NVDB – Utbildning om gång-, cykel- och mopedvägnät Block 4

En presentation över ämnet: "NVDB – Utbildning om gång-, cykel- och mopedvägnät Block 4"— Presentationens avskrift:

1 NVDB – Utbildning om gång-, cykel- och mopedvägnät Block 4
Version

2 Förkunskaper för detta bildspel
Innan man tittar på detta bildspel bör man ha kunskaper motsvarade det som förmedlas i NVDB-skolan (Block 1). Man bör även ha de kunskaper som lämnas i bildspelet för bilnät (Block 2). Man bör under bildspelets gång ha tillgång till Dataproduktspecifikationer väg samt Regler för insamling och leverans av vägdata för att göra egna fördjupningar. Se

3 Så här använder du bildspelet
På nästa bild finns en översikt från vilken man kan hoppa till valda delar. Klickar man med musknappen på denna symbol hoppar man till valt avsnitt. Klickar man med musknappen på denna symbol hoppar man tillbaka till översikten.

4 Översikt Inledning Kundnytta Gång- och cykelnät i NVDB
Allmänt om generalisering Generalisering av gång- och cykelnät Att tänka på…. Kvalitetskrav för gång- och cykelnätet Hur ska gång-, cykel- och bilnät samexistera? Exempel på generalisering och konnektering Företeelser på gångnät och cykelvägnät Ändringslogg

5 Gång- och cykelnät DPS Vägnät är en dataproduktspecifikation med rubriken ”Det svenska vägnätet” som gäller för allt vägnät, dvs. bil-, cykel- och gångnät. Cykelnät och Gångnät bildar tillsammans ett GCM-nät. GCM står för Gång-, Cykel och Moped där moped avser moped klass II. Begreppet cykelnät används här för vägnät där fotgängare, cyklister och mopedister (klass II) samsas och gångnät för alla vägar som är avsedda för fotgängare men inte för fordon. Företeelsetypen Vägtrafiknät anger vilken nättyp som vägen har -- bil-, cykel- eller gångnät. Alla vägar, gator, torg, färjeleder och andra leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå i NVDB. Även vägar inom parkeringsytor, bostads‐ och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov kan ingå. Dessutom ska cykel- och mopedvägar ingå. Gångvägar kan ingå. Däremot ingår inte traktorvägar, skoterleder eller tillfälliga vägar t.ex. isvägar. Vandringsleder, motionsslingor och stigar som normalt inte har någon egentlig konstruktion, ska inte finnas i NVDB. Se kap 4 i DPS Vägnät.

6 Olika Nättyper i Vägtrafiknät
Bilnät Cykelnät Det blå området: Bilnät är vägar som man får köra bil på. Det gula området: Cykelnät är vägar som man får cykla på men inte köra motorfordon (förutom moped klass II) Det röda området: Gångnät är vägar som man får gå på men inte köra fordon på. Gångnät

7 Olika trafikantgrupper
Cykelnät Endast motordrivna fordon, t.ex. motorväg Endast motordrivna fordon och cyklar, Endast cyklar, t.ex. cykelfält t.ex. ”gångtrafik förbuden” Motordrivna fordon, cyklar och fotgängare, dvs. de flesta gator och vägar Endast cyklar och fotgängare, t.ex. GCM-banor Bilnät Endast fotgängare, t.ex. trottoar Gångnät

8 Hur trafikanter samsas på vägnätet
bilar bilar+cyklar Cykelvägnät bilar+cyklar+fotgängare cyklar Bilvägnät Exempel: Cykelvägnätet omfattar cykelnätet + delar av bilnätet. Gångvägnätet omfattar gångnätet + delar av cykelnätet och delar av bilnätet. cyklar+fotgängare Gångvägnät GCM-nätet GCM-nätet är den del av vägnätet som man inte får köra bil på, dvs hela vägnätet exklusive bilvägnätet. fotgängare

9 Cykelnätet Kommunalt och enskilt cykelnät finns nu i april lagrat i NVDB med en sammanlagd längd på ca km. maj 2015 ca km) Dessutom finns ca km statligt cykelnät. (maj 2015 ca km)

10 Cykelvägnät resp. cykelnät
Cykelvägnätet består av alla vägar som får användas för cykeltrafik. Vägar som det inte är tillåtet att cykla på är t ex motorvägar, trottoarer, gångbanor och där förbud mot cykel förekommer. Dessa vägar ingår inte i cykelvägnätet. Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik men inte bil- eller gångtrafik, exempelvis kan det vara cykelbana, cykelfält, vägpassager i plan avsedda för cykeltrafik med eller utan vägmarkering och sträckor som knyter samman cykelnät och bilnät. Bilnätet är alla vägar som är avsedda för biltrafik, allt från motorväg till skogsbilväg. Cykeltrafik kan gå på cykelnät samt den del av bilnätet som är upplåtet för cykeltrafik. Avsnitt på bilnätet som ur vissa aspekter är speciellt utpekade för cykeltrafik är ”Cykelled” samt ”Rekommenderad bilväg för cykeltrafik”.

11 En gång till… Skillnaden mellan cykelvägnät och cykelnät?
Ett cykelvägnät består av alla vägar som får användas för cykeltrafik. Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik, exempelvis: cykelbana cykelfält vägpassager i plan med vägmarkering avsedda för cykeltrafik t ex Cykelöverfart/ cykelpassage övergångsställe eller utan vägmarkering gatupassage utan utmärkning Bilnätet är alla vägar som är avsedda för biltrafik, allt från skogsbilväg till motorväg . Vägar som det inte är tillåtet att cykla på är t ex motorvägar trottoarer gångbanor och där förbud mot trafik med cykel förekommer. Dessa vägar ingår inte i cykelvägnätet. Bilnät som tillåter cykeltrafik Vissa stråk och sträckor på bilnätet pekas ut som speciellt lämpliga för cykeltrafik: cykelled samt rekommenderad bilväg för cykeltrafik. ”vanliga vägar och gator” Cykeltrafik kan gå på cykelnät samt den del av bilnätet som är tillåtet för cykeltrafik.

12 Gångvägnät resp. gångnät
Gångvägnätet utgörs av alla bilvägar och GCM-banor som är upplåtna för fotgängare. Gångnätet består av trottoarer och gångvägar (gångbanor) avsedda för fotgängare och som inte är upplåtna för fordon. Dessutom ingår ytor som normalt används för gående men som inte är terräng. Exempel på sådana ytor är torg och kajer. Gångnätet ses i detta sammanhang som ett komplement till bilnätet och cykelnätet. Därför ingår inte bilnätet och cykelnätet i gångnätet enligt denna definition trots att dessa oftast är upplåtna för fotgängare. För att i NVDB särskilja bilnät, cykelnät och gångnät från varandra används företeelsetypen ”Vägtrafiknät”. Typ av konstruktion anges för gång- och cykelnätet med företeelsetypen GCM-vägtyp där varje delsträcka får ett värde beroende på vilken typ av konstruktion gång- och cykelnätet har, t.ex. gångbana eller cykelpassage.

13 Kundnytta Cyklister och fotgängare
Digitalt GCM-vägnät till nytta för cyklister och fotgängare. Exempel: Hitta kortaste cykelvägen till affären, jobbet eller vänner. Hitta kortaste gångvägen från tågstationen till affärsmötet. Hitta säkraste skolvägen för barnen om de cyklar eller går till skolan. Hitta en säker (upplyst) cykelväg eller promenadväg. Planera cykelväg för rekreation. Cykelreseplanerare t.ex.

14 Kundnytta kommunal verksamhet
Digitalt GCM-vägnät till nytta för drift och underhåll samt annan kommunal verksamhet. Exempel: Planering av skolvägar och skolskjutsplanering. Planering/optimering av färdväg för hemtjänsten. Planering av drift och underhåll på gång- och cykelnät .

15 Gång- och cykelnät i NVDB

16 Vilken typ av vägnät skall finnas i NVDB
Grundregel De vägar som skall ingå i NVDB är ”Sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon eller cykeltrafik”. Gångnätet är frivilligt att leverera till NVDB för en kommun men om gångnät levereras så ska det vara användbart ur en användares perspektiv. Det ska alltså i någon mening vara navigerbart och inte bara vara fragment.

17 Vägar för cykeltrafik skall ingå i NVDB
Vägar för cykeltrafik som skall ingå Cykelbanor och cykelfält Gatupassage, cykelöverfart/cykelpassage och övergångsställe Cykelstråk över öppna ytor (torg, kaj, gångfartsområde) Färjeleder där färjan tar ombord cyklar Förbindelser mellan cykelbanor som inte utgörs av cykelbana (t.ex. en kortare passage där cykeln bör ledas) Allt cykelnätet skall ingå i NVDB enligt beslut i NVDB-rådet december 2014.

18 Vägar för gångtrafik kan även ingå i NVDB
Vägar för gångtrafik som kan ingå Gångbanor och trottoarer Gatupassager och övergångsställen Gångstråk över öppna ytor (torg, kaj, gångfartsområde) Trappor, rulltrappor, perronger, passager genom byggnader Färjeleder där färjan inte tar fordon Ramp för rörelsehindrade Då gångnätet läggs in i NVDB är det av stor betydelse att man inte håller en högre ambitionsnivå initialt än man mäktar med att varaktigt ajourhålla med specificerad kvalitet. Det är alltså rekommendabelt att man börjar med det friliggande gångnätet och att man för detta uppnår fullständighet inom ett naturligt avgränsat område och därefter bygger ut och förfinar gångnätet i den takt man har behov av och möjlighet att ajourhålla det. Börja alltså med gångbanor, komplettera med trottoarer och slutligen fyller man på med det ”yttersta” gångnätet, t.ex. från trottoaren och framtill adresspunkten. Ambitionen är att skapa möjlighet att i NVDB lagra ett komplett gångnät men det finns inget krav att det skall ingå.

19 Gångvägar som inte ska ingå i NVDB
Vägar för gångtrafik som inte ska ingå Stigar Motionsspår Vandringsleder En gångstig, vardagligt kallad stig, är ett stråk för i första hand fotgängare och har uppkommit genom slitage från fötter. Naturliga stigar är vanliga framför allt i skogsområden, men kan också bildas exempelvis vid strategiska passagesträckor över gräsytor i tätorter. Motionsspår Anlagd bana eller stig ämnad för i första hand löpning eller skidåkning. En Vandringsled är en upptrampad, röjd och oftast uppmärkt gångstig avsedd för rekreation och motion, vanligen belägen på landsbygden.

20 Generalisering

21 Generaliseringsregler för vägbanenivån - Funktionella krav
Kraven på logisk konsistens för vägnätets topologi och krav på nodens placering – dess geometri. Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges. Enkelhet i topologin ska eftersträvas. Vägnätet ska inte i onödan brytas upp i korta referenslänkar. Det ska gå att känna igen sig vid en uppritning av vägnätet, dvs. den kartografiska presentationen ska vara god. Data fångat med olika metoder såsom geodetisk mätning, GPS-mätning, fotogrammetrisk kartering etc. skall kunna ligga till grund för en generalisering. Topologin gör det möjligt att navigera i kartan, dvs vilka vägval kan man göra då väglinjer skär varandra.

22 Vägnätsgeneralisering för gång- och cykelnät – vägmitt
Grundregeln är att referenslinjen skall avbilda körbanans, cykelbanans och gångbanans mittlinje eller cykelfältets mittlinje. Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga breddningar av cykelbana eller cykelfält. I komplicerade korsningar måste ibland kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referenslinjen i korsningsytan komma att avvika ifrån den tänka körbana eller gångbana som den skall avbilda. Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör i en korsning ändå skall avbildas kontinuerligt genom korsningen eller över en utfart.

23 Vägnätsgeneralisering för gång- och cykelnät – Specialregel för färjeleder och hissar
Geometrin för en vägsträcka som utgörs av färjeled redovisas som en sträcka som följer den troliga rutten för färjan. Geometrin för den vertikala sträcka som en hiss representerar kan inte hanteras i NVDB. Man måste därför ge avkall på korrekt geometrisk återgivning och låta sträckan luta så att plankoordinaterna vid hissens nedre och övre läge ligger ca. en meter från varandra. Problemet med vertikala referenslinjer är att man i 2-dimensionell visning inte ser och kan hantera företeelser som ligger på den vertikala linjen.

24 Referenslinjens placering

25 Generalisering – placering av noder
Noder skall endast placeras på följande ställen i vägnätet: Där vägar (inkl. gång- och cykelnät) korsar varandra i plan. Noden placeras i referenslinjernas skärningspunkt. Vid vägars ändpunkt. Där en ny väg (cykel- eller gångbana) ansluter till en befintlig väg. Noderna placeras så att längden (i xy-planet) mellan två noder inte understiger 2 m. (Undantag för hissar där en meter accepteras.) Detta kan leda till att länkarna ibland dras ihop till en enda nod. I bilnät får avståndet inte understiga 5 meter. Undantag för hissar där en meter accepteras men undantagsvis kan även länkar med en längd ned till 1,5 meter accepteras i vissa fall.

26 Generaliseringsregler för gång- och cykelnät
Liknar de som gäller för bilnätet. För gång- och cykelnätet gäller att trottoar, gångbana, cykelbana och cykelfält är att betrakta som körbanor. Länkar bör inte vara kortare än 2 meter. Kontinuitetsregeln tillämpas i korsningar, över in- och utfarter etc. Förbindelsepunkter mellan gång-, cykel- och bilnät skall markeras med nod. Gång- och cykelnät på öppna ytor - t.ex. torg, parkering, gångfartsområden - avbildas med en eller flera referenslänkar som redovisar förbindelsemöjligheterna över ytan. Övergångsställe och cykelpassage som går intill varandra ska ha en gemensam referenslinje. Undantagsvis kan länkar med en längd ned till 1,5 meter accepteras.

27 Generaliseringsregler för påbjuden gångbana och cykelbana(uppdelad)
Skylten talar om att det är en uppdelad gång- och cykelbana. Gångbanan och cykelbanan skiljs åt med en spärrlinje. Normalt visar skylten vilken bana som är gångbana och vilken som är cykelbana. Oftast målas det på asfalten också. I dessa fall registreras endast en referenslinje. Då gång och cykelnät går på samma yta men det är en påtaglig skillnad i konstruktion, färg och/eller material för de båda trafikslagen skall de representeras med var sin referenslinje. Kanalisation: Gångnät och cykelnät är avskilt ifrån varandra och/eller från bilnätet med en separation. Separation kan t ex vara ett räcke, kantsten eller skiljeremsa. Då separation förekommer resulterar det i att de olika nättyperna representeras med egna referenslinjer. Refuger i gång- eller cykelnätet utgör ett undantag.

28 Generaliseringsregler
En cykel- eller gångbana avbildas med egna referenslänkar. Vinkeln vid anslutningen mot bilnätets referenslinje eller mellan gång- och cykelnätens referenslinjer bör inte understiga 45 grader. anslutningsvinkel > 45° Anslutning av gång- och cykelbanor till bilnät ska ske i gång- eller cykelbanans naturliga förlängning. Vinkeln ska dock inte vara mindre än 45 grader mot bilnätet.

29 Avbildning av cykelbana och cykelfält
Bilden visar hur en övergång mellan cykelbana och cykelfält avbildas samt hur cykelfältet kopplas till bilnätet, då cykelfältet upphör, med en vinkelrät anslutning. Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till ”Cykelbana” för delen till vänster och ”Cykelfält” för delen till höger. Då bilväg, cykelfält och med bilväg parallellt gång- eller cykelnät ska kopplas samman, där de börjar eller slutar, skall kopplingen ske ortogonalt.

30 Gång- eller cykelnät ansluts till en befintlig vändplats
Bilnätet slutar i noden vid vändplatsens slut och där ansluter gång- eller cykelnätet. Exemplet ovan visar hur ett gång- eller cykelnät ansluts till en vändplan. I exemplet har gång- och cykelnät anslutits till ett redan befintligt bilnät. Bil-, gång- och cykelnät har då egna referenslänkar vars nod ligger vid vändplanens ”slut”. Skapas vägen fram till och med vändplanen och gång- och cykelnät vid samma tillfälle blir det endast en referenslänk som till en del är bilnät och en del är gång- eller cykelnät. Samma sak inträffar då gång- och cykelnät ursprungligen var en del av bilnätet men som senare byggts om till GCM-väg. För att skapa en bra historik är det kanske bäst att avsluta den delen av bilnätet och skapa en ny referenslänk för gång- eller cykelnät men då måste alla företeelser registreras på nytt på den nyskapade referenslänksdelen.

31 När blir det gemensam nod med bilnätet i korsning?
> 2 meter Bilnät Gångnät Cykelnät Nod 2 1 3 Om anslutningen av gång- eller cykelnät inträffar mindre än 2 meter från en gällande nod i ett befintligt nät sker anslutningen istället till den befintliga noden. Skärningspunkter i plan mellan gångnät, cykelnät och bilnät skall markeras med nod. Bilden visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet då avståndet från den vinkelräta anslutningen är större än 2 meter till närmaste nod i bilnätet. Bilden visar även hur ett övergångsställe med intilliggande cykelpassage avbildas med en gemensam referenslinje och ansluts mot trottoarer och bilnätet med noder. Bilden visar dessutom hur övergångsställe ansluts till trottoarer och bilnät med noder.

32 När blir det gemensam nod med bilnätet i korsning?
< 2 meter Bilnät Gångnät Cykelnät Nod Om anslutningen av ett gång- eller cykelnät inträffar mindre än 2 meter från en gällande nod i ett befintligt nät sker anslutningen istället till den befintliga noden. Undantagsvis kan länkar med en längd ned till 1,5 meter accepteras. Bilden visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet då avståndet från den tänkta anslutningen är mindre än 2 meter från närmsta nod på bilnätet. Nere till höger visas hur linjen för trottoaren som kommer nerifrån vinklas in till en gemensam nod med övergångställets nod då de ansluts till trottoaren som löper från vänster till höger då det är mindre än 2 meter.

33 Kontinuitetsregeln Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen
Kontinuitetsregeln Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt Bilnät Gångnät Cykelnät Nod Bilden illustrerar hur ett cykelfält fortsätter över korsningen och övergångstället trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över korsningen trots att övergångställe saknas.

34 Kontinuitetsregeln Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen
Kontinuitetsregeln Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt Cykelbanor och cykelfält avbildas med en kontinuerlig linje då de återkommer inom 20 meter. Gångbanor och trottoarer avbildas med en kontinuerlig linje då de återkommer inom 50 meter. Bilnät Gångnät Cykelnät Bilväg < 20 m Cykelfält utfart Trottoar För att förhindra att näten delas upp i korta sträckor införs en kontinuitetsregel som tillämpas i korsningar samt då gång- eller cykelbanan tillfälligt upphör på grund av t.ex. busshållplats eller cykelbox. < 50 m Bensinmack Bilden illustrerar hur ett cykelfält fortsätter över utfarten trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över utfarten trots att trottoar saknas.

35 Torg, gångfartsområde och parkeringsyta
Bilnät Gångnät Cykelnät Nod Gång- och cykelnät på öppna ytor - t.ex. torg, parkering, gångfartsområden - avbildas med en eller flera referenslänkar som redovisar de huvudsakliga stråk som trafikanter färdas över ytan. Om näten korsar varandra skall de konnekteras med en nod.

36 Adresspunkters anslutning till vägnätet
Cykelbana 1 3 5 7 > 5 meter Gångbana < 5 meter Staket 2 4 6 8 Adresspunkterna 1, 3, 5 och 7 ska ha en referenslinje från den genomgående gångbanan och fram till dörren (adresspunkten) därför att avståndet ut till gångbanan är större än 5 meter. Adresspunkterna 2, 4 och 8 ska inte ha en referenslinje från den genomgående gångbanan och fram till dörren (adresspunkten) därför att avståndet ut till gångbanan är mindre än 5 meter. Adresspunkten 6 ska ha en referenslinje från den genomgående gångbanan och fram till dörren (adresspunkten) därför att ett staket hindrar den fria passagen rakt ut till gångbanan och det blir en omväg längre än 5 meter. Bilväg Varje adresspunkt ska kunna projiceras ortogonalt och med fri passage på någon del av vägnätet med ett avstånd av max 5 meter.

37 Att tänka på för gång- eller cykelnät
Skilj på avsluta och ta bort. Förändra bara när förändringar skett i verkligheten! Håll nätet konnekterat – Skapa inga glapp! Då man skapar nytt eller ändrat vägnät: Se till att företeelserna finns! Bil-, cykel och gångnät kan gå mycket nära varandra men får inte korsa varandra oavsiktligt. Då man avslutar vägsträckor sätts ett avslutsdatum då sträckan togs ur trafik men den finns kvar i databasen och kan ses om man väljer ett betraktelsedatum som ligger före avslutsdatumet för sträckan. Man ska bara ta bort sträckor som finns i databasen av misstag – sträckan har aldrig funnits i verkligheten. Förändra gör man då det skett förändringar i verkligheten. Då man bygger om en sträcka så att referenslinjen flyttas ska man avsluta den gamla sträckan (referenslänksdelen) och skapa en ny referenslänk för den nya sträckan. Nätet ska alltid vara ”navigerbart”, dvs det ska vara konnekterat i korsningar där man kan göra ett vägval. Då man avslutar en sträcka och ersätter med en ny ska antagligen ett antal företeelser som fanns på den gamla sträckan även finnas på den nya. Om de olika näten korsar varandras p.g.a. dålig geometri skapas automatiskt noder därför det betraktas som plankorsningar.

38 Vägnätsförändring När får man skapa en ny referenslänk?
Ny referenslänk får endast skapas: När en ny vägsträcka har byggts När man upptäcker att en väg saknas i NVDB Vid ombyggnad t.ex.: Nytt cykelfält Ny trottoar Ny cykelöverfart Vid korrigering av felaktig generalisering där de saknade delarna måste läggas in och/eller skapa möjlighet för företeelser som måste läggas på. Nya referenslänkar ska skapas då man varit ute med ”spaden” eller då man konstaterar att det finns en väg i verkligheten men som saknas i databasen. Ibland tvingas man lägga in nya referenslänkar då man ska rätta en felaktigt generaliserad vägkorsning.

39 Förstör inte historiken!
Tänk på att det kan finnas historiska (avslutade) länkar som är kopplade till aktuella noder och vise versa. Man måste alltid ha koll på det historiska vägnätet när man lägger till eller rättar vägnät. Då man redigerar vägnätet är det viktigt att man ”ser” det historiska vägnätet så att man inte skadar historiken. Vägnätsredigeraren måste alltså ta hänsyn till både framtida, aktuellt och historiskt vägnät så att vägnätet är konnekterat och navigerbart vid varje val av betraktelsedatum.

40 Kvalitetskrav för gång- och cykelnät
Cykelnät är ett obligatoriskt nät på samma sätt som bilnätet. Det är frivilligt för en kommun att avtala att leverera gångnät till NVDB men om man levererar så ska fullständighet för åtminstone det friliggande gångnätet eftersträvas. Noggrannheten för geometrilinjen måste vara så hög att inte cykelfältets geometrilinje som löper utmed en gata vinglar fram och tillbaka över bilnätets geometrilinje eller att t.ex. linjer för cykelfält och trottoar korsar varandra oavsiktligt. De olika nättypernas geometrilinjer ska ligga på rätt sida i förhållande till varandra. Rimlig proportion för avståndet mellan bilnät, cykelfält och trottoar relaterat till vägbredd. Minsta avstånd mellan noder är 2 meter. Kontinuitetsregeln: Gång-och cykelnät som tillfälligt gör uppehåll i en korsning eller förbi t.ex. en busshållplats eller utfart ska ändå ha en referenslinje som är kontinuerlig genom korsningen eller förbi hållplatsen/utfarten. Om GCM-vägtyp = cykelfält anges ska det finnas en geometrilinje för bilnät jämsides och nära motsvarande för cykelnät. Geometrilinjerna för cykelfält och cykelbana ska inte korsa bilvägnätet fram och tillbaka p g a att den ena av linjerna har en sämre noggrannhet på digitaliseringen än den andra. Man ska även vara observant på att cykelfältet hamnar på rätt sida om bilnätets linje. Avståndet mellan cykelfält och cykelbana, då de går parallellt med bilväg, bör ha en rimlig relation till vägbredden. På samma sätt kan trottoar och cykelfält/cykelbana gå mycket nära varandra och det ställer höga krav på geometriernas relativa noggrannhet.

41 Hur ska gång-, cykel- och bilnät samexistera?

42 Geometri respektive topologi
Det är viktigt att den som redigerar vägdata har kunskap om vad geometri respektive topologi är. Geometrin kan liknas med en kartbild – en geometrisk avbildning eller presentation av verkligheten. Topologin gör det möjligt att navigera i kartan - den talar om vilka förbindelser som finns i nätverket, dvs. i vilka punkter man kan göra vägval. Exempel: T-banekartan i Stockholm har en mycket förenklad/felaktig geometri men visar tydligt hur man navigerar, dvs var man byter mellan olika linjer.

43 Topologi för gång- och cykelvägnätet
Var noga med att knyta samman bil-, cykel- och gångnät där så är lämpligt. Då gång- och cykelnät korsar bilnät i plan ska det finnas en nod i skärningspunkten. Det är tillåtet att fortsätta färden på bilnätet till fots, på cykel eller moped om ingen företeelse hindrar det. Det är viktigt att koppla gång- och cykelnätet till bilnätet i de punkter där man kan välja att fortsätta färden på bilnätet trots att gång- och cykelnätet egentligen inte ansluter till bilnätet utan fortsätter parallellt. Ruttning för cyklister och fotgängare blir annars orimlig. Det kan vara en tvärgata som ansluter på andra sidan den gata som man färdas längs efter. Om det inte finns en konnektering mitt för tvärgatans anslutning så blir digital ruttning omöjlig. Ruttplaneringssystem och navigeringssystem får bygga in lösningar i sina system som gör att så långt det är möjligt så följer fotgängare och cyklister sina nät. Kan t.ex. lösas genom att lägga olika ”tröghet” på de olika nättyperna beroende på vilken typ av trafikant man är.

44 Hur ska man cykla från A till B?
Exemplet ovan visar tydligt vad konsekvensen blir om man inte konnekterar nätet korrekt. Så som vägnätet är inlagt i bilden kan man inte ta sig den kortaste vägen från punkt A till B utan är tvungen att cykla en lång omväg. Blå streckad linje visar cykelnät i NVDB vid detta tillfälle. Röd linje är bilnät. Markerat område visas på nästa bild.

45 Streckade gula linjer är exempel på cykelbanor och cykelöverfarter som saknas i databasen men som finns i verkligheten och som är väsentliga vid navigering för cyklister. Om de inte registreras i databasen blir konsekvensen att cyklisterna får färdas onödigt långa sträckor. B A

46 Konnektering av GCM-vägnät
För att ruttplanering ska kunna genomföras fullt ut krävs att alla delar i det nät som kan trafikeras är anslutna till varandra. Minsta avbrott i nätet, gör att en ruttplanering inte ”kommer fram” den vägen. Det här innebär att du som dataleverantör av t.ex. cykelnät bör tänka på det i de leveranser som sker till NVDB, dvs hur cykelnätet ska hänga ihop/vara konnekterat med bilvägnätet. På följande bilder kommer exempel på hur vägnätet kan konnekteras i några olika fall.

47 Exempel generalisering cirkulation med cykelnät
Gångnätet är ännu inte registrerat i detta exempel.

48 Exempel generalisering fyrvägskorsning med cykelnät
Gångnätet är ännu inte registrerat i detta exempel.

49 Exempel på generalisering Här ska det finnas förbindelser (noder)
För att det ska vara möjligt för ruttplaneringsprogram att från cykelvägen (blå streckad linje) välja anslutande bilvägar måste det finnas små korta anslutningslänkar mellan cykelvägen och bilvägen så som presenteras i bilden (den korta, gula linjen).

50 Exempel på generalisering Här ska det finnas förbindelser (noder)
Vid ett cykelnäts start/slutpunkt ska en konnektering göras även om det finns kantsten där

51 Exempel på generalisering Här ska det inte finnas förbindelser (noder)
Här är ett exempel där man inte bör konnektera pga. att det finns GCM-separation i form av kantsten på andra sidan. Hänsyn bör även tas om det finns ”närliggande” konnekteringsmöjligheter som är mer lämpliga, som befintlig GCM-passage t.ex. övergångsställe och/eller cykelpassage/cykelöverfart i plan.

52 Exempel på generalisering Här ska det inte finnas förbindelser (noder)
Här ytterligare ett exempel där man inte bör konnektera p.g.a. att det finns en GCM-separation i form av ett räcke på andra sidan.

53 Företeelser på GCM-vägnätet

54 Företeelser på GCM-vägnätet som är specifika för gång-, cykel- och mopedtrafik
GCM-Vägtyp GCM-Separation GCM-Belyst

55 Företeelser på cykelvägnätet och bilvägnätet som är specifika för cykeltrafik
C-Cykelled – kan registreras på både bil- och cykelvägnät C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik – registreras på bilvägnätet. Cykelled kan finnas på både bilvägar och cykelvägar. C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik kan bara finnas på bilnätet.

56 Företeelsetyper på bilnätet som kan vara gemensamma med gång- och cykelnätet
Farthinder GCM-Passage Företeelsetyperna finns på bilnätet men kan även förekomma i korsningen mellan bilnät och gång- eller cykelnät. Företeelsen placeras i noden där bilnätet och gång- eller cykelnätet korsar varandra. GCM-passage och Farthinder kan förekomma som punktutbredningar på bilnätet eller som nodutbredningar i korsningen mellan bilnät och gång- och cykelnät.

57 Företeelsetyper på bilnätet som även kan förekomma på gång- och cykelnätet
Administrativa uppgifter Väghållare Gatunamn Övrigt vägnamn Trafikregler Förbjuden färdriktning Förbud mot trafik Vägteknisk beskrivning Bro och tunnel Färjeled Höjdhinder upp till 4,5 meter Slitlager Vägbredd Väghinder Övriga företeelser Vägtrafiknät (Nättyp= bilnät, cykelnät eller gångnät) Trafikregler kan förekomma på gång- och cykelnätet men de skapas av beslutsmyndigheterna och levereras till Transportstyrelsen. Därifrån hämtas de till NVDB. I vissa fall är det vägens utformning som leder till förbjuden färdriktning. Cykelfält och rulltrappa är sådana exempel.

58 Vägtrafiknät Vägtrafiknät är en märkning av vägsträckor som antingen kan vara bilnät, cykelnät eller gångnät. Vägtrafiknät är av stor betydelse för urval av vägnät vid leverans och bearbetning i olika sammanhang och ska därför vara heltäckande på allt vägnät och ha hög kvalitet. Färjeleder för biltrafik ska klassas som bilnät medan färjeleder som inte tar bilar men kan ta cyklar klassas som cykelnät. Tar färjan inga fordon klassas den som gångnät.

59 GCM-Vägtyp

60 GCM-Vägtyp GCM-vägtyp anger konstruktion för varje del av gång- och cykelnätet. Ska finnas heltäckande på gång- och cykelnätet. På de olika nättyperna kan följande konstruktionstyper förekomma: Cykelnät Cykelbana Cykelfält Cykelöverfart i plan/Cykelpassage Cykelpassage och övergångsställe Annan cykelbar förbindelse Både gång- och cykelnät Övergångsställe Gatupassage utan utmärkning Annan ej cykelbar förbindelse Fortsättning i nätet Trappa Torg Kaj Öppen yta Färja Koppling till annat nät Gångnät Gångbana Trottoar Passage genom byggnad Ramp Perrong Rulltrappa Rullande trottoar Hiss Snedbanehiss Linbana Bergbana Övergångställe används inte bara för fotgängare utan även av cyklister i de fall cykelöverfart eller cykelpassage saknas.

61 GCM-Vägtyp Cykelbana och cykelfält
Denna skylt talar om att det är en cykelbana. Cyklister ska köra på denna väg. Normalt får även Moped klass II använda den om det inte finns en tilläggstavla som talar om att mopeder ej är tillåtna. Cykelbana: En väg eller en del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. För att det ska vara cykelbana på en bilväg räcker det inte med att det är en heldragen linje utan det måste vara i kombination med vägmärket. Cykelfält:  Ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. Cykelfält är ett särskilt körfält som genom vägmarkering (streckad linje) anvisats för cyklister och förare av moped klass 2. Andra fordon får endast föras i cykelfältet för att korsa det. Förbud att stanna eller parkera gäller för alla fordon.

62 GCM-Vägtyp Cykelöverfart, Cykelpassage och Övergångsställe
Definitioner nedan enligt Förordning 2001:651 om vägtrafikdefinitioner. Tillägg har gjorts i definitionen för Cykelpassage till att även omfatta cykelpassage över järnväg trots att vägmarkering saknas där. Beteckning/markering Betydelse Cykelpassage En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana, cykelbana eller en järnväg och som kan anges med vägmarkering. En cykelpassage är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad. Cykelöverfart En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering och vägmärke. Vid en cykelöverfart ska trafikmiljön vara utformad så att det säkras att fordon inte förs med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Övergångställe En del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke. Ett övergångsställe är bevakat om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakat.

63 GCM-Vägtyp Övergångsställe och Cykelpassage

64 GCM-Vägtyp Gatupassage utan utmärkning
En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II i cykelnätet eller av gående i gångnätet för att korsa en körbana eller gångbana men som inte har vägmarkering i form av övergångsställe eller cykelpassage.

65 GCM-Vägtyp Gatupassage utan utmärkning
Referenslinjen för cykelnät fortsätter genom korsningen men cykelbanan eller trottoaren gör ofta ett avbrott då den korsar en bilväg utan att det finns ett övergångsställe eller cykelpassage. Cykelbana, cykelfält, gångbana eller trottoar Konsekvens av ”Kontinuitetsregeln” vars syfte är att undvika onödiga avbrott i nätet alternativt koppla till bilnätet på onaturligt sätt för en kort sträcka. Noden är viktig för topologin och gör det möjligt att fortsätta cykel- eller gångfärden på gatan nedåt i bilden. Attributvärdet i GCM-vägtyp sätts till ”Gatupassage utan utmärkning”.

66 GCM-Vägtyp - Fortsättning i nätet
Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt. Bilden illustrerar hur ett cykelfält fortsätter över utfarten trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över utfarten trots att trottoar saknas. Cykelbanor och cykelfält avbildas med en kontinuerlig linje då de återkommer inom 20 meter. Gångbanor och trottoarer avbildas med en kontinuerlig linje då de återkommer inom 50 meter. Bilväg < 20 m Cykelfält utfart Trottoar För att tydliggöra att det finns en sträcka i gång- och cykelnätet som saknar utmärkning, trottoar etc. används Fortsättning i nätet. En följd av kontinuitetsregeln för nätet. < 50 m Attributvärdet i GCM-vägtyp sätts till ”Fortsättning i nätet”. Bensinmack

67 GCM-Vägtyp Koppling till annat nät
Ska anges på de korta länkar som binder samman bilnät och cykelnät eller gångnät, se gul streckad linje i bilden nedan. För att det ska vara möjligt för ruttplaneringsprogram att från cykelvägen (blå streckad linje) välja anslutande bilvägar måste det finnas små korta anslutningslänkar mellan cykelvägen och bilvägen så som presenteras i bilden (den korta, gula linjen).

68 GCM-Vägtyp Annan cykelbar förbindelse
Knyter samman cykelvägnätet då ”verkligheten” är så, annars uppstår oacceptabla omvägar. Exempel på ”Annan cykelbar förbindelse” kan vara en stig genom ett litet skogsområde eller över en grönyta som frekvent används av cyklister. I praktiken förekommer genvägar i cykelnätet för att undvika långa omvägar. Om dessa genvägar inte är till något förtret läggs de in i cykelnätet med värdet ”annan cykelbar förbindelse”.

69 GCM-Vägtyp Annan ej cykelbar förbindelse
I gång- och cykelvägnätet är det möjligt att lägga in förbindelser som är frekvent använda av fotgängare eller cyklister för att undvika omvägar I praktiken förekommer genvägar i gång- och cykelnätet för att undvika långa omvägar. Om dessa genvägar är frekvent använda och inte är till något förtret läggs de in i cykelnätet då de används av både cyklister och fotgängare men endast i gångnätet om det bara är fotgängare som använder förbindelsen med värdet ”annan ej cykelbar förbindelse”. Om det är en trapp ska värdet vara ”Trappa” i stället för ”Annan ej cykelbar förbindelse”.

70 GCM-Vägtyp Gångbana En gångbana binder ofta ihop andra nättyper eller leder fram till specifika ”mål”. Moped och cykeltrafik förekommer inte på gångbanor. Minst 2 m bred eller 1.80 med vändzoner för rullstol. I redan bebygg miljö minst 1.75 m. Påbjuden gångbana Denna skylt talar om att det är en gångbana. Fotgängare ska välja denna väg. Övriga trafikanter får ej använda denna väg, om inte något specifikt anges.

71 GCM-Vägtyp Trottoar Trottoarer är inte upplåtna för fordon utan är enbart avsedda för fotgängare. Trottoaren är oftast något upphöjd i förhållande till gatan vilket gör att fotgängarna kan känna sig lite tryggare. Vid mer trafikerade gator kan det ibland finnas mer upphöjda och extra breda trottoarer. På denna sorts trottoarer brukar det ibland vara tillåtet att cykla. Om så är fallet är cykelbanan utmärkt med skylt för antingen cykelbana eller kombinerad gång- och cykelbana. Om gång- och cykeltrafik är separerad har de var sin referenslinje med var sin nättyp. Om fotgängare och cyklister samsas på samma yta är det en referenslinje som då har nättypen ”cykelnät”.

72 GCM-Vägtyp Passage genom byggnad
En passage är oftast någon särskilt anordnad gång genom någon form av hinder, t.ex. en passage genom ett hus i form av någon form av korridor. Vanligast menar man då i detta fall någon form av förbindelsegång. Ibland kan det också vara en förbindelsegång som förbinder två hus.

73 GCM-Vägtyp Ramp Ramp är en kort sluttning - ett sluttande plan för att exempelvis rullstolsbundna ska kunna passera ett höjdhinder.

74 GCM-Vägtyp Perrong Perrong är den upphöjda yta som passagerare väntar på eller stiger på/av ett spårfordon. Benämns även plattform och refug vid spårväg.

75 GCM-Vägtyp forts Trappa är en konstruktion ämnad att underlätta passagen mellan två skilda nivåer. Rulltrappa är en anordning för att transportera människor och består av en trappa vars trappsteg förflyttas uppåt eller nedåt. Rullande trottoar är ett rullband (även rullramp, transportband, m.m.) är ett transportmedel för personer. De liknar rulltrappor men är svagt lutande (rullramp) eller helt horisontella (rullande trottoar). Linbana är en transportanläggning i vilken folk transporteras i exempelvis gondoler. Bergbana är en typ av spårtrafik med större stigningsvinkel än vad som är normalt för järnväg och spårväg. T.ex. Skansens bergbana i Stockholm I Sverige finns flera bergbanor: Åre bergbana, Åre Skansens bergbana, Stockholm Skärholmens bergbana, Stockholm Nacka strands bergbana, Nacka

76 GCM-Vägtyp forts Hiss En hiss är ett transportmedel för personer eller varor mellan våningsplan i byggnader. T.ex. Katarinahissen i Stockholm. Snedbanehiss (ej vertikala hissar) Nästan alla hissar är helt vertikala men det finns undantag, t.ex. i Stockholms tunnelbana där det finns några hissar som går parallellt med rulltrapporna och därför går på snedden (ett mellanting mellan hiss och bergbana), denna hissmodell kallas för snedbanehissar. I Göteborg finns en sådan hiss i Hammarkullens spårvagnsstation. I Malmö finns det sådana hissar i stationen Triangeln i citytunneln. Hissar och snedbanehissar förekommer ofta på T-banestationer och järnvägsstationer och är där viktiga för främst rörelsehindrade.

77 GCM-Vägtyp forts Torg Ett torg är en planerad öppen plats i en tätort, som är en del av det offentliga rummet. Kaj En kaj är en anlagd yta på en strand med en byggd mur mot vattnet, där fartyg kan lägga till. En kaj kan vara sammanbyggd med en pir eller brygga, och är även en del av en hamn. På ytor där markeringar för hur cyklister och fotgängare ska färdas finns det oftast naturliga stråk som de följer. Det är dessa stråk som man bör återge med referenslinjer och välja dessa värden för konstruktion i GCM-vägtyp.

78 Öppen yta, t.ex. gångfartsområde och parkeringsyta
GCM-Vägtyp forts Öppen yta, t.ex. gångfartsområde och parkeringsyta Bilnät Gångnät Cykelnät Nod Gång- och cykelnät på öppna ytor - t.ex. torg, parkering, gångfartsområden - avbildas med en eller flera referenslänkar som redovisar de huvudsakliga stråk som trafikanter färdas över ytan. Om näten korsar varandra skall de konnekteras med en nod.

79 GCM-Vägtyp Färja En färja är ett fartyg i linjetrafik på en fast bestämd väg över en å, en flod, en sjö eller ett hav. Huvuduppgiften är att transportera personer eller fordon till andra sidan. T.ex. Waxholmsbåtarna Färja anges som konstruktionstyp då färden i gång- och cykelnätet sker med båt/färja. I dessa fall ska även företeelsetypen Färjeled registreras. Se företeelsetypen färjeled nedan.

80 Cykelföreteelse på både bil- och cykelnät: C-Cykelled
Sammanhängande stråk avsett eller lämpligt för cykeltrafik. Kan förekomma på både bilnät och cykelnät. Cykelleden har oftast ett namn som är skyltat och leden har huvudsakligen pekats ut för visst syfte, en primär användning, som kan vara pendling, turism eller motion eller en kombination av dessa värden. Då cykelleden registreras bör hela utbredningen inom kommunen registreras (sammanhängande) vid samma tillfälle.

81 Cykelföreteelse på bilnät: C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik
Bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik Kan bara förekomma på bilnät. Pekar ut lämpliga vägar i bilnätet i syfte att skapa kontinuitet i cykelnätet, leda cykeltrafiken till de gator som är mest lämpade för cykeltrafik ur trafiksäkerhetssynpunkt eller av annat skäl.

82 Varför rekommendera som cykelväg?
Skälet till att rekommendera vissa bilvägar som lämpliga för cykeltrafik är att de anses ha en högre trafiksäkerhet för cyklister än andra bilvägar och/eller knyter samman cykelnätet då det annars uppstår glapp. Exempel på anledning till högre trafiksäkerhet är: Sänkt hastighet Vägens bredd minskas genom exempelvis ”midjor”. (Om bred och rak kör bilarna fort) Siktröjning, skymd sikt p g a träd och buskar bör ej förekomma Anlägga cykelöverfarter, cykelpassager och övergångsställen, gärna upphöjda och med mittrefug och förskjutna en bit från korsningen Staket och räcken byggs där så krävs för att höja säkerheten Förstärkt belysning Stopplikt på anslutande vägar Bra vinterväghållning

83 GCM-Belyst Anger om belysning finns längs cykel- eller gångbanan.
Bilnätets belysning täcker oftast in trottoarer och cykelfält och ska då registreras på gång- resp. cykelnätet. Kan vara av intresse av trygghetsskäl Företeelsetypen registreras med sträckutbredning på referenslänkar vars vägtrafiknät är angivet som “cykelnät” eller ”gångnät”. Saknar attribut.

84 GCM-Separation Anger typen av separation gång- och cykelnät har till bilnät. Företeelsetypen registreras bara på referenslänkar där värdet för nättyp i vägtrafiknät är “Cykelnät” eller ”Gångnät”. Sida för separationen ska anges. Anger typ av separation. Kantsten Skiljeremsa Räcke Vägmarkering (förekommer endast för cykelfält) Okänt Skiljeremsa registreras i företeelsetypen GCM-Separation då kantsten, räcke eller vägmarkering saknas och avståndet mellan bilnätets vägbana och gång- respektive cykelnätets vägbana är smalare än ca 5 meter. Kontinuitet ska eftersträvas vilket leder till att kortare sträckor med breddökning > 5 m inte ska beaktas. Om ingen GCM-Separation registrerats antas separationen vara ”friliggande”. 5 m Exemplet visar en ”Cykelbana” där separationen är en skiljeremsa (Röd färg) Företeelsen ”GCM-Separation” registreras där värdet för attributet Separation sätts till ”Skiljeremsa”. Det anges också på vilken sida separationen ligger i förhållande till referenslänkens riktning.

85 Samband mellan olika GCM-företeelsetyper
Om gång- och cykelnätet inte är registrerat i NVDB kan GCM-passage och Farthinder bara förekomma med punktutbredning på bilnätet. Om gång- och cykelnätet är registrerat i NVDB kan GCM-passage och Farthinder även förekomma i noden där bilnät och cykelnät korsar varandra. Exempel: Om företeelsetypen Vägtrafiknät har värdet ”cykelnät” kan C-cykelled, GCM-belyst och GCM-vägtyp förekomma. GCM-Vägtyp kan ha 14 olika värden på cykelnätet. men om värdet är ”Cykelbana” kan även GCM-separation förekomma.

86 Samband mellan olika GCM-företeelsetyper forts
Om värdet är ”Övergångsställe” kan GCM-passage och Farthinder förekomma i noden där bilnät och gångnät korsar varandra. Attributet Passagetyp i företeelsetypen GCM-passage har då något av värdena 3 övergångsställe och/eller cykelöverfart i plan/cykelpassage, 4 signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage eller 5 annan ordnad passage i plan. Exempel: Om företeelsetypen Vägtrafiknät har värdet ”gångnät” kan GCM-belyst och GCM-vägtyp förekomma. GCM-Vägtyp kan ha 19 olika värden på gångnätet.

87 Många företeelser är lika som på bilnätet
Administrativa företeelser Vägtrafiknät (Oblig) Väghållare (Oblig) Gatunamn Övrigt vägnamn Referenslinjetillkomst (Oblig) TRAFIKREGELFÖRETEELSETYPER Levereras inte från kommun till NVDB utan skapas på annat sätt Förbjuden färdriktning Förbud mot trafik VÄGTEKNISKA FÖRETEELSETYPER Bro och tunnel (Oblig) Färjeled Höjdhinder upp till 4,5 meter Slitlager Vägbredd Väghinder

88 Väghållare Väghållare i detta sammanhang är den som skall hålla vägen och svara för väghållningen, vilket inte behöver vara densamma som den som praktiskt utför byggande, drift och underhåll av vägen. Väghållare är alltså den som är ansvarig för väghållningen. Dvs. den organisation som juridiskt är ansvarig (ägare) för vägen men då ägarskapet är oklart avses den som av hävd är ansvarig för väghållningen. Att kommunen praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en enskild väg innebär inte att kommunen blir väghållare för vägen. (Då kommunen sköter vägen av "hävd", trots att man vet att den är enskild, ligger ansvaret för väghållningen hos den enskilde väghållaren men denne har överlämnat ansvaret för driften till kommunen.) Det är inte den som sköter driften av vägen eller gatan

89 Att tänka på för Väghållare
Ska finnas på allt vägnät oavsett nättyp och ska alltså vara heltäckande på både gång- och cykelnätet. Väghållartyp måste alltid anges. Om byte av väghållare ska ske måste samråd hållas mellan den nye och den gamle väghållaren.

90 Gatunamn Gatunamn är det officiella adressbildande namnet på gatan. Andra namn ska läggas i företeelsetypen Övrigt vägnamn. Namnet har satts genom kommunalt beslut (t.ex. namnberedningen). Namnet är vanligtvis skyltat. Att företeelsen gatunamn har hög kvalitet är av stor betydelse för navigering eller då LTF skapas och kopplas mot vägnätet. En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar. Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. I de fall ett gatunamn börjar eller slutar i en korsning bör utbredningen för företeelsen starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Utbredningstypen är ”Vägutbredning med värd”.

91 Att tänka på för Gatunamn
Namn på gatan ska alltid finnas i attributet Namn (kommunalt beslut för adressbildande namn) Värd/gäst måste anges. En är värd och övriga är gäst när två eller flera gatunamn finns på samma fysiska sträcka. Riktningen bör anges i gatans adressriktning Länkroll, vanligtvis ”normal” annars är det syskonlänkar eller grenar. Alla referenslinjer i gaturummet*) ska ha gatunamn, dvs både bil-, gång- och cykelnät. Utbredning: Ett gatunamn registreras alltid som en enda företeelse per nättyp med en eller flera utbredningar. *) Se bild nedan Länkroll på trottoarer och cykelfält är oftast ”syskon fram” resp. ”syskon bak”. På förbindelser tvärs gatan är det ”gren, t.ex. cykelpassage eller övergångställe.”

92 Vad är gaturum? Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana.

93 Gatunamn i gaturummet Alla referenslinjer i gaturummet ska ha gatunamn. I gaturummet kan flera referenslinjer gå jämsides, dvs. bilnät med syskonlänkar (esplanader) eller på båda sidor om refuger dessutom trottoarer, cykelnät med cykelfält, cykelbanor, cykelöverfarter etc. Alla dessa samexisterar i gaturummet och alla ska då ha gatunamn. Nyttan finns bl.a. i navigeringstillämpningar. Då cykelbanan lämnar gaturummet ska gatunamnet inte längre ha utbredning på cykelbanan. Om cykelbanan tillfälligt lämnar gaturummet, för att t ex runda ett hinder, bör dock kontinuitet i gatunamnet eftersträvas. ”Stationsgatan” på gren i cykelnätet I bilden har inte linjer för gångnätet redovisats men det skulle annars ha följt samma princip som för cykelnätet. Då gång- och cykelnät går på samma yta men det är påtaglig skillnad i konstruktion, färg och/eller material för de båda trafikslagen skall de representeras med var sin referenslinje. ”Stationsgatan” på cykelbana, syskonlänk i bakriktning i cykelnätet ”Stationsgatan” på cykelbana, syskonlänk i framriktning i cykelnätet ”Stationsgatan” på syskonlänk i bakriktning i bilnätet ”Stationsgatan” på syskonlänk i framriktning i bilnätet

94 Mer om Gatunamn Värd/gäst: På vissa vägavsnitt kan flera gatunamn samexistera. T ex i en trafikplats. Den ena är då värd och de övriga gäster på vägavsnittet. Värd/gäst måste anges. Länkroll: Talar om vilken roll de olika körbanorna har. En gata är antingen ”normal”, parallella körbanor (syskonlänkar) typ esplanad, cykelfält, trottoarer eller förbindelsevägar (grenar). Detta, tillsammans med värd/gäst, gör det möjligt att beräkna gång- och cykelnätets längd. Länkroll måste alltid anges och har värdena normal, syskon fram, syskon bak eller gren. Riktning: En gata bör registreras i den riktning som är adressriktning.

95 Övrigt vägnamn Skyltade och icke skyltade Namn som inte är adressbildande men som används som identitetsbegrepp oavsett typ av väg. Att tänka på för Övrigt vägnamn: Namnsättande organisation och alla andra attribut måste finnas. Samtidig företeelse, dvs. det kan finnas flera namn på samma sträcka. Utbredningen behöver inte vara sammanhängande. Övrigt vägnamn börjar och slutar normalt i nod. Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka och därför är samtidiga företeelser tillåtna. En väg med ett visst vägnamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Då ett vägnamn går fram till en korsning bör företeelsens utbredning starta alternativt sluta i noden som representerar korsningen.

96 Förbjuden färdriktning
Lokala trafikföreskrifter (LTF) är sällsynt förekommande på gång- och cykelnätet. OBS! Cykelfält är oftast enkelriktade p g a att Trafikförordningen föreskriver att: ”Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet.” Undantag: ”Om körbanan är indelad i körfält som anvisats för olika vägvisningsmål genom körfältsvägvisare, får fordon föras i det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden.” Detta leder till att cykelfält oftast ska ha förbjuden färdriktning trots att det inte finns en LTF utan beroende på vägutformningen! Rulltrappor och rullande trottoarer är exempel i gångnätet där det är enkelriktat och alltså har förbjuden färdriktning.

97 Förbud mot trafik Sällsynt förekommande på cykelnätet och då oftast gällande moped. På gångnätet är fordon förbjudna. Skapas genom att en LTF beslutas och skickas till Transportstyrelsens RDT-databas. Avser oftast att motorfordon eller mopeder inte får använda cykelbanan. På vissa bilvägar är det förbjudet att gå OBS! Motorvägar och motortrafikleder har generellt förbud mot trafik för långsamt gående fordon som t ex cykel. Dessa ingår därför inte i cykelvägnätet.

98 Bro och tunnel Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord. För konstruktion anges underfart, överfart eller tunnel. Om nod saknas där väglinjer skär varandra så ska det finnas en överfart och/eller en underfart (eller tunnel). OBS! I dagligt tal säger man ofta ”cykeltunnel” eller ”gångtunnel” men det rör sig i de allra flesta fall om en vanlig underfart. Väglinjer på markytan som korsar linjer för tunnlar ska inte registreras som ”överfart”. Cykeltunnlar ska registreras som underfarter.

99 Bro och tunnel Underfart är en planskild korsning eller vägport
Tunnel är en passage som omges av berg,  jord eller vatten Överfart är en bro och för den ska även konstruktionslängd anges. Vid registrering av väglinjer är Bro&tunnel viktig för att veta om det ska vara nod eller ej, där linjer skär varandra, dvs. planskild korsning eller inte. Vid kartframställning är Bro&tunnel viktig för att kunna åskådliggöra vilka väglinjer som går över respektive under varandra.

100 Färjeled i gång- och cykelnätet
Färjeleden tillhör cykelnätet om färjan kan ta cyklar men inte bilar och den tillhör gångnätet om den bara transporterar personer. Vägförbindelse över vattendrag med fartyg. Färjeleden redovisas med en egen länk som börjar och slutar vid landfästena för bryggan eller rampen. Färjeledens geometri redovisas som en linje mellan noderna vid landfästet. Linjen skall följa den troliga rutten för färjan. Färjeledsnamn ska alltid finnas och vara detsamma som färjeledens namn t.ex. Djurgårdsfärjan. För övriga färjeleder bör namnet så långt som möjligt spegla ledens förbindelsepunkter (start och slut), t.ex. Kärringön-Hällevikstrands brygga. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färjeleder. Dessa är Väghållare och Vägtrafiknät. Vidare kan ev. C-Cykelled och Driftbidrag kommunalt registreras där de förekommer.

101 Höjdhinder upp till 4,5 meter
Höjdhinder i form av bro eller annan konstruktion som medför begränsning av fri höjd upp till 4,5 meter. På gång- och cykelnätet är det frivilligt att leverera höjdhinder mellan 2,6 och 4,5 meter men upp till 2,6 meter måste alla höjdhinder registreras. Höjdhindertyp måste anges. (vägport, bro, tunnel, övrigt hinder) Fri höjd måste anges och ska avse den fria höjden under hindret på körbanan, dvs. inte ovan vägrenar. Punktutbredning För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning vid änden av tunneln. Kravet på fri höjd enligt underhållskontrakten är idag 2,6 meter på GC-vägar.

102 Slitlager Slitlagertyp måste anges (belagt eller grus).
Som Belagd räknas beläggningar av typen bitumen (asfalt), betong, gatsten, oljegrus eller Y1G. Som Grus räknas slitlager av grus och förseglat grus men även vägar utan slitlager. Slitlager ska inte registreras på färjeleder.

103 Vägbredd Vägbanans medelbredd. Cykelbanans bredd
För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna, kantstöden eller vägmarkering och kantstöd. För grusväg avses bärig bredd, dvs. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. Det finns inget krav på fullständighet för vägbredd på gång- och cykelnät. Cykelbanans bredd

104 Väghinder Förekomst av permanent fysiskt hinder i syfte att hindra obehörig fordonspassage. Typ av hinder måste anges. pollare eftergivlig grind ej öppningsbar grind eller cykelfålla låst grind eller bom betonghinder övrigt Punktutbredning Förekommer främst på gång- och cykelnätet förutom vägbommar på skogsbilvägar.

105 Kvalitetskrav för företeelser
Företeelsetyper som enligt dataproduktspecifikationerna kan förekomma på bil-, cykel- och gångnät ska för gång- och cykelnät följa företeelsetypens kravnivå enligt Q-klass 3. Företeelsetyperna som är speciella för gång- och cykelnät eller förcykeltrafik har egna kvalitetskrav som är beskrivna i respektive dataproduktspecifikation. Eftersom Funktionell vägklass, som Kvalitetskravklass utgår ifrån, saknas på gång- och cykelnätet finns inget direkt samband till kravnivåerna för gång- och cykelnätets företeelser. För att styra upp kvalitetskraven på gång- och cykelnätet betraktar man därför hela gång- och cykelnätet som om det tillhör kvalitetskravklass 3 och följer därmed de kravnivåer som finns angivna i dataproduktspecifikationen för respektive företeelsetyp.

106 Kvalitetskrav för GCM-Vägtyp
GCM-vägtyp ska vara heltäckande på allt gång- och cykelnät. Vid leveras av GCM-nät gäller för GCM-Vägtyp följande krav för ”Maximalt tillåten avvikelsekvot”. Aktualitet (antal dagar): Leverans av företeelsen inom ett år efter ”öppnad för trafik” Fullständighet företeelse: 0,5% Företeelser av typen GCM vägtyp ska finnas på minst ,5% av gång- och cykelnätet. Fullständighet attribut: 0% Samtliga attribut ska ha värden. Tematisk noggrannhet: 0,5% 99,5% av värdena ska vara rätt. Dessa värden är angivna i dataproduktspecifikationen för GCM-vägtyp. Aktualitet 365 dagar gäller både för nyregistrering efter ÖFT och för ajourhållning efter förändring.

107 Tillkomsthistorik / metadata
Beskrivning av objektets tillkomst (fångstmetod m.m.) Referenslinjetillkomst Företeelsetillkomst

108 Referenslinjetillkomst
Egen företeelsetyp

109 Referenslinjetillkomst
En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen. Ska alltid finnas för alla referenslinjer. Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till referenslinjen. För varje förekomst av företeelsetypen Referenslinjetillkomst kan ett eller flera ”Processteg referenslinje” registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. Processteg Referenslinje är ett sammansatt attribut som beskriver ett separat steg i processen för insamling och behandling av referenslinjens geometridata.

110 Företeelsetillkomst Egen företeelsetyp (men kan betraktas som ett attribut till andra företeelser) Företeelsetillkomst är kopplad till resp. företeelse och den beskriver dess tillkomst. Ska finnas för alla företeelser. Företeelsetillkomst är implementerat i informationsmodellen som en egen företeelsetyp av praktiska skäl men är egentligen attribut i alla andra företeelsetyper.

111 Företeelsetillkomst En beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats. Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. Dvs. att märka dem så att man skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats. Företeelsetillkomst är en företeelsetyp som inte har några utbredningar. Istället kopplas den alltid till en eller flera företeelser av andra typer. T.ex. kan flera företeelser av typen Slitlager ha en företeelse av typen Företeelsetillkomst kopplad till sig. Denna företeelse beskriver då hur data om slitlagret tillkommit. Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till företeelsen då den registreras i NVDB.

112 Ändringslogg Datum Bild Beskrivning 2017-06-28 2 Rättat länkar i bild
34, 66 Rättat text i bilderna - 20m gäller för cykelbanor och cykelfält, 50m gäller för gångbanor och trottoarer. 43 Komplettering av text. 44-45 Reviderade bilder och text. 46 Ny bild, konnektering av GCM-vägnät 49-52 Nya bilder med exempel på generalisering. 60 Lagt till attributvärdet Koppling till annat nät i kolumnen för gång- och cykelnät 67 Ny bild GCM-vägtyp – attributvärde Koppling till annat nät

113 Nu är gång- och cykelnätet genomgånget!