkten 376: Typ av familj/släkt ; Välkänd medlem av familjen/släkten ; Ärvd titel (inte i 1XX) 377: Familjens/släktens språk (inte i 1XX) De attribut som endast kan anges i auktoritetsposten anges här med “inte 1XX” inom parentes.

Auktoritetsformatet finns i Verktygslådan, under rubriken Libris Formathandbok 008 (Auktoritetsinformation i kodform): Regler för deskriptiv katalogisering: z Annan Ämneordssystem / Thesaurus: | Inget försök att koda Typ och nivå för officiellt organ: | Inget försök att koda 040 Katalogiserande instans: 040 #a S #b swe #e rda Som jag nämnde tidigare så ska man se till så att auktoritetsformatet är rätt kodat i 008 när man skapar eller uppdaterar en auktoritetspost. Kodningen för familjer är densamma som för personer, så jag går inte igenom detta igen, utan går vidare med att visa hur en auktoritetspost för en familj kan se ut.

Auktoritetspost Här är en auktoritetspost för kungahuset Windsor.
040 ser precis ut som föregående auktoritetspost. Föredraget namn är ett kärnelement och är registrerat i fält 100 #a. Att ange typ av familj är ett kärnelement i den auktoriserade sökingången. Den är här registrerad inom parentes efter det föredragna namnet. Termen är hämtad från NE där Windsor beskrivs som det officiella namnet på det brittiska kungahuset. Det är även önskvärt att även ange termen i 376, vilket jag har gjort. Det är obligatoriskt att ange tid förknippad med familjen i den auktoriserade sökingången. Man ska ange år eller århundrade. Enligt NE är Windsor det officiella namnet sedan Årtalet är placerat efter typen av familj (kungahus). Man kan även ange årtalet i fält 046, men det är inte obligatoriskt. Enligt Librispraxis är det obligatoriskt att ange alla variantnamn som man kan tänkas söka på. Variantnamnen är placerade i separata 400-fält. Det är obligatoriskt att ange familjens nationalitet i fält 043 om uppgiften finns tillgänglig. I detta fall är det ett brittiskt kungahus och koden representerar Storbritannien. Det är inte obligatoriskt att ange relationer eller relationsbeteckningar för familjer. Men jag har ändå valt att lägga in det tidigare namnet för Windsor i fält 500, vilket var Sachsen-Coburg-Gotha. Familjens historia är inte obligatorisk att ange i 678, men jag har ändå lagt in en kortfattad information i posten. Enligt Librispraxis är det obligatoriskt att ange konsulterad källa för föredraget namn och för relationer mellan personer, familjer och institutioner. Det är önskvärt, men inte obligatoriskt att även ange källa för övriga element som är en del av den auktoriserade sökingången samt för variantnamn. Jag har lagt källa för föredraget namn och relationer samt Library of Congress variantnamn i separata 670-fält. I 667 finns samma notering som i tidigare auktoritetsposter.

Orter Presentationens sista del handlar om orter.

Identifiera orter RDA kapitel 16: Identifiera orter
16.0 Syfte och tillämpning 16.1 Generella riktlinjer för att identifiera orter 16.2 Namn för orten 16.3 Identifikator för orten 16.4 Att konstruera sökingångar för orter Kapitel 16 i RDA handlar om att identifiera orter. I RDA används ordet ”places” för geografiska platser men den svenska översättningen är ”ort” i enlighet med KRS.

Användningsområde Namn på orter används vanligtvis som:
namn på administrativa enheter, se RDA , och stadsdelar etc., som inte är administrativa enheter som tillägg till titlar på verk, se RDA 6.5 som tillägg till namn på institutioner för att skilja mellan institutioner med samma namn, se RDA som tillägg till konferensnamn, se RDA för att ange orter förknippade med en person, se RDA , familj/släkt, se RDA 10.5 eller institution, se RDA 11.3 Kapitel 16 handlar inte om orter som ämnesord. Utan ortens namn används vanligtvis som namn på administrativa enheter, som tillägg till namn på institutioner och konferensnamn etc. Uttrycket ”administrativ enhet” används här med syftning på den samlande enheten av institutioner (med exekutiv, lagstiftande och dömande funktion) som utövar jurisdiktionen. Namnet på en administrativ enhet utgörs av det geografiska namnet på det område (t.ex. land, provins, delstat, län och kommun) som faller inom enhetens jurisdiktion.

Välj föredraget namn för en ort (i denna ordning) (RDA ): en svensk namnform, t.ex. Japan (inte Nippon) den inhemska formen, t.ex. Buenos Aires Librispraxis: Namn på länder och vissa stadsdelar återfinns i Svenska ämnesord. För andra geografiska namn konsulteras i första hand NE, Svenska Wikipedia, Getty Thesaurus of Geographic Names och GeoNames. Vid tveksamhet kontaktas redaktionen för Svenska ämnesord för hjälp med translitterering och fastställande av namnform för utländska orter. Föredra alltid en svensk namnform om det finns en sådan. Om det inte finns en svensk form används den lokala namnformen. Man välj föredraget namn för orter enligt följande prioritetsordning: En svensk namnform, t.ex. Japan (inte Nippon) Den inhemska formen, t.ex. Buenos Aires Det finns även en Librispraxis som lyder: Namn på länder och vissa stadsdelar återfinns i Svenska ämnesord. För andra geografiska namn konsulteras i första hand Nationalencyklopedin, Svenska Wikipedia, Getty Thesaurus of Geographic Names och GeoNames. Vid tveksamhet kontaktas redaktionen för Svenska ämnesord för hjälp med translitterering och fastställande av namnform för utländska orter. Föredra alltid en svensk namnform om det finns en sådan. Om det inte finns en svensk form används den lokala namnformen.

Ange föredraget namn Ange den namnform som är vanligast förkommande i referenskällor om inte andra instruktioner ges, se RDA – Librispraxis: Uteslut inledande artiklar, se RDA appendix C, om inte namnet ska vara sökbart med artikeln, t.ex. Los Angeles. För att ange föredraget namn så väljer man den namnform som är vanligast förekommande i referenskällor om inte andra instruktioner ges. Och man följer då instruktionerna i RDA – Librispraxis är att utesluta inledande artiklar, om inte namnet ska vara sökbart med artikeln. Exempel på det senare är t.ex. Los Angeles.

Tillägg av större enhet
För orter som inte är länder eller delstater, lägg till namnet på den större geografiska enheten enligt anvisningar i RDA När ortnamnet används som det konventionella namnet på en administrativ enhet, se RDA , lägg namnet på den större enheten inom parentes direkt efter namnet. Administrativa enheter anges i delfält #a med förstaindikator 1: Librispraxis: Förkorta inte namn på länder. Skriv t.ex. Nya Zeeland, inte N. Z. 110 1 #a Luleå kommun (Sverige) För orter som inte är länder eller delstater, lägger man till namnet på den större geografiska enheten enligt anvisningar i RDA När ortnamnet används som det konventionella namnet på en administrativ enhet, lägger man till namnet på den större enheten inom parentes. Administrativa enheter anges i #a med första indikator 1. Exemplet på bilden visar att man lägger till Sverige inom parentes efter den administrativa enheten, Luleå kommun, eftersom ortnamnet Luleå används som en del av det konventionella namnet. Librispraxis är att inte förkorta namn på länder. Skriv t.ex. Nya Zeeland, inte N. Z.

Tillägg av större enhet, forts.
Om ortnamnet används i något av följande element, ska namnet på den större enheten föregås av komma: Ort förknippad med en konferens, se RDA Övrig ort förknippad med institutionen, se RDA Ursprungsort förknippad med ett verk, se RDA 6.5 Ort förknippad med en person, se RDA , familj/släkt, se RDA 10.5, eller institution, se RDA 11.3 Men om ortnamnet istället används i något av följande element så ska namnet på den större enheten föregås av komma. Det gäller: Ort förknippad med en konferens Övrig ort förknippad med institutionen Ursprungsort förknippad med ett verk Ort förknippad med en person, familj eller institution 100 3 #a Nilsson (släkt : #d 1700-talet- : #c Krylbo, Sverige) 370 #e Krylbo, Sverige

Orter inom övriga administrativa enheter
Ange namnet på landet där en ort är belägen som en del av det föredragna namnet om orten är en administrativ enhet som inte täcks av följande (RDA ): orter i Australien, Kanada, Förenta staterna, f.d. Sovjetunionen, f.d. Jugoslavien orter i England, Nordirland, Skottland och Wales orter i utrikes territorier, besittningar etc. Förkorta namnet på delstaten enligt RDA appendix B (RDA ): För orter inom övriga administrativa enheter så lyder instruktionen: Ange namnet på landet där en ort är belägen som en del av det föredragna namnet om orten är en administrativ enhet som inte täcks av följande: orter i Australien, Kanada, Förenta staterna, f.d. Sovjetunionen, f.d. Jugoslavien orter i England, Nordirland, Skottland och Wales orter i utrikes territorier, besittningar etc. Exemplet på bilden visar hur man anger en ort inom Förenta staterna. Här ska man ange namnet på staten där orten ligger som en del av det föredragna namnet. För att ange statens namn följer man instruktionerna i appendix B. Orten New York anges därför som New York, följt av förkortningen på delstaten där New York ligger, N. Y. för delstaten New York. 110 1 #a Sverige. #b Generalkonsulatet (New York, N.Y.)

Frågor? auktoritetsgruppen@kb.se
Om ni har frågor som berör auktoritetsarbete så har Auktoritetsgruppen en egen mejladress dit ni kan skicka era frågor:

Auktoriteter Utbildning i RDA-katalogisering, del 6.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Auktoriteter Utbildning i RDA-katalogisering, del 6."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Auktoriteter Utbildning i RDA-katalogisering, del 6.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Auktoriteter Utbildning i RDA-katalogisering, del 6."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss