Regionalt möte, karlstad

En presentation över ämnet: "Regionalt möte, karlstad"— Presentationens avskrift:

1 Regionalt möte, karlstad
4 oktober 2016

2 Så utvecklar vi industrin - agenda
Kl Inför löneförhandlingarna om Avtal17 – Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna förutsättningar och vad som ger företagen långsiktigt bättre konkurrenskraft Kl Konjunkturutvecklingen – Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna Utgångspunkter i lönebildningen ”The New Normal” Lägre produktivitetstrend ger lägre trend för företagsvinster och löner Fortsatt svag global konjunktur Utvecklingen för Värmlands ekonomi Kl Vägen till industriell utveckling går via kunskap – Per Braconier, kommunikationschef Industriarbetsgivarna Sverige har halkat efter i industriell utveckling efter finanskrisen, trots en i grunden god potential och tradition. Vad vi måste göra och förändra för att vända utvecklingen. Kl Uddeholms utmaningar - Håkan Lundqvist vice vd Uddeholm och Ellen Myrén Scott, HR-chef Uddeholm Kl Företagsklimatet för industrin i regionen och i Sverige – Christer Östlund, Svenskt Näringsliv Kl Lunch Kl Slut

3 Industriarbetsgivarnas förhandlingar i kommande avtalsrörelse
Karlstad 4 oktober

4 Avtal 17 - Bakgrund Ca 2 miljoner löntagare berörs direkt nästa års avtalsrörelse De första (märkessättande) avtalen löper ut den 31 mars 2017 Alltjämt osäkert ekonomiskt läge i omvärlden Svag produktivitetsutveckling Historiskt hög reallöneutveckling Industriarbetsgivarna utgår i sin verksamhet och sina förhandlingar från förbundens gemensamma ”Arbetsgivarpolitiska plattform” och Industriavtalet

5 Industriavtalets förhandlingssystem - Syften
Stärkt internationell konkurrenskraft och god löneutveckling Långsiktig stabilitet och en väl fungerande lönebildning Konstruktiva och ordnade förhandlingar Balanserade resultat utan stridsåtgärder Träffa avtal på förbundsnivå men samordnat inom industrin Etablera ett ”kostnadsmärke” som utgör norm även för övriga parter

6 Processen

7 Industriarbetsgivarnas medlemmars förutsättningar
Exportberoende, internationellt konkurrensutsatta, högt nettoexportvärde, känsliga för makroekonomiska svängningar Kapitalintensiva, svåra att flytta, stora investeringar, långa planeringshorisonter Kontinuerliga processer, pågår dygnet året runt, hög automatisering, känsliga för driftsstopp Råvarubaserade verksamheter, närhet till och priset på råvaror är fundamental, liten möjlighet påverka dessa faktorer Kompetensintensiva, hög teknisk utveckling och stora värden ställer höga krav på flexibilitet och kompetens Konfliktkänslighet, kontinuerliga och kapitalintensiva verksamheter, extremt känsliga för arbetsmarknadskonflikter, företagen används ofta som arena för andra fackliga organisationers stridsåtgärder

8 Industriavtalet ”Avtalsutfallen” 1998-2016
Period Månader Utfall Fördelning Årstakt Datum för tecknande Inför slutlig hemställan 1998 – 37 mån 7,3 % 2,0 % + 0,5 % ATK 1,9 % + 0,5 % ATK 2,37 % 4 jan – 38 mån 8,5 % 2,7 % + 0,5 % ATK 2,2 % + 0,5 % ATK 2,1 % + 0,5 % ATK 2,68 % 22 jan 2004 – 36 mån 2,5 % 2,2 % 2,1 % + 0,5 % ATK 2,43 % 17 mars 36 mån, 6,9 % (2,2 % , 2,1 %, 2,1 % + 0,5 % ATK), årstakt 2,3 %, 16 mars 2007 – 10,2 % 3,7 % 3,5 % 3,0 % 3,4 % 15 mars 36 mån, 9,2 %, årstakt 3,07 %, 9 mars 2010 – 22 mån 3,2 % 0,9 % 2,3 % 1,75 % 25 mars 18 mån, 2,4 %, årstakt 1,6 %, 6 mars 12 mån, 1,2 %, årstakt 1,2 %, 13 mars 18 mån, 2,6 %, årstakt 1,73 %, 19 mars – 14 mån 3,0 % 2,57 % 12 dec 22 mån, 3,9 % (2,0 %, 1,9 %), årstakt 2,13 %, 16 nov 13 mån, 2,6 %, årstakt 2,4 %, 29 nov – 6,8 % 1,9 % 2.1 % + 0,2 % DP 2,3 % + 0,3 % DP 2,27 % 2 april 36 mån, 6,0 %, (1,8 %, 1,8 %, 1,9 % + 0,5 % DP), årstakt 2,0 % 14 mars 36 mån, 6,6 %, (1,9 %, 2,1 %, 2,1 % + 0,5 % DP), årstakt 2,2 % 31 mars 2016 – 12 mån 2,2 % 2,0 % + 0,2 % DP 31 mars

9 Gemensamma övergripande mål IA
Stärkt internationell konkurrenskraft – kostnadskontroll Avtal som möjliggör långsiktiga planeringshorisonter och stabila förutsättningar Företagsanpassade villkor avseende arbetstid/lön/bemanning Nej till förkortad arbetstid – tvärtom öka antalet arbetade timmar (avlösen ATK) Harmonisering av avtal och utsuddade gränser mellan arbetare/tjänstemän. Verksamheternas behov ska vara avgörande vid användandet av kompetens, inte fackliga organisationsstrukturer.

10 Märket Svenskt Näringsliv: Acceptans för att internationellt konkurrensutsatt sektorn sätter märket, i praktiken betyder det att Industriavtalet ska vara normerande. Oklart om LO får ihop samordningen – 6 F Medlingsinstitutet har i sitt uppdrag att tillse att lönebildningen följer märket.

11 Regionalt möte, värmland, 4/10, 2016
Mats Kinnwall, chefekonom

12 Agenda ”The New Normal” Fortsatt svag global konjunktur
Lägre produktivitetstrend implicerar lägre trend för företagsvinster och löner Fortsatt svag global konjunktur Basindustrins roll i Sverige Skånes ekonomiska struktur Basindustrin i Skåne

13 Räkna med persistent lägre produktivitetstillväxt
The New Normal Räkna med persistent lägre produktivitetstillväxt

14 The New Normal Systematiska prognosfel efter finanskrisen
Vikande produktivitetstrend sedan mitten av 00-talet 90-talet: Uppdämd effekt av ITK, globalisering & tillväxtekonomiers entré, avregleringar utdraget nivåskift i produktiviteten Lågt hängande frukter har nu plockats produktivitetstrenden viker Baksmällan efter finanskrisen späder på svag produktivitet Flertalet prognosmakare som IMF, KI, m fl, har begått systematiska prognosfel under senare år Modellbaserade prognoser har överskattat återhämtningen eftersom utgår från historiska samband och därmed antagande om återgång till “The Old Normal”

15 Fortsatt svag global konjunktur

16 Brexit Omedelbara paniken blåste snabbt över

17 Global konjunktur New Normal biter hårt på konjunkturen…

18 Global industrikonjunktur Inga tecken på acceleration

19 Sverige Avkylning på gång

20 Svensk industrikonjunktur Ballongen tappar luften

21 Sverige Riksbankens chockterapi raketbränsle för byggandet

22 Sverige Än kan inte Riksbanken andas ut

23 Snabb ”tjänstefiering” efter finanskrisen… …men delvis en chimär

24 Basindustrin lider efter finanskrisen

25 Sysselsättningen inom basindustrin Accelererande fall efter finanskrisen

26 Värmlands ekonomiska struktur

27 Värmland Betydligt lägre medelinkomst än riksnittet

28 Värmland Industrin fortfarande mycket viktig

29 Värmland Stora lokala inkomstskillnader

30 Värmland Lägre sysselsättningsgrad än rikssnittet

31 Värmland Stora lokala variationer på arbetsmarknaden

32 Värmland Bra fart i skogsindustrin

33 Värmland Gruvindustrin spelar marginell roll

34 Värmland Metallindustrin väger tungt

35 Värmland Basindustrins produktion och sysselsättning i otakt

36 Värmland Basindustrin av stor vikt

37 Vägen till industriell utveckling
Karlstad 4 oktober 2016

38

39 Traditionell bild i debatten: industrins betydelse för samhällsekonomin krymper. Samtidigt visar våra beräkningar att ¾ av exporten är industri och industrinära tjänster. Uppenbarligen helt central för välståndet. (Musik och datorspel som jämförelse mycket små delar av exporten, men vanligt att politiker ser dem som framtidens exportnäringar).

40 Multiplikatoreffekt Enrico Moretti: Den högteknologiska sektorn driver på jobbskapande Svensk studie av Moretti och Per Thulin: varje kvalificerad jobb i exportindustrin ger ytterligare 3 jobb i icke-exporterande näringar Industrin spelar också en viktig roll för jobben, framförallt indirekt. Det visar forskning från Enrico Moretti, en av världens främsta auktoriteter på hur jobben växer fram i moderna samhällen.

41 Det finns en stark bild av industriell stagnation i Sveige
Det finns en stark bild av industriell stagnation i Sveige. Tyvärr sant, eftersom vår industrisektor har upplevt en svag utveckling. Har ännu inte återhämtat oss till nivån innan krisen. En rad andra länders industrier har dock vuxit snabbt. Det är inte tillverkningsindustrin globalt som stagnerar, utan den i Sverige.

42 Dyr nota för tappet

43 Notera att ovan är en samhällsekonomisk beräkning över hur mycket mera värde per år som skulle ha skapats om inte Sverige hade tappat industriell produktion sedan Skillnaden vore ännu större om Sverige hade uppnått en högre produktion idag än 2007.

44 Strukturomvandling under krisen?
Kanske kan man säga att det är förväntat att Sverige skulle stagnera, eftersom det är en global trend att Kina, Indien osv. går om traditionella industriländer. Det ligger en del i detta, men det är inte hela bilden.

45 Flertal utvecklade länder har lyckats bättre än Sverige
Exempel från Västeuropa: Belgien, Österrike, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland Massiv tillväxt i Slovakien, ett redan från början förhållandevis rikt land Vi ser nämligen att också en rad redan rika länder lyckas väl med industriell produktion.

46 Sydkorea, Israel och USA återhämtade sig snabbt
Kanske bästa exemplen är Sydkorea, Israel och USA. Men även Österrike, Belgien, Tyskland, Irland och Nederländerna återhämtade sig relativt snabbt från finanskrisen.

47 Från off-shoring till re-shoring
Trots krisen har USA vuxit genom nya industrier och ”re-shoring” Konkurrensfördel: expertis, näringsklimat, infrastruktur, energiförsörjning Många amerikanska/brittiska företag intresserade eller aktiva med re-shoring När finanskrisen slog till i USA såg det initialt mycket mörkt ut, många industrier lades ned eller var tvungna att få politiskt stöd för att överleva. Men snart började nya industriföretag växa fram i tidigare nedlagda fabriker. Koreaner, kineser och japaner började rentav flytta produktion till USA. Därefter kom en våg av re-shoring där industriföretag som tidigare lagt stora belopp på att flytta ut sin produktion lade stora belopp på att flytta tillbaka den. Varför? Jo, delstater med bra näringsklimat, bra infrastruktur, bra energiförsörjning och gott om expertis visade sig vara konkurrenskraftiga även jämfört med Kina, Mexiko och Indien.

48 En del amerikansk industri fortsätter att flytta ut till länder som Kina. Men många nya startas upp och en hel del flyttar till USA. Intressant eftersom det visar att redan rika länder kan växa med industri.

49 Re-shoring i Sverige? Kan vi få re-shoring i Sverige? Det är den stora frågan.

50 Grafen visar industriell utveckling i Sverige och hela EU under senare tid. Det första vi kan se är att EU som helhet återhämtat sig betydligt bättre (ligger över 100, dvs över 2010 års nivå) medan Sverige har återhämtat sig sämre. I början av 2016 hade Sverige snabbast utveckling i Västeuropa, men det följdes tyvärr av en nedgång.

51 Hur ser det ut framöver? Vi kan lära oss om detta genom att se på en djupgående kartläggning där drygt 500 industriledare runtom i världen tillfrågats om vilka länder som har de bästa förutsättningarna för industriell utveckling. En god nyhet: Sverige är på topp-20 listan. En dålig nyhet: vi förväntas halka ned från plats 13 till 18 mellan nu och Varför? Jo, för att andra länder satsar mera på att stärka industrins villkor, i Sverige förs ingen offensiv politik. Notera förresten att USA, Tyskland, Japan, Sydkorea, Storbritannien och Kanada rankas på topp-10 även Uppenbarligen kan rika västländer klara industriell konkurrens väl.

52 "Business Swedens intervjuer i utlandet ger inte bilden av Sverige som ett attraktivt tillverkningsland. Men intervjuerna med tillverkande företag på plats visar att Sverige generellt erbjuder bra förutsättningar för tillverkningsindustrin". - Business Sweden, 2015 Business Sweden har genomfört en kartläggning om huruvida Sverige kan bli attraktivt för re-shoring. Deras slutsats är att internationella företag inte är särskilt intresserade av Sverige, men att svenska företag ser landet som attraktivt. Så vi är alltså ok, men inte så bra som vi skulle kunna vara.

53 Förbättringar av näringsklimatet krävs för att realisera re-shoring
Satsningar på forskning och utveckling Infrastruktur, näringsklimat, energiförsörjning och andra grundfaktorer Kompetensutveckling: Teknikcollege, ingenjörsutbildningar Handläggningstid kring beslut om tillståndsärenden Plug-and-play koncept för att attrahera nya industrier Hur kan vi bli bättre? Det är den stora frågan. Ovan är några aspekter vi på Industriarbetsgivarna tror på. Sista punkten med plug-and-play är intressant. Varför inte ha fler industriparker där företag enkelt kan etablera sig, utan att behöva lägga åratal på byråkrati kring bygglov och miljöprövningar?

54