Projekt Mera Tall Skog och viltseminarium, Stockholm Ove Arnesson

En presentation över ämnet: "Projekt Mera Tall Skog och viltseminarium, Stockholm Ove Arnesson"— Presentationens avskrift:

1 Projekt Mera Tall Skog och viltseminarium, Stockholm 2016-03-30 Ove Arnesson
Bakgrund Arbetsmetod Några resultat – ett urval Erfarenheter och leveranser

2 SKA-VB 08 Referens – Andel tall
1955 2010 2060 2110

3

4 Projekt Mera tall – organisation
Projekt Mera tall – organisation. Projektet ägs gemensamt av organisationerna. Projektägare / Styrgrupp Monica Stridsman , SKS ,ordf PerArne Nordholst, Såg i Syd Erik Normark, Holmen Skog Leif Olofsson, Sydved Karin Vestlund Ekerby, LRF Skogsägarna Herman Sundquist, Sveaskog Göran Örlander, Södra Projektledare: Ove Arnesson, Skogsstyrelsen Projektgrupp: Lars-Erik Frisk, Såg i Syd, Mats Nilsson, Holmen Skog, Klas Sandberg, Sydved, Kjell Gustavsson, Sveaskog, Mats Hansson, Södra. Referensgrupp: Nationella sektorsrådet där bland annat jägarorganisationerna ingår. Kontaktgrupp: Ewert Frisk, Göran Hållstedt, Kjell Danielsson, Tage Johansson, Thomas Abrahamsson, Vincent Bengtsson

5 Resultat av SydÄBIN genomförd på 28 ÄFO i Götaland våren 2014.
58 % av tallmarkerna, lingontyp eller sämre, är återbeskogade med gran eller annat trädslag än tall. Ca 1,1 milj ha i Götaland har bonitetsklass 5 m3sk/ha och år eller lägre. 58 % motsvarar ca ha produktiv skogsmark som riskerar att ”förloras”. RASE saknas eller är hårt betad på 74 % av provytorna. Färska skador på tall är 16,5 % Ca 31 % av provytorna är röjda enligt ÄBIN 2015

6 Jämförelse resultat (2014) och 2015 ÄFO 6
Andel av tallmark, lingontyp eller sämre, som är återbeskogad med annat än tall: (53%) 57 % RASE saknas eller är hårt betad: (77 %) 83 % Färska skador på tall: (13 %) 7 % Andel röjda provytor: (12 %) 28 % Se vidare på

7 Här är några konsekvenser av ”förgraningen”
Grandominerade skogar på svaga marker ger: Sämre förutsättningar för en uthållig virkesproduktion. Mindre mängd foder för det vilda. Sämre förutsättningar för biologisk mångfald. Gran på torra/svaga marker ökar risken för röta, insekts- angrepp och klimatskador. Älgkalv nov 2011, 12 kg Foto: Jonnie Friberg

8 För lite foder i förhållande till klövviltstammarna ger...
Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Skogskador Grandominerade skogar Biologisk utarmning Älgkalv 0911 12 kg Älgkalv 0901 31 kg

9 Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Projekt
Ett samverkansprojekt mellan

10 Projekt Mera Tall… Är ett gemensamägt nationellt samverkansprojekt med demonstrationsområde i Uppvidinge, Kronobergs län. Projektet syftar till att genom goda exempel och positiva målbilder öka möjligheterna till samverkan mellan skogsägare och jägare för att förbättra balansen mellan skog och vilt. Sätter fokus på ”stövelnivå”. Vad tjänar ”jag” på en bättre balans mellan skog och vilt. Samarbetar med andra organisationer bl. a jägarorganisationerna Fokuserar på hur vi ska använda resultat från inventeringar, egen erfarenhet osv för att ändra attityder och åstadkomma resultat i skogen

11 Projekt Mera Tall… Undviker pekpinnar typ avskjutningsmodell, antal älgar/ 1000 ha osv. Är även ett klimatprojekt – en bra balans mellan skog och klövviltstammar är en förutsättning för ett ståndortsanpassat, klimatsmart skogsbruk. Poängterar att ALLA, skogsbruk, jakt och biologisk mångfald tjänar på bättre balans mellan skog och (klöv)vilt. Projektet är i första hand ett människoprojekt- det handlar om relationer och attityder.

12 Långsiktigt mål för Mera tall
Hög skogsproduktion Ståndortsanpassat skogsbruk Biologisk mångfald Foderöverskott Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. Bra slaktvikter och god reproduktion

13 Projektets mål under perioden 2010-2015
Projektet syftar till att inledningsvis inom ett demonstrationsområde ta fram en arbetsmodell för hur jägare och skogsbruk kan samverka på lokalplanet för att skapa förutsättningar för ett ståndortsanpassat skogsbruk och bibehållen biologisk mångfald i balans med livskraftiga klövviltstammar.

14 Hinder för tallföryngring enligt enkät genomförd bland skogsägare inom demoområdet i Uppvidinge senhösten 2011 Högt betestryck från älg, 43 % Högt betestryck från rådjur, 27 %

15 Mera Tall – Viktiga faktorer för att nå målet
Ökad kunskap om sambanden mellan skog och vilt. Skogsförvaltningen påverkar direkt möjligheterna till viltförvaltning och tvärtom. Ökad förståelse för att jägare, skogsägare och den biologiska mångfalden tjänar på en bättre balans mellan skog och vilt. Bra och relevant faktaunderlag. Effektivare samverkan mellan skogsägare och jägare.

16 Hur kan vi få fakta om läget i skogen?
Inventeringsmetoder klövvilt: Flyginventering Spillningsinventering ( kan komb m betestrycksinv) inventering) Slaktvikter (kalv) Älgobs Avskjutningsstatistik Inventeringsmetoder skador och foder: Skadeinventering (ÄBIN) Betestrycksinventering, RASE Prognos för ungskogsarealens utveckling Referenshägn Foto: Ove Arnesson

17 Vad vi har gjort de här åren – ett urval
2011 – Årliga inventeringar av skador, betestryck och populationer. - Uppmätning referenshägn. - Löpande informationsmöten riktade till skogsägare, jägare och skogstjänstemän verksamma i demonstrationsområdet samt i övriga Götaland. Totalt ca 90 träffar med ca deltagare varav ca 20 möten i demonstrationsområdet. 2011 och 2015 Enkätundersökning 2013 Utbildningspaket för ökad kunskap om skogs- och viltförvaltning 2014 Tallskötselexkursion 2015 Betestrycksinventering i samband med spillningsinventering

18 Några resultat i urval…

19 Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor
Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor. Källa: Södra Skogsplantor och Svenska Skogsplantor 1

20 Skogsplantering i Götaland, antal totalt och antal tall
Källa: Skogsstyrelsen, Södra och Svenska skogsplantor 1

21 Älg och rådjurstäthet enligt spillningsinventeringen

22 Färsk toppskottsbetning på ”huvudstammar” tall
Nivån motsvarar i stora drag ÄBIN-resultaten för ÄFO 6, sommarbetningen högre i MeraTall-området

23

24 Jämförelse mellan ”ÄBIN” o förenklad lokal inv

25 Jämförelse mellan ”ÄBIN” o förenklad, lokal inv

26 Hallonriset var något lägre på referensytorna än i hägnen men ingen betydande påverkan på täckningen kunde konstateras. Den enda växtart som påverkades påtagligt var mjölkörten som reducerades avsevärt i sin höjd-utveckling utanför hägnen (Bergqvist SKS) Referenshägn Höjdutvecklingen för tall visar en tydlig och snabb reduktion i referensområdena. Efter tre år uppgår reduktionen i höjdutveckling till motsvande ett halvt års tillväxt och då är medelhöjden fortfarande bara ca en meter. (Bergqvist SKS)

27 Slaktvikter Mera Tall 1981-2015, 225 kalvar

28

29 Än så länge saknas jämförande resultat från vår enkätundersökning som vi genomförde senhösten 2011 och 2015. Jägares och skogsägares syn på vikten av balans mellan skog och vilt och vilja att samarbeta mot ett gemensamt mål avgör om man lyckas.

30 Detta brukar vi poängtera lite extra…

31 Vid älgförvaltning måste även hänsyn tas till foderkonkurrens från övrigt klövvilt
Hur många rådjur motsvarar en älgs foderbehov? Ca 7 rådjur Hur många dovvilt motsvarar en älgs foderbehov? Ca 4 dovvilt Hur många kronvilt motsvarar en älgs foderbehov? Ca 2 kronvilt

32 Tecken på obalans mellan klövviltpopulationen och fodertillgången som du själv kan bevaka:
Försommarbete på tall Kraftigt vinterbete på tall Låga slaktvikter Låg förekomst av rallarros Älgkalv 0901, 31 kg Foto: Jonnie Friberg

33 Erfarenheter från projektet
Ta hänsyn till hela klövviltsstammen, inte bara älg. Det är viktigt att ha en serie inventeringsresultat som redovisas på ett enkelt sätt och så att de lätt kan jämföras mellan åren. Se på trender, inte detaljer. Fokus på vad inventeringsresultaten innebär för möjligheterna att förvalta både vilt och skog. Komplettera ÄBIN med lokala inventeringar. Håll diskussionen vid liv – en bra balans mellan skog och vilt gynnar alla. Odla ett bra samverkansklimat - respektera varandras åsikter och kunskaper. Leveranser Handbok ”Tio tips för Mera Tall”. Våren 2016. Slutrapport. Sommaren 2016.

34 Erfarenheter från arbetet i projektgruppen som kan vara till nytta i det fortsatta arbetet
Projektet bör ägas gemensamt av de organisationer som ingår med gemensamt ansvar för mål och resultat. Diskutera i starten noga igenom målsättningen för projektet så ni får en tydlig och gemensam målbild. Kompromissa när det gäller egna organisationers rutiner och arbetssätt. Ge medarbetarna mandat och TID att arbeta med projektet.

35 Alla tjänar på en bättre balans mellan foder och klöviltspopupationer så vägvalet borde vara enkelt……

36 …eller så väljer vi denna väg

37 Dokumentation från projektet finns på
”Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början” (Winston Churchill 1942) Dokumentation från projektet finns på